Stina Bergström (MP)
Kategori. varg

Naturvård och biologisk mångfald – riksdagsdebatt

Idag har Miljö- och jordbruksutskottet haft debatt om två viktiga betänkanden – Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald. Nedan kan du läsa mitt inledningsanförande. Och här kan du se hela debatten.

TALMAN

Vi debatterar idag Naturvård, områdesskydd och biologisk mångfald. För Miljöpartiet handlar det om att värna alla de växter och djur som idag finns i vår natur. Om att skydda värdefull natur samtidigt som den ska vara tillgänglig för oss alla att vistas i. Och om att på många andra sätt arbeta mot utrotningen av växter och djur.

Detta är också något som en stor majoritet av svenska folket tycker är viktigt. Det finns ett mycket starkt stöd för skydd av natur. 80% av tillfrågade i en ny undersökning av Naturvårdsverket instämmer helt i att det är viktigt att skydda natur.

Och, ännu fler, 85 procent av oss, vill vistas i naturen.

Men att naturen är viktigt för svenska folket avspeglar sig dåligt i de motioner som företrädare från de borgerliga partierna lämnades in i höstas och som vi nu behandlar. Det är motioner som handlar väldigt mycket om att sluta skydda värdefull natur. Om att fler utrotningshotade djur borde skjutas. Och om att svenska folkets möjligheter att vistas i naturen bör begränsas.

TALMAN

Idag är tillståndet för många arter akut. Vi befinner oss i ett massutdöende av arter. Det är den enda massutrotningen som ägt rum under människan tid på jorden och som orsakas av oss. Vår population och framförallt vår livsstil tar allt mer plats på jorden och minskar andra arters utrymme. Framförallt är ohållbart skogs- och jordbruk samt överfiske akuta hot, men vi förstör också andra arters livsmiljöer genom utsläpp av föroreningar och spridning av invarsiva arter. Även klimatförändringar börjar bli en orsak till artutrotning.

Nu kanske någon tänker:

Vad spelar det för roll om det försvinner växt och och djurarter? Vad är det för problem med att lavar och mossor försvinner i skogen? Hackspettar och lavskrikor? Bin och humlor ?

Ja, svaret är ju att förutom den etiska aspekten – andra djur och växter har också rätt att leva på vår jord – Så är vi som människor beroende av att ekosystemen fungerar. De ger oss mat, friskt vatten, luft etc. Och vi vet inte vad som händer när en art försvinner. Eftersom flygdebatten är het just nu kan jag ju dra liknelsen med ett Flygplan. Det kan i för sig gå bra att plocka bort en skruv här, en mutter där, och en annan del där, men om man fortsätter att plocka bort olika smådelar utan att veta vilken betydelse de har för helheten, så får det förr eller senare väldigt allvarliga följder.

En sådan mycket allvarlig följd som vi nu ser är förlusten av insekter i naturen och jordbrukslandskapet. I höstas nåddes vi av en oroväckande rapport från Tyskland. Där har forskare studerat förekomster av insekter i några områden. De har kommit fram till att mängden insekter minskat med 80 procent på knappt 30 år. Det är skrämmande. Insekternas har en oumbärliga roll i naturen kring oss. Till exempel utför de ett viktigt arbete med pollinering av många grödor, som sedan blir vår mat.

Förlusten av biologisk mångfald är ett av de absolut allvarligaste och akuta miljöhoten. Det är något som Miljöpartiet tar på stort allvar.

TALMAN

Naturvård och områdesskydd har en lång historia i vårt land. Sverige var det första landet i Europa att inrätta nationalparker, när riksdagen den 24 maj 1909 avsatte mark till nio parker.

Idag har vi 29 nationalparker. Den senaste invigdes 2009, för snart tio år sedan, då Kosterhavet blev Sveriges första marina nationalpark.

Och strax ska vi i den här kammaren besluta om den 30:e nationalparken – Åsnen- i Alvesta och Tingsryds kommuner som kommer att invigas den 25 maj.

Det är mer natur som skyddas med denna regering än med alliansregeringen. Vid årsskiftet 2016-2017 fanns det totalt 4 213 statliga naturreservat i Sverige, 272 stycken av dem kom till under 2016. Det var nästan dubbelt så många som året innan.

Regeringen har kraftigt ökat anslaget för skydd av värdefull natur.. I år ligger det på 1, 4 miljard. Det är en ökning med 75 procent jmf med 2014 (800-1,4). Och anslaget för biotop och naturvårdsavtal och andra natur- och kulturmiljöåtgärder som finns på skogsstyrelsen har fördubblats under mandatperioden. (285 – 580). Många markägare som under flera år har stått i kö för att få ersättning har nu fått det.

TALMAN

Eftersom 80 procent av svenska folket tycker det är viktigt med skydd av värdefull natur, inte minst skogsskydd, så skulle man kunna tro att regeringens satsningar skulle få beröm av den borgerliga oppositionen. Men icke sa nicke.

De borgerliga tidningarna runt om i landet fylls idag av märkliga ledare och debattartiklar. Alla med samma absurda påståenden; Miljöpartiet styr skogspolitiken, hotar äganderätten och vill konfiskera skog utan ersättning till skogsägarna.

De här artiklarna är ofta skrivna av företrädare för borgerliga partier, ofta centerpartister, en del av skribenterna deltar i dagens debatt. Men jag måste säga att ni verkar lida av dåligt minne. För ni verkar helt ha glömt bort att det var under alliansregeringen, under miljöminister centerpartisten Lena Ek, som beslutet att 20 procent att Sveriges natur ska skyddas togs. Det var också alliansregeringen som 2014 för Riksdagen lade fram de nya etappmål för skydd av skog som innebär att det formella skogsskyddet ska öka med 150 000 hektar nedan gränsen för fjällnära skog till år 2020. Då togs även målet att de frivilliga avsättningarna skulle ökas med 200 000 ha till 2020.

90 000 hektar av det formella skyddet återstår. Det är bara två år kvar. Vår regering har därför, som jag nyss redogjorde för, ökat anslagen kraftigt. För att uppnå riksdagens mål. Fattade under alliansregeringen.

Samtliga allianspartier och SD stryker i sina skuggbudgetar kraftigt i anslagen med ersättning till skogsägare. Hur de har tänkt sig att målen ska uppnås, är för mig en gåta. Kanske genom att konfiskera skogen utan ersättning?

TALMAN

Något som också är viktigt när det gäller att gynna biologiskt mångfald är att värna strandskyddet. Stränderna är många arters barnkammare tillika livsviktiga vattenhål för många djur. Det finns även flera andra anledningar till att freda stränderna – jag har förut vid flera tillfällen i den här kammaren redogjort för dem – det handlar bland annat om jämlikhet – om allas rätt att vistas på stränderna. Och också om klimatanpassning – att inte bygga där det finns risk för översvämningar och ras.

Även vårt strandskydd har en lång historia där vi sedan andra världskriget varit överens om att fredade stränder är bra för folkhälsan, friluftslivet, jämlikheten och den biologiska mångfalden. Överens i alla fall till fram till slutet av förra seklet då parti efter parti har sällat sig i privatiseringskören även på detta område.

Miljöpartier sätter den biologiska mångfalden, allas människor rätt att vistas i naturen, friluftslivet och klimatanpassningen främst. Vi står upp för strandskyddet när andra partier sviker.

TALMAN

Avslutningsvis ska jag säga några ord om vargen. Min partikamrat Jan Lindholm tar i sin motion i det här betänkandet upp en viktig fråga – tjuvjakten på varg.

Ska vi få en frisk vargstam är det viktiga att de vargar som kommer invandrade till vårt land får leva och fortplanta sig. Alltför många vargar med nytt friskt blod har fallit offer för tjuvjägarnas kulor.

Så mycket som varannan av de vargar som dör, dör av illegal jakt, menar vargexperten Håkan Sand. Sand arbetar som projektledare inom vargforskningsprojektet Skandulv. Och han menar att det troligen är fler vargar som blir skjutna nu jämfört med i början av 2000-talet.

Jag ser det som ett stort misslyckande för den nya rovdjurspolitiken och införandet av licensjakten på varg. Ett viktigt syfte med den ju var att vi skulle få en ökad acceptans i jägarkåren för vargen. Här har både politiken och jägarförbunden en läxa att göra.

Något som också är viktigt är att de regionala viltförvaltningsdelegation är demokratiskt sammansatta. Delegationerna beslutar ju om de övergripande riktlinjerna för viltförvaltningen och för licens- och skyddsjakten på rovdjur.

Jag tycker det är bra att regeringen har gjort en utvärdering av viltvårdsdelegationerna. Som ju visade att så inte var fallet. Monika Haider tog upp detta i sitt anförande. 61 procent av ledamöterna i de tidigare delegationerna identifierar sig som jägare. I befolkningen i allmänhet utgör samma grupp 3 procent.

Regeringens beslut att ändra sammansättningen i viltförvaltningsdelegationerna så att miljö- och naturvårdsorganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och de lokala natur- och ekoturismföretagen av en ledamot är ett steg i rätt riktning för att en mer balanserad representation i delegationerna. För att få en regionalt förankrad rovdjursförvaltning som speglar hela lokalsamhället måste alla relevanta intressen vara representerade.

Jag vill därför yrka bifall vår reservation om utvärdering av viltvårdsförvaltningarna, reservation 4 i betänkandet om biologisk mångfald. I övrigt bifall till de båda betänkandena.

 

I vargens spår

IMG_5161

Politiken när den är som bäst… Under två dagar har jag, tillsammans med mina MP-kollegor Emma Nohrén och Akko Karlsson, fått vara med och spåra varg i Dalaskogarna.

Första dagen fick vi följa med Mats Rapp, naturbevakare på länsstyrelsen i Dalarna, in i ett revir där det bor ett föräldrapar med 2-3 valpar.

Vi hittade snabbt de första spåren av en av valparna. När vi stod och studerade dem och Mats noterade koordinater mm kom en av områdets jägare åkande och berättade att vargen hade fått sig ett ofrivilligt morgondopp i en bäck lite längre fram. Och mycket riktigt när vi följt spåren en bit kunde vi med egna ögon se spåren av bäckplurret.

IMG_5166

IMG_5168

 

 

Vi skidade sedan i timmar och följde i vargarnas spår. Hittade hår, kiss och bajs som Mats samlade in för att skicka DNA-analys till Grimsö forskningsstation. På så sätt håller man reda på vilka vargar vi har i Sverige, hur de är släkt med varandra och hur de flyttar på sig.  Emma, som är biolog, kunde också berätta för oss vad vargen hade ätit.IMG_5197

Vuxna vargarna stannar helst kvar i sitt revir livet ut. Med samma partner. Det är valparna som lämnar reviret när de blivit könsmogna för att söka sig ett eget revir eller en partner som blivit ensam i sitt revir.

Och det är många vargar som blir ensamma.

– Tjuvjakten är utbredd, berättar Mats. Men om en tik blir ensam behöver det inte dröja längre förrän det kommer en ny hane in i reviret. Hanar som blir ensamma har en större benägenhet att ge sig ut på vandring. Det är tikarna som bildar reviren.

I varje revir finns det bara plats för ett föräldrapar och årets och förra årets valpar. Valparna blir könsmogna vid två års ålder och då ger de sig ut på vandring. Men bara en fjärdedel av dem överlever så länge så att de själva hinner bli föräldrar. Jakt, olyckor och sjukdomar tar de andra.

Att se om spåren, löporna, tillhörde någon av föräldrarna eller valparna visade sig inte vara så svårt.

– Föräldraparet går nästan alltid tillsammans, valparna går gärna för sig själva. Föräldrarna revirmarkerar med jämna mellanrum. Aldrig valparna, berättar Mats.

Men leklystna kan de bli allihop. Det visade spåren och groparna när vi kom ut på öppna ytor och Mats berättade om de, sällsynta, tillfällena han som vargspårare fått se vargar. Och hur de ibland rasat runt och lekt som de hundar är.

Det var också fascinerande att se hur de med millimeterprecision går i varandras fotspår på rad för att spara energi i den djupa snön. Och hur spåret av två par tassar i en löpa helt plötsligt delade upp sig i fler löpor.

IMG_5177

 

I Sverige finns det idag ca 400 vargar som allihop är släkt med varandra.

-De är mer släkt än syskon, berättar Mats.

Förklaringar är att de alla härstammar från fem vargar, en tik och fyra hanar som i olika omgångar lyckats ta sig in i Sverige från Finland och Ryssland sedan 80-talet.

Det första vargparet bosatte sig i Värmland i början av 80-talet. Och de är alltså från den vargtiken alla andra vargar nu stammar från. Att det behövs mer invandring är tydligt….

Vargforskarna sätter nu sitt hopp till det par som för tre år sedan lyckades ta sig in i Norrbotten och flyttades till Tiveden. Ingen av deras första kull med valpar har överlevt skyddsjakt och trafik, men det har nu enligt uppgift från Naturvårdsverket hittats spår av en ny kull valpar.

Dag två tog vi oss, med hjälp av Björn Lindgren, ideell vargspårare och aktiv inom Rovdjursföreningen in ett annat revir. Där hade Mats några dagar tidigare hittat ett kadaver från ett rådjur. När vi kom fram till ”mordplatsen” var det inte mycket kvar av ”offret”, bara lite päls och delar av vommen (som vargarna ratar). Spåret av en ”pipblödning” visade oss att rådjuren dött en ögonblicklig död efter ett bett i halspulsådern och de många andra tass- och klospåren att det var andra djur som fått sig ett skrovmål tack vare vargens jaktlycka.

 

IMG_5204

 

Vi fick inte se någon varg – men alla spåren gav i alla fall mig många bilder på vargar på näthinnan. Lufsande, drickande, plurrande, lekande, jagande och ätande vargar. Fascinerande!

 

 

 gruppbild (2)

 

 

 


Senaste inläggen.
Bloggat på nwt.se.
Desktop