Stina Bergström (MP)
Etikett. varg

Naturvård och biologisk mångfald – riksdagsdebatt

Idag har Miljö- och jordbruksutskottet haft debatt om två viktiga betänkanden – Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald. Nedan kan du läsa mitt inledningsanförande. Och här kan du se hela debatten.

TALMAN

Vi debatterar idag Naturvård, områdesskydd och biologisk mångfald. För Miljöpartiet handlar det om att värna alla de växter och djur som idag finns i vår natur. Om att skydda värdefull natur samtidigt som den ska vara tillgänglig för oss alla att vistas i. Och om att på många andra sätt arbeta mot utrotningen av växter och djur.

Detta är också något som en stor majoritet av svenska folket tycker är viktigt. Det finns ett mycket starkt stöd för skydd av natur. 80% av tillfrågade i en ny undersökning av Naturvårdsverket instämmer helt i att det är viktigt att skydda natur.

Och, ännu fler, 85 procent av oss, vill vistas i naturen.

Men att naturen är viktigt för svenska folket avspeglar sig dåligt i de motioner som företrädare från de borgerliga partierna lämnades in i höstas och som vi nu behandlar. Det är motioner som handlar väldigt mycket om att sluta skydda värdefull natur. Om att fler utrotningshotade djur borde skjutas. Och om att svenska folkets möjligheter att vistas i naturen bör begränsas.

TALMAN

Idag är tillståndet för många arter akut. Vi befinner oss i ett massutdöende av arter. Det är den enda massutrotningen som ägt rum under människan tid på jorden och som orsakas av oss. Vår population och framförallt vår livsstil tar allt mer plats på jorden och minskar andra arters utrymme. Framförallt är ohållbart skogs- och jordbruk samt överfiske akuta hot, men vi förstör också andra arters livsmiljöer genom utsläpp av föroreningar och spridning av invarsiva arter. Även klimatförändringar börjar bli en orsak till artutrotning.

Nu kanske någon tänker:

Vad spelar det för roll om det försvinner växt och och djurarter? Vad är det för problem med att lavar och mossor försvinner i skogen? Hackspettar och lavskrikor? Bin och humlor ?

Ja, svaret är ju att förutom den etiska aspekten – andra djur och växter har också rätt att leva på vår jord – Så är vi som människor beroende av att ekosystemen fungerar. De ger oss mat, friskt vatten, luft etc. Och vi vet inte vad som händer när en art försvinner. Eftersom flygdebatten är het just nu kan jag ju dra liknelsen med ett Flygplan. Det kan i för sig gå bra att plocka bort en skruv här, en mutter där, och en annan del där, men om man fortsätter att plocka bort olika smådelar utan att veta vilken betydelse de har för helheten, så får det förr eller senare väldigt allvarliga följder.

En sådan mycket allvarlig följd som vi nu ser är förlusten av insekter i naturen och jordbrukslandskapet. I höstas nåddes vi av en oroväckande rapport från Tyskland. Där har forskare studerat förekomster av insekter i några områden. De har kommit fram till att mängden insekter minskat med 80 procent på knappt 30 år. Det är skrämmande. Insekternas har en oumbärliga roll i naturen kring oss. Till exempel utför de ett viktigt arbete med pollinering av många grödor, som sedan blir vår mat.

Förlusten av biologisk mångfald är ett av de absolut allvarligaste och akuta miljöhoten. Det är något som Miljöpartiet tar på stort allvar.

TALMAN

Naturvård och områdesskydd har en lång historia i vårt land. Sverige var det första landet i Europa att inrätta nationalparker, när riksdagen den 24 maj 1909 avsatte mark till nio parker.

Idag har vi 29 nationalparker. Den senaste invigdes 2009, för snart tio år sedan, då Kosterhavet blev Sveriges första marina nationalpark.

Och strax ska vi i den här kammaren besluta om den 30:e nationalparken – Åsnen- i Alvesta och Tingsryds kommuner som kommer att invigas den 25 maj.

Det är mer natur som skyddas med denna regering än med alliansregeringen. Vid årsskiftet 2016-2017 fanns det totalt 4 213 statliga naturreservat i Sverige, 272 stycken av dem kom till under 2016. Det var nästan dubbelt så många som året innan.

Regeringen har kraftigt ökat anslaget för skydd av värdefull natur.. I år ligger det på 1, 4 miljard. Det är en ökning med 75 procent jmf med 2014 (800-1,4). Och anslaget för biotop och naturvårdsavtal och andra natur- och kulturmiljöåtgärder som finns på skogsstyrelsen har fördubblats under mandatperioden. (285 – 580). Många markägare som under flera år har stått i kö för att få ersättning har nu fått det.

TALMAN

Eftersom 80 procent av svenska folket tycker det är viktigt med skydd av värdefull natur, inte minst skogsskydd, så skulle man kunna tro att regeringens satsningar skulle få beröm av den borgerliga oppositionen. Men icke sa nicke.

De borgerliga tidningarna runt om i landet fylls idag av märkliga ledare och debattartiklar. Alla med samma absurda påståenden; Miljöpartiet styr skogspolitiken, hotar äganderätten och vill konfiskera skog utan ersättning till skogsägarna.

De här artiklarna är ofta skrivna av företrädare för borgerliga partier, ofta centerpartister, en del av skribenterna deltar i dagens debatt. Men jag måste säga att ni verkar lida av dåligt minne. För ni verkar helt ha glömt bort att det var under alliansregeringen, under miljöminister centerpartisten Lena Ek, som beslutet att 20 procent att Sveriges natur ska skyddas togs. Det var också alliansregeringen som 2014 för Riksdagen lade fram de nya etappmål för skydd av skog som innebär att det formella skogsskyddet ska öka med 150 000 hektar nedan gränsen för fjällnära skog till år 2020. Då togs även målet att de frivilliga avsättningarna skulle ökas med 200 000 ha till 2020.

90 000 hektar av det formella skyddet återstår. Det är bara två år kvar. Vår regering har därför, som jag nyss redogjorde för, ökat anslagen kraftigt. För att uppnå riksdagens mål. Fattade under alliansregeringen.

Samtliga allianspartier och SD stryker i sina skuggbudgetar kraftigt i anslagen med ersättning till skogsägare. Hur de har tänkt sig att målen ska uppnås, är för mig en gåta. Kanske genom att konfiskera skogen utan ersättning?

TALMAN

Något som också är viktigt när det gäller att gynna biologiskt mångfald är att värna strandskyddet. Stränderna är många arters barnkammare tillika livsviktiga vattenhål för många djur. Det finns även flera andra anledningar till att freda stränderna – jag har förut vid flera tillfällen i den här kammaren redogjort för dem – det handlar bland annat om jämlikhet – om allas rätt att vistas på stränderna. Och också om klimatanpassning – att inte bygga där det finns risk för översvämningar och ras.

Även vårt strandskydd har en lång historia där vi sedan andra världskriget varit överens om att fredade stränder är bra för folkhälsan, friluftslivet, jämlikheten och den biologiska mångfalden. Överens i alla fall till fram till slutet av förra seklet då parti efter parti har sällat sig i privatiseringskören även på detta område.

Miljöpartier sätter den biologiska mångfalden, allas människor rätt att vistas i naturen, friluftslivet och klimatanpassningen främst. Vi står upp för strandskyddet när andra partier sviker.

TALMAN

Avslutningsvis ska jag säga några ord om vargen. Min partikamrat Jan Lindholm tar i sin motion i det här betänkandet upp en viktig fråga – tjuvjakten på varg.

Ska vi få en frisk vargstam är det viktiga att de vargar som kommer invandrade till vårt land får leva och fortplanta sig. Alltför många vargar med nytt friskt blod har fallit offer för tjuvjägarnas kulor.

Så mycket som varannan av de vargar som dör, dör av illegal jakt, menar vargexperten Håkan Sand. Sand arbetar som projektledare inom vargforskningsprojektet Skandulv. Och han menar att det troligen är fler vargar som blir skjutna nu jämfört med i början av 2000-talet.

Jag ser det som ett stort misslyckande för den nya rovdjurspolitiken och införandet av licensjakten på varg. Ett viktigt syfte med den ju var att vi skulle få en ökad acceptans i jägarkåren för vargen. Här har både politiken och jägarförbunden en läxa att göra.

Något som också är viktigt är att de regionala viltförvaltningsdelegation är demokratiskt sammansatta. Delegationerna beslutar ju om de övergripande riktlinjerna för viltförvaltningen och för licens- och skyddsjakten på rovdjur.

Jag tycker det är bra att regeringen har gjort en utvärdering av viltvårdsdelegationerna. Som ju visade att så inte var fallet. Monika Haider tog upp detta i sitt anförande. 61 procent av ledamöterna i de tidigare delegationerna identifierar sig som jägare. I befolkningen i allmänhet utgör samma grupp 3 procent.

Regeringens beslut att ändra sammansättningen i viltförvaltningsdelegationerna så att miljö- och naturvårdsorganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och de lokala natur- och ekoturismföretagen av en ledamot är ett steg i rätt riktning för att en mer balanserad representation i delegationerna. För att få en regionalt förankrad rovdjursförvaltning som speglar hela lokalsamhället måste alla relevanta intressen vara representerade.

Jag vill därför yrka bifall vår reservation om utvärdering av viltvårdsförvaltningarna, reservation 4 i betänkandet om biologisk mångfald. I övrigt bifall till de båda betänkandena.

 

Debatt om naturvård och biologisk mångfald

 

Igår hade vi debatt om vårt betänkande om Naturvård och biologisk mångfald i riksdagen. Vi behandlade då 108 motionsyrkande från allmänna motionstiden.  95 av dem var skriva av ledamöter från alliansen och sverigedemokraterna. Mer än 80 procent av dem  handlar om att minska naturvården och arbetet med biologiskt mångfald. De handlar om att skjuta mer djur, de handlar om att minska skyddet för värdefull natur, de handlar om att förstöra djuren och växternas barnkammare, de handlar om att skydda färre djur och växtarter, de handlar om inskränkningar i allemansrätten.

Detta sa jag i mitt inledningsanförande:

TALMAN

Jag vill börja med att yrka bifall på utskottets tillkännagivande om att stärka arbetet för biologisk mångfald. Som en konsekvens av det vill jag yrka avslag på alla de reservationer i det här betänkandet som handlar om att försvaga arbetet för biologiskt mångfald. Och de är skrämmande många…

Biologisk mångfald är en grundförutsättning för ekosystemens långsiktiga kapacitet att leverera alla det som vi människor måste ha för att leva här på jorden. Mat, vatten, material, energi, pollinering, hälsa, naturupplevelser är exempel på s k ekosystemtjänster som vi är beroende av. Naturen är en sinnrik konstruktion. Den klarar sig bra utan oss. Men vi klarar oss inte utan den. Och det är vårt ansvar att se till att även kommande generationer kan få tillgång till alla dessa nödvändiga ekosystemtjänster.

Vi har nu, TALMAN, en regering som tänker ta det ansvaret. Redan i Regeringsförklaringen slås det fast att naturvård och biologiskt mångfald är en prioriterad fråga.

”Vi ser redan en global kris för den biologiska mångfalden, där en av de största utrotningarna av arter i planetens historia pågår” står det i regeringsförklaringen. ”Fisket och haven ska skyddas genom att fler marina reservat inrättas. Fler naturskogar ska skyddas och naturvårdshänsynen ska öka i den brukade skogen” står det vidare.

Regeringen har även tillsatt ett miljöråd, lett av miljöpartiets förre språkrör Maria Wetterstrand, som ska arbeta med att höja takten i arbetet med att nå våra 16 miljömål. Med den förra regeringens takt missar vi 14 och 16 mål.

Vi har en regering som vill skydda mer värdefull natur. I vårändringsbudgeten finns det nu ytterligare 430 miljoner till skydd av skog, skötsel av naturreservat, halvsmiljö och miljöövervakning. Nästa år kommer den summan att höjas till 1, 2 Miljarder i överenstämmelse med den regeringsbudget som alliansen och sverigedemokraterna fällde i december. Då man med ett klubbslag minskade anslagen för skydd och skötsel av värdefull natur med 43 %.

 

TALMAN

Vi har nu en regering som vill ta ansvar för naturvård och biologisk mångfald. Och vi har en borgerlig opposition som gör sitt bästa för att vi inte ska göra det.

I det här betänkandet finns 108 motionsförslag. 95 av dem är skriva av ledamöter från moderaterna, centern, kristdemokraterna, folkpartiet och sverigedemokraterna. Mer än 80 procent av de motionsyrkandena handlar om att minska naturvården och arbetet med biologisk mångfald. De handlar om att skjuta mer djur, de handlar om att minska skyddet för värdefull natur, de handlar om att förstöra djuren och växternas barnkammare, de handlar om att skydda färre djur och växtarter, de handlar om inskränkningar i allemansrätten.

Det är en sorglig läsning. Och hur utskottets ledamöter från dessa partier får ihop ekvationen att yrka bifall på flera av de här motionerna samtidigt som man yrkar bifall på utskotts tillkännagivande om att stärka arbetet för biologisk mångfald är för mig, precis som för Johan Buser, en gåta.

TALMAN

De borgerliga partierna och sverigedemokraterna vill bland annat att regeringen inom Eu bör verka för att förändra art- och habitatdirektivet så att klassificeringen av hotade djur och växter i Europa i högre grad ska avgöras i Sverige. Här skulle jag verkligen behöva hjälp för att förstå hur man tänker. Man får nämligen ingen vidare vägledning i motionen. Här står bara:

Regelverket för skydd för värdefulla miljöer och arter i EU bör anpassas efter de olika nationella förutsättningarna.

Jag undrar vad menas med ”olika nationella förutsättningar”. Menar ni att varje EU-land ska göra sina egna direktiv? Menar ni att EU:s översyn och uppdatering av vilka djur och växtarter som är hotade och måste skyddas istället bör göras av det svenska naturvårdsverket?

Det är intressant att samma partier som gärna ser att EU tar överstatliga beslut om handel, utrikespolitik, kemikalier, klimat osv inte tycker att vi inom EU ska samarbeta för att skydda utrotningshotade djur- och växtarter. Och detta i samarbetet med ett parti som inte tycker att vi ska vara med i EU.

Miljöpartiet anser att det naturvårdsarbete som bedrivs inom EU genom art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet är angeläget. Både för att bevara livsmiljöer och vilda djur och växter inom EU och för att vi ska kunna leva upp till våra internationella åtagande på området, så som FN:s konvention om biologisk mångfald.

TALMAN

Vi har alla våra politiska förebilder. Anna-Greta är en av mina. Jag har ett tidningsurklipp hemma på kylskåpet där Anna-Greta som 85-åring sitter gränsle över en låst grind med en skylt som det står privat på. Den här grinden klättrade Anna-Greta över varje morgon på väg ned till stranden från sitt hus utanför Ljungskile. Hon hade gått samma väg sedan hon var liten. Men grinden och skylten som skar av bybornas stig ned till vattnet är ny. Och Anna-Greta var rasande. Hon inte bara klättrade, hon anmälde husägaren och kommunen, samlande in namnunderskrifter och hamnade i tidningen.

”Vår allemansrätt och vårt strandskydd är inget som vi ska rucka på. Det är både en rättvisefråga och en naturvårdsfråga, säger Anna-Greta i artikeln. Som folkpartist har hon engagerat sig i dessa frågor i hela sitt politiska liv.

Hon var en av dem som förklarade för mig redan när jag var liten hur viktigt det var. Vi reste tillsammans i Europa och hon visade mig sjöarna där husen och de privata stränderna låg som pärlband runt hela sjön. Ingenstans gick det att komma ned till vattnet. Ingenstans kunde vi som besökare ta oss ett dopp i den heta sommardagen.

Detta har vi lyckats stoppa i Sverige sa Anna-Greta stolt.

TALMAN

Strandskyddet kom som lag 1952. Strandskyddet är i samverkan med allemansrätten lagar som ska se till att ska ha tillgång och rätt att vistas vid stränder och i marker. Strandskyddet ska också se till att växt- och djurlivet har bra livsvillkor. Stränderna är också många arters barnkammare.

Vår lagstiftning har väckt uppmärksamhet och uppskattning i övriga världen. Strandskyddet och allemansrätten är viktigt för både besöksnäringen och friluftslivet. Och det har rått en samsyn kring detta. Men i början av seklet började det drivas kampanjer för att lätta upp strandskyddet vilket också har skett i olika steg från och med 2009.

Men trots att alliansregeringen genomfört stora lättnader i strandskyddet så är de borgliga ledamöterna inte nöjda. Allianspartierna och sverigedemokraterna vill ha ytterligare lättnader. Man är så angelägen att man inte ens vill invänta resultatet av den granskning som Naturvårdsverket gjort av hur strandskyddet förändrats i olika delar av landet. En del ledamöter har till och med motionerat om att det bara är några utpekade stränder som ska skyddas, alla andra ska kunna privatiseras.

Ett argument som används för att försämra strandskyddet är landsbygdsutveckling. Att avfolkningen av landsbygden skulle bromsas upp man får privatisera stränderna. Simsalabim så blir landsbygden attraktivare. Att affären är borta, skolan nedläggningshotad och att det är fyra mil till närmaste tågstation skulle helt plötsligt vara oväsentligt.

Nej den utveckling vi ser med ett försämrat strandskydd är självklart inte fler landsbygdsbor, bara fler sommarstugor. Och det är väll bra med sommarstugor. Men varför måste de ligga på stranden. Varför skulle det inte räcka med att se sjön från köksfönstret? För att sedan, tillsammans med andra sommargäster och landsbygdsbor, fritt kunna gå längst vattnet.

Hur kan man se det som en utveckling att några få får lägga beslag på det som idag är allas? Vi tycker alla om att vistas vid vattnet, gå längs sjöarnas stränder och ta ett dopp på en fin sandstrand. Det är detta som är en stor kvalitén med att bo på landet. Det är den orörda naturen och de tillgängliga stränderna som bidrar till landsbygdens utveckling. Inte att bygga sommarstugor längst vattnet så att vi, liksom Anna-Greta, ska tvingas klättra över staket och gå över andras tomter för att komma ned till vattnet.

Avslutningsvis, herr Talman – självklart ställer jag mig bakom samtliga reservation som miljöpartiet, tillsammans med socialdemokraterna och vänsterpartiet, har i det här betänkandet. Men för tids vinning yrkar jag bara bifall till reservation 21 om ett bevarat strandskydd.

Tack!

 

 

 

 

 

 

 

.

 

I vargens spår

IMG_5161

Politiken när den är som bäst… Under två dagar har jag, tillsammans med mina MP-kollegor Emma Nohrén och Akko Karlsson, fått vara med och spåra varg i Dalaskogarna.

Första dagen fick vi följa med Mats Rapp, naturbevakare på länsstyrelsen i Dalarna, in i ett revir där det bor ett föräldrapar med 2-3 valpar.

Vi hittade snabbt de första spåren av en av valparna. När vi stod och studerade dem och Mats noterade koordinater mm kom en av områdets jägare åkande och berättade att vargen hade fått sig ett ofrivilligt morgondopp i en bäck lite längre fram. Och mycket riktigt när vi följt spåren en bit kunde vi med egna ögon se spåren av bäckplurret.

IMG_5166

IMG_5168

 

 

Vi skidade sedan i timmar och följde i vargarnas spår. Hittade hår, kiss och bajs som Mats samlade in för att skicka DNA-analys till Grimsö forskningsstation. På så sätt håller man reda på vilka vargar vi har i Sverige, hur de är släkt med varandra och hur de flyttar på sig.  Emma, som är biolog, kunde också berätta för oss vad vargen hade ätit.IMG_5197

Vuxna vargarna stannar helst kvar i sitt revir livet ut. Med samma partner. Det är valparna som lämnar reviret när de blivit könsmogna för att söka sig ett eget revir eller en partner som blivit ensam i sitt revir.

Och det är många vargar som blir ensamma.

– Tjuvjakten är utbredd, berättar Mats. Men om en tik blir ensam behöver det inte dröja längre förrän det kommer en ny hane in i reviret. Hanar som blir ensamma har en större benägenhet att ge sig ut på vandring. Det är tikarna som bildar reviren.

I varje revir finns det bara plats för ett föräldrapar och årets och förra årets valpar. Valparna blir könsmogna vid två års ålder och då ger de sig ut på vandring. Men bara en fjärdedel av dem överlever så länge så att de själva hinner bli föräldrar. Jakt, olyckor och sjukdomar tar de andra.

Att se om spåren, löporna, tillhörde någon av föräldrarna eller valparna visade sig inte vara så svårt.

– Föräldraparet går nästan alltid tillsammans, valparna går gärna för sig själva. Föräldrarna revirmarkerar med jämna mellanrum. Aldrig valparna, berättar Mats.

Men leklystna kan de bli allihop. Det visade spåren och groparna när vi kom ut på öppna ytor och Mats berättade om de, sällsynta, tillfällena han som vargspårare fått se vargar. Och hur de ibland rasat runt och lekt som de hundar är.

Det var också fascinerande att se hur de med millimeterprecision går i varandras fotspår på rad för att spara energi i den djupa snön. Och hur spåret av två par tassar i en löpa helt plötsligt delade upp sig i fler löpor.

IMG_5177

 

I Sverige finns det idag ca 400 vargar som allihop är släkt med varandra.

-De är mer släkt än syskon, berättar Mats.

Förklaringar är att de alla härstammar från fem vargar, en tik och fyra hanar som i olika omgångar lyckats ta sig in i Sverige från Finland och Ryssland sedan 80-talet.

Det första vargparet bosatte sig i Värmland i början av 80-talet. Och de är alltså från den vargtiken alla andra vargar nu stammar från. Att det behövs mer invandring är tydligt….

Vargforskarna sätter nu sitt hopp till det par som för tre år sedan lyckades ta sig in i Norrbotten och flyttades till Tiveden. Ingen av deras första kull med valpar har överlevt skyddsjakt och trafik, men det har nu enligt uppgift från Naturvårdsverket hittats spår av en ny kull valpar.

Dag två tog vi oss, med hjälp av Björn Lindgren, ideell vargspårare och aktiv inom Rovdjursföreningen in ett annat revir. Där hade Mats några dagar tidigare hittat ett kadaver från ett rådjur. När vi kom fram till ”mordplatsen” var det inte mycket kvar av ”offret”, bara lite päls och delar av vommen (som vargarna ratar). Spåret av en ”pipblödning” visade oss att rådjuren dött en ögonblicklig död efter ett bett i halspulsådern och de många andra tass- och klospåren att det var andra djur som fått sig ett skrovmål tack vare vargens jaktlycka.

 

IMG_5204

 

Vi fick inte se någon varg – men alla spåren gav i alla fall mig många bilder på vargar på näthinnan. Lufsande, drickande, plurrande, lekande, jagande och ätande vargar. Fascinerande!

 

 

 gruppbild (2)

 

 

 

Jag – en terrorist?

Mycket har jag blivit kallad under mina år som miljöpartist. Men terrorist var nytt. Känns lite märkligt med tanke på vad som händer ute i världen. Terrorister skjuter journalister, avrättar gisslan och dödar civila.

Men att tillsätta utredningar är inte något terrorister gör. Det gör politiker.

Det borde även polisens presstalesman veta. Liksom han bör veta vad som är ok att skriva på sociala medier.

Nog om detta. Det är bra att media uppmärksammat fadäsen. Att sedan NWT:s ledarskribent inte tycker det är ngt att hetsa upp sig över för stå för honom.

Det är däremot tydligen helt ok att hetsa upp sig över att regeringen försöker reda upp i den förra regeringens snedskär i rovdjurspolitiken. Enligt samma logik som att medan resten av världen grät över terroristdådet i Paris, grät de vuxna männen i Värmland över att vargjakten stoppades. Enligt jägarförbundets Gunnar Glöersen

Det är skönt att det finns mer sansade debattörer i rovdjurspolitiken. Hanne Kjöller skriver i Dagens Nyheter om nödvändigheten att förändra rovdjurspolitiken. Och hålla sig till argument som stämmer med verkligheten….

 

Omtag om vargen

Idag presenterar miljöminister Åsa Romson och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht regeringens överenskommelse om vargpolitiken i en artikel på SVD brännpunkt. Det är glädjande att regeringen nu tar omtag i vargfrågan och gör om och gör rätt.

Naturvårdsverket får i uppdrag att på ett vetenskapligt sätt utreda hur många vargar vi måste ha i Sverige för att få en livskraftig stam. De regionala viltförvaltningsdelegationerna kommer att utvärderas och en permanent Vargkommitté tillsättas. Anslagen för viltskydd kommer att höjas och jordbruksverket ska utreda nya och effektivare skydds- och stödåtgärder. Beslutsgången, som kritiserats hårt av både miljöorganisationer och Eu-kommissionen, ska ses över så att jaktbesluten går att överklaga i rätt ordning. Och skyddsjakten ska utvecklas. Det är bra – det är ju de vargar som angriper tamboskap och husdjur som är problemet.

I tisdags hade Emma Nohrén och jag en artikel i NWT om Miljöpartiets hållning i den infekterade vargdebatten.

Vargen är inte landsbygdens problem

Det går inte att både äta kakan och ha den kvar. Det går inte att både säga att man vill ha vargen kvar och utrota den. Igår debatterade jag varg med Erik A Eriksson (C) i radio Värmland.

Detta med anledning av att Eriks partikamrat, tillika miljöminister, Lena Ek gick ut förra veckan och sa att hon vill minska den redan hotade vargstamman från runt 300 till endast 180 vargar.

Eks uttalande står i strid med Naturvårdsverket som menar att 380 är en minimigräns om man får en tillräckligt hög invandring av vargar. En nivå som är lägre än den staliga rovdjursutredningen och ännu lägre än utredningens internationella forskarpanel.

Igår försökte Erik A Eriksson få det att låta som att det är med hänsyn till vargen som man vill skjuta av stammen. Det är att försöka föra den majoritet av svenska folket som vill ha vargen kvar bakom ljuset. Ärlighet varar längst. Bättre att tala om huruvida man vill äta upp kakan eller ha den kvar…

För mig är det självklart att vi måste värna om vargen. Precis som andra länder måste  värna sina tigrar, isbjörnar och andra utrotningshotade rovdjur.

Men vi måste ta ett gemensamt ansvar för kostnaderna. Det är inte fårägarna som ska betala. Jag förstår inte varför regeringen drar ner på ersättningen till de djurägare som drabbas. Nästa år med 20 procent, 10 miljoner.

Erik A Eriksson ville göra gällande att vargen är ett stort problem för landsbygdens folk. Men vi som bor på landsbygden har större problem än vargen. Som att arbetstillfällen försvinner, skolorna och affärerna läggs ner. Och att tågen slutar stanna…


Senaste inläggen.
Bloggat på nwt.se.
Desktop