Stina Bergström (MP)
Etikett. naturreservat

Naturvård och biologisk mångfald – riksdagsdebatt

Idag har Miljö- och jordbruksutskottet haft debatt om två viktiga betänkanden – Naturvård och områdesskydd och Biologisk mångfald. Nedan kan du läsa mitt inledningsanförande. Och här kan du se hela debatten.

TALMAN

Vi debatterar idag Naturvård, områdesskydd och biologisk mångfald. För Miljöpartiet handlar det om att värna alla de växter och djur som idag finns i vår natur. Om att skydda värdefull natur samtidigt som den ska vara tillgänglig för oss alla att vistas i. Och om att på många andra sätt arbeta mot utrotningen av växter och djur.

Detta är också något som en stor majoritet av svenska folket tycker är viktigt. Det finns ett mycket starkt stöd för skydd av natur. 80% av tillfrågade i en ny undersökning av Naturvårdsverket instämmer helt i att det är viktigt att skydda natur.

Och, ännu fler, 85 procent av oss, vill vistas i naturen.

Men att naturen är viktigt för svenska folket avspeglar sig dåligt i de motioner som företrädare från de borgerliga partierna lämnades in i höstas och som vi nu behandlar. Det är motioner som handlar väldigt mycket om att sluta skydda värdefull natur. Om att fler utrotningshotade djur borde skjutas. Och om att svenska folkets möjligheter att vistas i naturen bör begränsas.

TALMAN

Idag är tillståndet för många arter akut. Vi befinner oss i ett massutdöende av arter. Det är den enda massutrotningen som ägt rum under människan tid på jorden och som orsakas av oss. Vår population och framförallt vår livsstil tar allt mer plats på jorden och minskar andra arters utrymme. Framförallt är ohållbart skogs- och jordbruk samt överfiske akuta hot, men vi förstör också andra arters livsmiljöer genom utsläpp av föroreningar och spridning av invarsiva arter. Även klimatförändringar börjar bli en orsak till artutrotning.

Nu kanske någon tänker:

Vad spelar det för roll om det försvinner växt och och djurarter? Vad är det för problem med att lavar och mossor försvinner i skogen? Hackspettar och lavskrikor? Bin och humlor ?

Ja, svaret är ju att förutom den etiska aspekten – andra djur och växter har också rätt att leva på vår jord – Så är vi som människor beroende av att ekosystemen fungerar. De ger oss mat, friskt vatten, luft etc. Och vi vet inte vad som händer när en art försvinner. Eftersom flygdebatten är het just nu kan jag ju dra liknelsen med ett Flygplan. Det kan i för sig gå bra att plocka bort en skruv här, en mutter där, och en annan del där, men om man fortsätter att plocka bort olika smådelar utan att veta vilken betydelse de har för helheten, så får det förr eller senare väldigt allvarliga följder.

En sådan mycket allvarlig följd som vi nu ser är förlusten av insekter i naturen och jordbrukslandskapet. I höstas nåddes vi av en oroväckande rapport från Tyskland. Där har forskare studerat förekomster av insekter i några områden. De har kommit fram till att mängden insekter minskat med 80 procent på knappt 30 år. Det är skrämmande. Insekternas har en oumbärliga roll i naturen kring oss. Till exempel utför de ett viktigt arbete med pollinering av många grödor, som sedan blir vår mat.

Förlusten av biologisk mångfald är ett av de absolut allvarligaste och akuta miljöhoten. Det är något som Miljöpartiet tar på stort allvar.

TALMAN

Naturvård och områdesskydd har en lång historia i vårt land. Sverige var det första landet i Europa att inrätta nationalparker, när riksdagen den 24 maj 1909 avsatte mark till nio parker.

Idag har vi 29 nationalparker. Den senaste invigdes 2009, för snart tio år sedan, då Kosterhavet blev Sveriges första marina nationalpark.

Och strax ska vi i den här kammaren besluta om den 30:e nationalparken – Åsnen- i Alvesta och Tingsryds kommuner som kommer att invigas den 25 maj.

Det är mer natur som skyddas med denna regering än med alliansregeringen. Vid årsskiftet 2016-2017 fanns det totalt 4 213 statliga naturreservat i Sverige, 272 stycken av dem kom till under 2016. Det var nästan dubbelt så många som året innan.

Regeringen har kraftigt ökat anslaget för skydd av värdefull natur.. I år ligger det på 1, 4 miljard. Det är en ökning med 75 procent jmf med 2014 (800-1,4). Och anslaget för biotop och naturvårdsavtal och andra natur- och kulturmiljöåtgärder som finns på skogsstyrelsen har fördubblats under mandatperioden. (285 – 580). Många markägare som under flera år har stått i kö för att få ersättning har nu fått det.

TALMAN

Eftersom 80 procent av svenska folket tycker det är viktigt med skydd av värdefull natur, inte minst skogsskydd, så skulle man kunna tro att regeringens satsningar skulle få beröm av den borgerliga oppositionen. Men icke sa nicke.

De borgerliga tidningarna runt om i landet fylls idag av märkliga ledare och debattartiklar. Alla med samma absurda påståenden; Miljöpartiet styr skogspolitiken, hotar äganderätten och vill konfiskera skog utan ersättning till skogsägarna.

De här artiklarna är ofta skrivna av företrädare för borgerliga partier, ofta centerpartister, en del av skribenterna deltar i dagens debatt. Men jag måste säga att ni verkar lida av dåligt minne. För ni verkar helt ha glömt bort att det var under alliansregeringen, under miljöminister centerpartisten Lena Ek, som beslutet att 20 procent att Sveriges natur ska skyddas togs. Det var också alliansregeringen som 2014 för Riksdagen lade fram de nya etappmål för skydd av skog som innebär att det formella skogsskyddet ska öka med 150 000 hektar nedan gränsen för fjällnära skog till år 2020. Då togs även målet att de frivilliga avsättningarna skulle ökas med 200 000 ha till 2020.

90 000 hektar av det formella skyddet återstår. Det är bara två år kvar. Vår regering har därför, som jag nyss redogjorde för, ökat anslagen kraftigt. För att uppnå riksdagens mål. Fattade under alliansregeringen.

Samtliga allianspartier och SD stryker i sina skuggbudgetar kraftigt i anslagen med ersättning till skogsägare. Hur de har tänkt sig att målen ska uppnås, är för mig en gåta. Kanske genom att konfiskera skogen utan ersättning?

TALMAN

Något som också är viktigt när det gäller att gynna biologiskt mångfald är att värna strandskyddet. Stränderna är många arters barnkammare tillika livsviktiga vattenhål för många djur. Det finns även flera andra anledningar till att freda stränderna – jag har förut vid flera tillfällen i den här kammaren redogjort för dem – det handlar bland annat om jämlikhet – om allas rätt att vistas på stränderna. Och också om klimatanpassning – att inte bygga där det finns risk för översvämningar och ras.

Även vårt strandskydd har en lång historia där vi sedan andra världskriget varit överens om att fredade stränder är bra för folkhälsan, friluftslivet, jämlikheten och den biologiska mångfalden. Överens i alla fall till fram till slutet av förra seklet då parti efter parti har sällat sig i privatiseringskören även på detta område.

Miljöpartier sätter den biologiska mångfalden, allas människor rätt att vistas i naturen, friluftslivet och klimatanpassningen främst. Vi står upp för strandskyddet när andra partier sviker.

TALMAN

Avslutningsvis ska jag säga några ord om vargen. Min partikamrat Jan Lindholm tar i sin motion i det här betänkandet upp en viktig fråga – tjuvjakten på varg.

Ska vi få en frisk vargstam är det viktiga att de vargar som kommer invandrade till vårt land får leva och fortplanta sig. Alltför många vargar med nytt friskt blod har fallit offer för tjuvjägarnas kulor.

Så mycket som varannan av de vargar som dör, dör av illegal jakt, menar vargexperten Håkan Sand. Sand arbetar som projektledare inom vargforskningsprojektet Skandulv. Och han menar att det troligen är fler vargar som blir skjutna nu jämfört med i början av 2000-talet.

Jag ser det som ett stort misslyckande för den nya rovdjurspolitiken och införandet av licensjakten på varg. Ett viktigt syfte med den ju var att vi skulle få en ökad acceptans i jägarkåren för vargen. Här har både politiken och jägarförbunden en läxa att göra.

Något som också är viktigt är att de regionala viltförvaltningsdelegation är demokratiskt sammansatta. Delegationerna beslutar ju om de övergripande riktlinjerna för viltförvaltningen och för licens- och skyddsjakten på rovdjur.

Jag tycker det är bra att regeringen har gjort en utvärdering av viltvårdsdelegationerna. Som ju visade att så inte var fallet. Monika Haider tog upp detta i sitt anförande. 61 procent av ledamöterna i de tidigare delegationerna identifierar sig som jägare. I befolkningen i allmänhet utgör samma grupp 3 procent.

Regeringens beslut att ändra sammansättningen i viltförvaltningsdelegationerna så att miljö- och naturvårdsorganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och de lokala natur- och ekoturismföretagen av en ledamot är ett steg i rätt riktning för att en mer balanserad representation i delegationerna. För att få en regionalt förankrad rovdjursförvaltning som speglar hela lokalsamhället måste alla relevanta intressen vara representerade.

Jag vill därför yrka bifall vår reservation om utvärdering av viltvårdsförvaltningarna, reservation 4 i betänkandet om biologisk mångfald. I övrigt bifall till de båda betänkandena.

 

En dag i skogen med länsstyrelsen

björkar 

Vår regering har bestämt att mer värdefulla naturområden ska skyddas och att dagens naturreservat och nationalparker ska underhållas bättre. I vårändringsbudgeten anslogs 360 miljoner ytterligare och nästa år är en ökning av anslaget på ca 1 miljard aviserat. Igår träffade jag tre representanter för länsstyrelsen i Värmland för att bland annat diskutera behovet av mer pengar till naturvården i Värmland. Vi besökte också ett naturreservat som är under bildande – Slorudsälven i Brunskog och ett som har några år på nacken – Gårdsviksfjället i närheten av Värmskog.

Slorudsälvens naturreservat

Syftet med att skydda Slorudsälven är att skapa naturliga vandringsvägar för fiskar, bl a den unika form av storvuxen öring som finns i Värmeln, och öka utbredningsområdet för flodpärlmusslar. Därför kommer de små kraftverk som finns längs älven antingen rivas eller speciella vandringsvägar anläggas, berättar Laura Hedberg som arbetar som ”naturreservatsbildare” på länsstyrelsens naturvårdsenhet. Hon arbetar då med allt ifrån inventering av värdefulla växt- och djurarter till kontakter med markägare. I Värmland lägger man sig vinn om att ha en bra dialogprocess med markägarna.

– Det finns markägare som kan vara negativa. Bland annat därför att man inte vet att man får en bra ersättning, berättar Lauras kollega Linda Stöberg. Det är viktigt att börja dialogen med markägarna tidigt.

Bara 1,08 procent skyddat idag

Att det behövs mer pengar till att skydda mer områden i Värmland är tydligt.

– Idag är bara 1,08 procent av den produktiva skogsmarken skyddad i Värmland, berättar Thomas Östlund, chef på länsstyrelsens naturvårdsenhet. Det är bara 76 % procent av det mål vi skulle ha uppnått redan 2010. Och efter det har regeringen bestämt att mer skogar ska skyddas för att vi ska uppnå våra miljömål.

Dessutom väntar många värmländska skogsägare på s k intrångsersättning, dvs de pengar som man som markägare får när staten bildar ett naturreservat på privata marker. Ersättningen är hög, 25 % mer än värdet på skogen, vilket gör att pengarna tar slut fort.

Sommarens brand i Västmanland och statens inköp av markområden där har slukat mycket pengar. Det har gjort att kötiden har blivit ännu längre för skogsägare ute i landet. De extra pengarna i vårändringsbudgeten är med andra ord välbehövliga av flera skäl.

Eftersatt underhåll

När det gäller underhåll av naturreservat är det mycket som behöver göras; allt ifrån att sätta ut gränsmarkeringar och skyltar, röja vandringsleder till att sanera reservaten från contorta-tallar. Contorta-tallen som är en främmande art som planterades in i Sverige på 70-talet var ett mindre lyckat experiment inom svenskt skogsbruk.

I en del reservat plockar man också bort andra granar och tallar för att lyfta fram lövträden. Detta är viktigt för alla de arter som lever i de ljusa lövskogarna, bl a vitryggig hackspett.

Detta är något man nu gjort i Gårdsviksfjällets naturreservat. Det var häftigt att se Björkskogen som trätt fram när barrträden avverkats. Björkar som någon förståndig markägare lät stå kvar på den tiden när det utgick ett påbud från skogsstyrelsen att det bara var tall och gran som skulle få finnas i våra skogar…

Thomas Östlund och jag

 


Senaste inläggen.
Bloggat på nwt.se.
Desktop