Stina Bergström (MP)
Etikett. Hållbart skogsbruk

MP-kongress om klimat, migration och skog


I morse var jag i P4 Värmlands studio och pratade om helgens kongress i Linköping. Det blev mycket frågor om stämning inom partiet och hur högt i taket det kan vara i ett parti.  Och om den ”stora frågan” som reportern sa. Och då menade han inte klimatfrågan utan opinionsmätningarna…

Men å andra sidan hänger de ju ihop. Det finns många viktiga anledningar till att det är viktigt med ett grönt parti i riksdagen och regeringen. Artutrotningen är, vid sidan av klimatförändringarna, den mest akuta miljöfrågan. Här har vi, i likhet vad gäller miljardsatsningar på olika klimatåtgärder, också gjort gröna avtryck i regeringen. Med en 80 procentig höjning av anslaget till värdefull natur och 50 procent mer till skötsel och biotopskydd och naturvårdsavtal.

Men självklart måste mer göras för att vi ska hejda hotet mot bland annat skogens växter och djur och skogens viktiga ekosystem. På kongressen presenterade jag och Jenny Lundström, från partistyrelsen, partiets nya skogspolitiska program vid ett välbesökt seminarium. Ett program med viktiga, och nödvändiga, förslag på hur vi ställer om till ett hållbart skogsbruk.

Du hittar programmet ”Guld och gröna skogar” här.


Kongressen bjöd också på inspirerande tal från språkrören och vår  partisekreterare Amanda Lind. Och kloka gröna beslut om allt ifrån ensamkommande barns rätt till permanenta uppehållstillstånd till viktiga klimatåtgärder. Plus, förstås, massor med fina möten med partikamrater från hela Sverige och andra länder.

Jag deltog också i klimatseminaret och  berättade om arbetet med partiets klimatfärdplan. Vår klimatminister och språkrör Isabella Lövin  berättade om regeringens alla klimatsatsningar och den kommande klimatlagen. Klimatforskaren Kevin Andersson avslutade med en inspirerande föredragning med budskapet; det behövs göras mer om vi ska lyckas hejda klimatförändringarna.

Det är 469 dagar kvar tillvalet. Ett val som Gustaf Fridolin tryckte på i sitt avslutningstal kanske är Sveriges viktigaste val. Det är nu vi kan vända utvecklingen för många allvarliga miljöproblem. Klockan är fem i tolv och miljöpartiets roll är viktigare än någonsin.

 

Äntligen i Lubecks skogar

 

image

Det svenska kalhyggesbruket har sedan mitten av förra seklet varit den dominerande skogsbruksmetoden i Sverige. Vi har huggit ned den naturligt växande skogen, vänt upp och den på jordlagren och planterat träd vi tror att konsumenterna/skogsindustrin kommer att efterfråga i framtiden. En skogsbruksmetod som är svår att förena med bibehållet biologiskt mångfald och vårt behov av att vandra i levande skogar.

I Tyskland ligger man steget före oss i utvecklingen. Man har övergivit granplantagen, har en lagstiftning som förbjuder stora kalhyggen och en FSC-certifiering som helt förbjuder trakthyggesbruk.

Jag har länge velat åka till Tyskland. Och i söndags fick jag äntligen sätta mig på tåget ned till Lubeck. Detta för att delta i två studiedagar om ekosystembaserat skogsbruk arrangerat av Silvaskog och European Forest Institute, EFI.

Vi var ett 30-tal deltagare i en spännande mix. Privata skogsägare, skogsentreprenörer,  anställda på Skogsstyrelsen, Sveaskog, Skogssällskapet, Södra skogsägarna, Nybro och Avesta kommun, miljöintresserade, studenter, lärare, forskare och politiker. De sistnämnde var jag och min utskottskollega Johan Hultberg (M).

Lubeck var tidigt ute med att bruka sina  4,250 Ha skog med ett kontinuitetsskogsbruk. Den s k Lubeck-metoden har sedan början av 90-talet fungerat som förebild för ett hållbart skogsbruk i Tyskland och ligger till grund för den tyska FSC-märkningen. Den börjar också sprida sig till Sverige.

Under dagarna två fick vi en ordentligt genomgång av Knut Sturm, skogschef i Lubeck,  i utvecklingen av metoden. Och hur man, med stora orörda referensytor, hela tiden utvecklat metoden både för att få en mer naturlik produktionsskog men också bättre och värdefullare timmer att sälja. Allt med tysk systematisk noggranhet dokumenterat. Kommunen har egna skogsarbetare, driver egen vedförsäljning och sågverk. Och är noga med att hålla viltstammarna nere så att de inte går för hårt åt nästa generations träd.

Träden plockas när de uppnått rätt måldiameter eller senare. Vart sjunde år gås varje område igenom och det bestäms om några träd ska tas ned. Man är noga med att lämna träd som är extra viktiga för djur och växtlivet i skogen. Lubeck kan bl a skryta med att ha 180 häckande par av mellanspetten – en hackspett som nu är helt utrotad i Sverige och som även i Lubeck höll på att försvinna.

Vi besökte underbara ädellövskogar, som är de naturliga skogarna för Lubeckområdet.  Men också planterade barrskogar som nu håller på att omvandlas till lövskogar. Det blev många intressanta diskussioner om hur vi i Sverige kan använda oss av samma tankesätt som i Lubeck. Få till mer blandning av trädslag i våra skogar. Låta de träd som trivs på platsen växa. Slippa kostsamma åtgärder som markberedning, plantering, röjning och gallring.  Och, när träden är stora nog att avverkas, göra det genom att göra så lite ingrepp i skogen som möjligt. Kort sagt kombinera levande naturliga skogar med skogsbruk.

När de gamla betesmarkerna återbeskogas naturligt blev här bok och ek de dominerande trädslagen.

När de gamla betesmarkerna återbeskogas naturligt blev här bok och ek de dominerande trädslagen.

På 60-talets högs bokskogen ned på ett skifte och ersattes med gran. Med mindre lyckat resultat konstaterade Johan Hultberg

På 60-talets höggs bokskogen ned på ett skifte och ersattes med gran. Med mindre lyckat resultat konstaterade Johan Hultberg

image

Knut Storm och Mikael Karlsson (SIlvaskog)

Knut Sturm och Mikael Karlsson (SIlvaskog)

image

 

Senaste inläggen.
Bloggat på nwt.se.
me too 22 Oct
Desktop