Stina Bergström (MP)

Skogsdebatt i riksdagen

Nyckelbiotoper, skyddsformer, äganderätt, miljö, produktion… Idag hade vi skogsdebatt i riksdagen. Du kan se hela debatten här:

http://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/debatt-om-forslag/skogspolitik_H501MJU17

Nedan kan du läsa vad jag sa i mitt inledningsanförande.

En liten överraskning var att två vänsterpartister deltog i debatten, med  varsin ståndpunkt vad gäller tillståndet i skogen och hållbart skogsbruk. Jens Holm, miljöpolitisk talesperson, som i sitt anförande nästan lät som en miljöpartist. Och Birger Lahti, näringspolitisk dito, som i sitt inlägg hade en helt annan uppfattning. Som åhörare blir man ju lite förvirrad och undrar vad som egentligen är V:s skogspolitik…. Tryggast att hålla sig till miljöpartiets..

TALMAN

Vi debatterar idag skogspolitiken. Det är ett viktigt politikområde. Skogen är viktig för oss alla. En del av oss älskar att plocka svamp och bär. Andra gillar att ta en löprunda eller promenera med hunden i skogen. En del gillar att jaga. Många hämtar kraft, och återhämtar sig, i skogen.

Skogen ger också förnybart material som behövs i det hållbara samhällsbygget. Så att vi kan bygga i trä istället för betong, så att vi kan ha matförpackningar av kartong istället för plast. Mycket av det som idag görs av oljebaserade råvaror skulle vi kunna göra av material från skogen. Från skogensekosystemtjänster, naturens gratistjänster.

Skogen fungerar också som en kolsänka och har en utjämnande effekt på temperatur, nederbörd och avrinning. En riktig skog rymmer också en rik biologisk mångfald. Skogsstyrelsen har i en färsk rapport sammanställt en lista på de 30 viktigaste tjänsterna skogen erbjuder oss människor. Det är en intressant och viktig läsning för att öka kunskapen om skogens alla värden. Och för att vi ska veta hur vi ska förvalta skogen så att vi kan fortsätta att ta del av alla dessa tjänster.

Avgörande för hur skogen måste förvaltas och användas är att skogens ekosystem bibehåller sin ekologiska funktion, sin biologiska mångfald och sin produktionsförmåga. Dagens brukande av skogen får inte försämra morgondagens. Där har vi ännu långt kvar att gå – både vad gäller att skydda mer skog och ställa om till ett mer naturnära skogsbruk.

TALMAN

Det är viktigt att ha koll på historien när man ska debattera politik. Även skogspolitiken. I påskhelgen hann jag läsa en bok som legat ett tag på mitt natuttgsbord. ”Södra på egna ben” av Pär Fornling. Det är en intressant bok om Södra skogsägarnas och den svenska skogspolitiken, från slutet av 70-talet till idag.

Intressant är särskilt beskrivningen av början av 1990-talet , där många av dagens debattfrågor har sina rötter. Då betalade skogsägarna fortfarande en skogsvårdsavgift. En avgift som med dagens taxeringsvärden skulle vara ca 4 miljarder kr. Skogsbruket var starkt reglerat med ett dominerande produktionsintresse. De skogsägare som ville spara lövträd och bruka med andra metoder än trakthyggesbruk, eller helt låta bli att avverka, kunde lagföras.

Gigantiska kalhyggen bredde ut sig i det svenska skogslandskapet. Och miljörörelsen protesterade och agerade. I Sverige och i övriga världen. Det svenska skogsbruket stod inte högt i kurs. Stora pappersköpare och konsumenter hotade med köpbojkott. I Sverige och utomlands.

Det var då skogsägarintressena, som Södra skogsägarna, och miljörörelsen gjorde gemensam sak tillsammans med politiken. Vi fick en ny skogsvårdslag med två likställda mål – miljö och produktion. Regleringar togs bort, vi fick frihet under ansvar. I gengäld lovade skogsägarna att frivilligt skydda värdefulla skogar. Miljöcertifieringarna FSC och PEFC infördes.

TALMAN

Idag är 63 procent av den produktiva skogsmarken certifierade i FSC och/eller i PEFC. Om hur den svenska certifieringens fungerar kan man som miljövän ha en och annan åsikt kring. Men certifieringen är inget politikerna styr över.

Jag ser dock med stort intresse fram emot de nya, uppdaterade certifieringsreglerna för FSC som enligt uppgift ska beslutas längre fram i vår. Att de skärps är viktigt. Både för att förbättra tillståndet i våra skogar. Men också för den svenska skogsindustrins rykte och lönsamhet.

TALMAN

Dagens debatt handlar bland annat om nyckelbiotoper och huruvida om och hur de ska inventeras, registreras och skyddas. En nyckelbiotop är områden med en speciell naturtyp som har stor betydelse för skogens hotade och rödlistade arter. Skogsstyrelsen har inventerat nyckelbiotoper sedan 90-talet i större eller mindre omfattning. Under våren 2017 gjordes ett uppehåll med registreringen i nordvästra Sverige. Men nu har man återupptagit arbetet efter att tillsammans med Naturvårdsverket och länsstyrelserna utarbetat en ny inventeringsmetod. Den ska testas under 2018 och sedan utvärderas och eventuellt justeras.

Det finns idag inget lagligt förbud mot att avverka nyckelbiotoper. Men Nyckelbiotoper får inte avverkas på FSC-certifierad mark. Många virkesuppköpare vill inte heller köpa virke från nyckelbiotoper. Helt enkelt eftersom konsumenterna inte vill köpa det. Den borgerliga oppositionen och Sverigedemokraterna ser tydligen detta som ett problem. Precis som de ser det som ett problem att satsa på ökad produktion av ekologisk mat i Sverige trots ökad efterfrågan hos konsumenterna. .

TALMAN
Som konsument ska du kunna känna dig trygg med att certifieringens krav är uppfyllda. Som svensk ska du känna dig trygg med att värdefulla skogar skyddas. Staten har sedan 90-talet hjälpt de privata skogsägarna med inventering och registrering. Men i brist på medel finns det mycket kvar att göra. Regeringen kommer därför att ge skogsstyrelsen i uppdrag att göra en rikstäckande inventering.

Miljöpartiet tycker också att skogsägare med mycket nyckelbiotoper på sina marker ska ha rätt till ersättning oavsett om de är certifierade eller inte. Regeringen har därför anslagit 250 miljoner extra per år till detta under 10 år. 

TALMAN

Att skydda nyckelbiotoper är en form av skogsskydd. En del görs frivilligt, genom certifieringen, en del genom biotopskydd i samarbete med skogsstyrelsen. Naturvårdsavtal, naturskyddsområden, Nationalparker och Natura 2000 är andra skyddsformer som finns idag. Riksdagens mål, som togs under alliansregeringen, är att 20 procent av den produktiva skogen ska skyddas. Det grundar sig i den strategiska plan, Nagoya-protokollet, som antogs 2010 inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald.

Vi har en bit kvar att gå. Enligt våra myndigheter har endast knappt 5 procent av den produktiva skogsmarken lagstadgat skydd. Skyddet är dessutom mycket ojämnt fördelat. Stora arealer av barrskogar är skyddade nära fjällkedjan medan cirka två procent är skyddade i övriga Sverige.

Under alliansregeringen beslutade riksdagen om ett etappmål för skogsskydd. Det formella skyddet av skogsmark ska öka med ca 150 000 ha skogsmark och skogsbrukets frivilliga avsättningar med 200 000 hektar till år 2020. Inget av de målen kommer att uppnås med dagens skyddstakt.

När det gäller det formella skyddet så återstår fortfarande ca 90 000 ha. Det är två år kvar. Takten måste alltså öka. Regeringen har därför anslagit mer pengar till skogsskydd, dubbelt så mycket pengar som under alliansregeringen.

Alliansregeringens problem då och alliansens nu är att man, trots att man beslutat utöka skogsskyddet, inte är beredd att ersätta skogsägarna. När Miljöpartiet och Socialdemokraterna tog över regeringsmakten stod skogsägare i kö för att få ersättning. I många fall i flera år hade de stått där. Nu håller den kön på att betas av, skogsägarna får sina ersättningar och skyddstakten har ökat. Det är inte fler skyddsformer, som de borgerliga partierna i det här betänkandet föreslår, vi behöver. Det är ordentligt med pengar till de skyddsformer som finns idag som behövs.

Men, TALMAN

att skydda skog räcker inte för att uppfylla nationella och internationella miljömål – en omställning till ett hållbart brukande av skogsmarken är också nödvändig. Genom Nagoya-protokollet har Sverige förbundit sig att, förutom att skydda 17 procent av biologisk värdefull och representativa skogsområden, senast 2020 förvalta områden som används till skogsbruk hållbart så att bevarande av biologisk mångfald garanteras. Det handlar alltså inte bara om att lämna orörda områden utan att också att sköta den skog som brukas på andra sätt.

Trakthyggesbruket har tillämpats i Sverige i stor skala sedan 1950-talet och har inneburit omvälvande förändringar av det svenska skogslandskapet. Skogar med olika slags träd i åldrar har ersatts med planteringar av likåldriga träd

Miljöpartiet vill se brukningsmetoder som skapar skogar med olikåldriga träd, lövinslag och kvarlämnad död ved. Hyggesfria skogsbruksmetoder bör främjas då de har stora fördelar för biologisk mångfald, friluftslivet, turismen, rennäringen och kulturmiljövärden.

Intresset för hyggesfritt skogsbruk växer, det är glädjande. Men samtidigt är det fortfarande en mycket liten del, bara några procent, av den produktiva skogsmarken som sköts med hyggesfria skogsbruksmetoder.

Regeringen har därför fördubblat Skogsstyrelsens anslag för rådgivning om hyggesfria brukningsmetoder. Miljöpartiet tycker också att de skogsägare som vill ställa om från trakthyggesbruk till hyggesfritt skogsbruk borde kunna få ett omställningsstöd. Precis som det idag går att få stöd till omställning från konventionellt till ekologiskt jordbruk.

Miljöpartiet anser oxå att staten bör vara ett föredöme i sitt skogsbruk. Därför har Fortifikationsverket och Statens Fastighetsverk fått i uppdrag att mer bruka sina skogar med hyggesfria metoder. Miljöpartiet anser att även Sveaskog bör få ett förnyat uppdrag och ett sänkt avkastningskrav. Sveaskog är Sveriges största skogsägare och borde gå i bräschen både när det gäller skydd och hållbart skogsbruk. Om detta har vi tidigare debatterat här i riksdagen.

Med den passningen till ansvariga på/ och för Sveaskog sätter jag punkt.

Tack TALMAN

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Senaste inläggen.
Bloggat på nwt.se.
Desktop