Anders Tallgren
Kategori. Okategoriserade

Hoppfullt i Karlstad

Svenska Friidrottsförbundets styrelse beslutade igår att tilldela Karlstad prestationscentrum för grengruppen hopp. Det är ett fint erkännande för friidrottsmiljön i Karlstad och ett stort förtroende och ansvar. Sedan tidigare finns prestationscentrum för kast i Växjö, sprint/häck i Falun och medel/långdistans i Göteborg.

 

Varje prestationscentrum har beroende på grengruppens karaktär och förutsättningar olika verksamhetsplaner. Men det finns också några viktiga och gemensamma nämnare vad gäller uppdragen och visionerna där de viktigaste är;

  • Individutveckling. Prestationscentrum skall bidra till att aktiva och tränare på såväl internationell och landslagsnivå får stöd och hjälp att utvecklas för att nå sin maximala och optimala förmåga. Detta gäller såväl dagens elit men också juniorer som startat sin resa.
  • Grenutveckling. Prestationscentrum skall också säkerställa att vi har en bra rekrytering från ungdomsverksamhet och uppföljning av yngre aktiva och tränare. Vi ser ett stort värde i att alla grenar och grengrupper kommer att utvecklas för ett starkt svenskt landslag i framtiden också.
  • Utveckling av tränare. Att erfarenheter mellan tränare tas tillvara på ett ännu bättre sätt och inte minst mellan olika generationer.

 

I Karlstads fall hade man en stark ansökan där flera viktiga parter samarbetar och samverkar. IF Göta, Värmlands idrottsförbund, Karlstads kommun inklusive riksidrottsgymnasiet för friidrott och Karlstads universitet. Det finns en gedigen friidrottsverksamhet med duktiga aktiva, kompetenta tränare, ändamålsenliga anläggningar med hög tillgänglighet, god medicinsk service, bra avtal med hotell för läger och och samlingar mm. Det är initialt ett treårigt samarbete där Svenska Friidrottsförbundet och Karlstads kommun delar på kostnaden för en heltidsanställd grengruppschef som rapporterar till friidrottens förbundskapten Karin Torneklint. Därtill lägger förbundet in medel för aktiviteter och de lokala aktörerna bidrar bla med kompetens, studier och forskning.

 

Karlstad förstärker därmed sin strategiska och nationella position inom svensk friidrott. Sedan tidigare finns ett riksidrottsgymnasium för friidrott, en årlig Folksam Grand Prix-gala, stora och etablerade motionsarrangemang såsom Karlstad Stadslopp och Vårruset samt ett flertal elitaktiva och tränare som konkurrerar på nationell och internationell nivå. Sofie Skoog och Stefan Holm är två av de mer namnkunniga men det finns fler. 2019 arrangeras också Friidrotts-SM i Karlstad på Tingvalla IP som då fyller 100 år. Och redan om 8 dagar är det födelsedagskalas för en friidrottsarena då Våxnäshallen fyller 30 år.

 

Som stolt ledamot (jag deltog inte i beslutet) i Svenska Friidrottsförbundets styrelse vill jag säga grattis och lycka till med det nya uppdraget.

TÄK blir TAK

Jag är stolt ordförande för Svenska Friidrottsförbundets Tävlingskommitté (TÄK). En kommitté med tungt ansvar inom tävlingsområdet. Kommittén ansvarar bla för tävlingsutbudet i Sverige, kalendariet, sanktioner, regelboken, utbildning av tävlingsdomare, fördelning av SM-arrangörer mm. Den är sprungen ur den tidigare Regel- och anläggningskommittén (RAK). Nu tas nästa steg när vi den 1 januari 2018 ombildar kommittén till Tävlings- och arrangemangskommittén (TAK). Det är en naturlig utveckling som vi även sett internationellt. Regelfrågor breddas till tävlingsfrågor som breddas till arrangemangsfrågor. Allt för att utveckla våra arrangemang för deltagare, funktionärer och åskådare. Vi får aldrig tumma på regler och rättvisa men vi får inte heller glömma upplevelse- och underhållningsaspekten för alla inblandade.

 

Svenska Friidrottsförbundet arbetar efter en verksamhetsinriktning med fem fokusområden och devisen Fler och Bättre: Föreningar, Ledare/Tränare, Friidrottare, Arrangemang och Anläggningar. Det är viktigt att det finns en organisation som stödjer det arbetet och det har saknats en instans som tydligt ansvarar för de övergripande arrangemangsfrågorna. Nu tydliggörs det att TAK får den uppgiften och det innebär ett ansvar för förbundets egna arrangemang såsom Finnkampen, Folksam Grand Prix, Nordenkampen, internationella mästerskap som avgörs i Sverige samt alla SM-tävlingar. Kommittén ska även stödja föreningar och distrikt genom att tillhandahålla ett modernt arrangemangsmaterial och ta fram kriterier för hållbara och framgångsrika arrangemang.

 

Friidrotten är den olympiska huvudidrotten och har en anrik historia som tjänat och tjänar oss väl. Samtidigt måste alla idrotter utvecklas med sin tid och det krävs innovationer och nytänkande för att attrahera både utövare och åskådare. Friidrotten behöver ta nästa steg när det gäller bland annat publikupplevelsen, fler digitala inslag, nya tävlingsformat och ökad mångfald. Det måste ske i samverkan med kommuner, arrangörer, sponsorer och de aktiva. Det känns verkligen spännande att få leda en kommitté som så tydligt förenar historia och framtid!

 

 

 

EU-handslaget

Sveriges EU- och handelsminister Ann Linde besökte Karlstad igår och slöt EU-handslaget med bla Karlstads kommun, Region Värmland och Karlstads universitet. Ann Linde initierade det här projektet när hon fick rapporten EU på hemmaplan på sitt bord och upptäckte att trots att Sverige varit medlem i 22 år så är fortfarande okunskapen och osäkerheten om vad EU egentligen gör och hur det fungerar stor bland allmänheten, förtroendevalda, tjänstepersoner och lärare.

 

EU-minister Ann Linde diskuterar EU-frågor med Per-Samuel Nisser, Johan Sterte, Tomas Riste och Hans Jildesten.

65 % av befolkningen är ändå positivt inställda till själva medlemskapet men bara ynka 5 % upplever att de kan påverka EU och EU-beslut. 70 % av de förtroendevalda uppger att de känner sig så osäkra på EU-frågor att de avstår från att diskutera EU-frågor med sina väljare. Samtidigt påverkas 60 % av alla frågor som hanteras lokalt direkt eller indirekt av EU-regler så den här situationen måste förändras. Karlstad var det 37:e handslaget och på Europadagen den 9 maj nästa år bjuds alla in för avrapportering och uppföljning.

 

Personligen är jag väldigt engagerad i EU-frågan och jag studerade bland annat EU-kunskap på universitetet och skrev mina kandidat- och magisteruppsatser inom internationell politik där den ena behandlade EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Det är dock 15 år sedan och även jag måste erkänna att jag läser mindre om och följer EU-politiken sämre idag än jag gjorde då.

 

EU står inför stora utmaningar med Brexit, flyktingsituationen och fler medlemmar än någonsin där några utmanar EU:s mest fundamentala grundpelare såsom oberoende domstolar och fri media. Samtidigt får vi inte glömma att EU är ett fredsprojekt som startade genom ekonomiskt samarbete som tvingade medlemsländerna till faktisk samverkan och inte bara signaturer på ett papper. Och även om det förekommit krig på den europeiska kontinenten sedan EU bildades så har det inte varit krig mellan några medlemsländer sedan dess. Det måste vara den viktigaste grundkursen som alla EU-medborgare ska känna till!

Läslov behövs för fler

Förra året initierade regeringen att höstlovet skulle bli ett läslov, lite som vinterns/vårens sportlov. Tanken är god även om jag inte känner att det nått fullt genomslag ännu. Kollade lite på Karlstads kommuns hemsida och där talar man om höstlov = kulturlov och informerar om aktiviteter på Skutberget och i Mariebergsskogen. Och på hemsidan läslov.se finns inget pressmeddelande sedan oktober 2016 men kalendariet verkar handla om 2017 iaf.

 

Oavsett organiserade aktiviteter eller inte är förstås läsning något oerhört väsentligt. När jag letade aktiviteter för läslovet 2017 hittade jag kommittédirektiven från regeringen till delegationen för Hela Sverige läser för barnen:

”En kommitté i form av en delegation ska, inom ramen för
satsningen Hela Sverige läser med barnen, samla alla aktörer –
skola, kultur och föreningsliv, t.ex. idrotten – runt insatser för
läsning i och utanför skolan. Syftet är att bidra till att ge alla
barn och ungdomar mer likvärdiga förutsättningar för en
fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser.

Delegationen ska bl.a.
– med utgångspunkt i de nationella målen för litteratur- och
läsfrämjande samt skolans styrdokument kartlägga och följa
utvecklingen på området samt säkerställa att uppföljning
kan ske i enlighet med de nationella målen för litteratur och
läsfrämjande samt skolans styrdokument,

– skapa mötesplatser för och samordna läsfrämjande insatser i
och utanför skolan, bl.a. genom att anordna utåtriktade
aktiviteter och arbeta läsfrämjande,

– driva arbetet på ett sådant sätt att genomförda insatser i och
utanför skolan har goda förutsättningar att fortgå även efter
det att delegationen har avslutat sitt uppdrag, och

– vid behov lämna förslag på hur läsning kan främjas med
utgångspunkt i skolans styrdokument och de nationella
målen för litteratur- och läsfrämjande, inom oförändrade
kostnadsramar för den statliga kultur- och utbildningspolitiken.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2018.”

 

Längre fram i direktiven står att läsa:

”I Litteraturutredningens slutbetänkande Läsandets kultur (SOU
2012:65) framgår att läsvanorna är stabila för den svenska
befolkningen som helhet. En stor del av befolkningen läser
böcker regelbundet. Det finns dock stora skillnader mellan olika
befolkningsgrupper – flickor läser i genomsnitt mer än pojkar,
kvinnor läser betydligt mer än män och högutbildade mer än
lågutbildade. Det finns också vissa oroande utvecklingstendenser,
t.ex. att andelen som läser regelbundet minskar bland
unga. Barnen i bokslukaråldern (9–14 år) är fortfarande de som
läser mest, samtidigt som det har gått att skönja en nedgång de
senaste tio åren. Läsningen minskar även bland unga vuxna och
har gjort så över en längre tid.”

 

Det syns tydliga strukturella skillnader, både kön och klass påverkar, så här krävs inte bara ökat läsande bland barn och unga utan också bland vuxna. Så med tanke på att de flesta som har just läslov är i bokslukaråldern så får man hoppas att föräldrar och andra vuxna som passar på att vara lediga några dagar extra med barn och barnbarn också läser dessa dagar. Själv har det blivit mer film än böcker de senaste dagarna eftersom jag läser väldigt mycket till vardags (dock mer kommunala handlingar än böcker). En klen tröst är kanske att filmerna jag sett är baserade på böcker…

Parkeringskaos

Man hatar ju att säga vad var det jag sa men faktum är att vi Socialdemokrater lade en protokollsanteckning i fullmäktige i augusti när de nya parkeringstaxorna antogs. Där står:

 

”Socialdemokraterna ställer sig bakom de föreslagna förändringarna då det kommer att leda till kortare parkeringstider och därmed fler lediga parkeringsplatser i centrum. Dessutom blir prisskillnaden mindre mellan kommunen och de privata parkeringsaktörerna i centrum. Samtidigt är vi socialdemokrater väl medvetna om centrumhandelns signaler om att deras kunder upplever det som allt svårare att parkera i city. Det är flera parkeringsärenden igång parallellt och vi hade önskat att fler hade avslutats samtidigt så att alla åtgärder hade kunnat ge en mer samlad effekt.

 

Det är olyckligt att parkeringsledningssystemet ännu inte är på plats. Det har varit efterfrågat under lång tid och skulle underlätta situationen i centrum. Det är inte bra att frågan om parkeringssituationen i de centrumnära stadsdelarna (Klara, Haga, Herrhagen, Viken, Sundsta, Strand m.fl.) inte har fått sin lösning då de påverkar parkeringen i city. Detta trots att teknik- och fastighetsnämnden ställde sig bakom en utredning i juni 2016. Det hade varit önskvärt att kommunen hade kommit längre med den nya organisationen kring Karlstads Parkerings AB som fullmäktige fattade beslut om i april 2017. Det hade varit bra om fler nya parkeringsanläggningar hade varit klara vid tiden för införandet av nya taxor. Nu är flera parkeringshus och parkeringsgarage på gång, bland annat i Inre Hamn, Kanoten och vid Bibliotekshuset men de är ännu inte helt klara.

 

Det är risk att många uppfattar det som att ’alla pratar parkering’ men det enda som konkret blir av är höjda avgifter i centrum.”

 

Idag lyfts även den spännande idéen om ett P-hus under Stora Torget fram och inga förslag ska uteslutas i det här läget. Vi vill alla se ett levande centrum som är enkelt att nå till fots, med cykel, med buss och med bil. Inom de närmaste månaderna ska stadsdelsvisionen för Tingvallastaden antas av kommunfullmäktige och den handlar om att utveckla ett växande centrum och finna balansen mellan alla de krav som ställs på stadens hjärta.

 

Där måste kommunen lyckas bättre med samordningen av frågor som är direkt besläktade med och beroende av varandra. Karlstad kan inte gå in i ett 15-årigt byggdammoln och komma ut på andra sidan med ett fantastiskt vackert och upprustat centrum helt utan både människor, bilar och butiker. Den samordningen ansvarar den politiska majoriteten för och min och Socialdemokraternas absoluta ambition är att efter nästs års val både styra kommunen och stadsomvandlingsprocessen av centrala Karlstad!

 

Blogg om bloggen

I torsdags medverkade jag på en konferens om Digitalisering. Det var statsvetenskapliga gänget på Karlstads universitet som hade sin årliga höstkonferens på ett aktuellt tema. Jag och min bloggande kollega Per-Inge Lidén (MP) deltog i ett panelsamtal om vår digitala vardag med blogg, Facebook, mail mm och vad de moderna medierna innebär för det politiska samtalet.

 

Jag och Per-Inge Lidén (MP) diskuterade den politiska diskussionen på nätet under ledning av P-O Norell.

Vi båda betonade att vi är öppna och aktiva på nätet för att det i första hand är väldigt roligt och ger upphov till politiska diskussioner utöver de som förs inom partiernas organisationer och kommunens institutioner. Det ger ökad tillgänglighet där vi förtroendevalda kan få ut vårt budskap men också lyssna in medborgarnas direkta synpunkter.  Vi pratade också om att det blir stor bredd och variation på diskussionerna då en del har läst varenda handling som finns i ett ärende medan andra inte läst en rad. Och så måste det politiska samtalet i en demokrati fungera. Det ska vara öppet och välkomnande för alla.

 

Vi berörde också att det ibland blir hårda ord och ett hetsigt samtalsklimat och politik ska beröra och engagera men det får aldrig övergå i hat och hot. Där dras gränsen oavsett om det är ett samtal på Stora Torget eller nätet. Nu närmar sig valåret och det politiska samtalet kommer att intensifieras ännu mer och jag ser fram emot att föra det i fullmäktige,  kommunstyrelsen, nämnder och utskott, i  traditionella och nya medier, på medlemsmöten och i S-föreningar, på gator och torg, i trappuppgångar och på arbetsplatser. Det är genom samtalet där olika åsikter bryts som människor kan ta ställning och utvecklingen gå framåt!

Finnkampen lever än!

Ryktet om Finnkampens död är betydligt överdrivet. Direkt efter årets evenemang var det många tyckare som ville dödförklara en institution inom svensk idrott. Man skrev om tomma läktare och långdragna tävlingsdagar med överlägsna svenska segrar.

 

Nu har slutrapporten från årets evenemang på Stockholms Stadion kommit och den visar tydligt på Finnkampens stora och positiva betydelse för Svensk Friidrott. Finnkampen är, efter Vasaloppet, Sveriges mest folkkära idrottsevenemang, enligt den nyligen publicerade undersökningen Sportnavigatorn. Finnkampen är även en av Svensk Friidrotts viktigaste verksamheter ur ett sportsligt, marknadsmässigt och ekonomiskt perspektiv.
Finnkampen redovisar ett direkt överskott på ca 1,5 Mkr, vilket är klart bättre än 2015. 16 nya samarbetspartners tillkom i samband med årets evenemang. Indirekta intäkter i form av TV- rättigheter och andra marknadsrättigheter gör Finnkampen till en av Svensk Friidrotts viktigaste intäktskällor.


Totalt kom 15 208 personer till Stockholms Stadion under septemberhelgen, varav 650 reste in från Finland. Stadionpubliken var mycket nöjd med upplevelsen, vilket ett uppmätt NKI (Nöjd Kund Index) på 74 visar. Det är framförallt den känslomässiga upplevelsen, den sportsliga kvalitén, stämning och atmosfären på Stadion samt tävlingarnas genomförande som får höga betyg och som också värdesätts högt av besökarna. 76 procent kommer absolut eller troligen besöka Finnkampen nästa gång den avgörs i Sverige. Varannan anser också att Finnkampen bidrar till att göra Stockholm en attraktiv stad. Det som behöver utvecklas är framförallt publikservicen inne på arenan: sittdynor, toaletter, kiosker, matservering.


TV-tittandet uppgick under lördagen till ett snitt på 556 000 (32,2 procent av totalt tittande) och under söndagen till ett snitt på 579 000 (52,5 procent av totalt tittande). Totalt 1 135 000 tittare under helgen. Samtliga siffror är exklusive sändningar på webben, nyhetsinslag och playvisningar. Samtliga rikstäckande medier bevakade evenemanget.

 

Sverige vann Finnkampen på både kvinnliga och manliga sidan. Under Finnkampen får många möjlighet att representera landslaget och allas placeringar är avgörande för slutresultatet. Det ger viktig landslagserfarenhet för många friidrottare, i alla grengrupper, vilket visat sig vara värdefullt för de aktivas fortsatta sportsliga utveckling och för att bibehålla en bra bredd inom friidrotten. Däremot såg vi förluster på ungdomssidan vilket förstås skickar viktiga signaler.

 

Men självklart kan alltid bra bli bättre och Finnkampen ska utvecklas som evenemang på sin resa fram emot 100-årsfirandet 2025. Det är hård konkurrens när det gäller livepublik, samarbetspartners och tv-tid så vi kommer att få se flera reformer under de kommande åren. Nästa år går kampen i Finland och då får du gärna hänga med Finnkampsbåten så blir det Sverige igen 2019.

 

Det var en stor ära och väldigt roligt att leda styrgruppen för årets Finnkamp och jag vill framföra ett varmt tack till alla som arbetat med projektet, våra samarbetspartners och förstås publiken på Stadion och i TV-soffan!

 

Sportsliga fakta 2017
• Seger i Herrlandskampen: 216-188 poäng
• Seger i Damlandskampen: 232,5 – 177,5 poäng
• Sammanlagt genom alla tider: 67-67
• Ungdomslandskampen: Pojkar 93-108 p och flickor 94-107 p

Fakta från Sportnavigatorn 2017
Svenskarnas intresse för sportevenemang
1. Vasaloppet: 38 % ganska/mycket intresserade
2. Finnkampen: 35 % ganska/mycket intresserade
3. SM-veckan: 24 % ganska/mycket intresserade

Handel föder handel

Handeln genomgår stora förändringar genom bla ökad e-handel, behov av mindre ytor i butikerna, ökad efterfrågan på närodlat och lokalproducerat samtidigt som också många starka nationella och till och med internationella kedjor tar stort utrymme. Förändringstider gör att alla känner sig lite oroliga och förfördelade. Mindre kommuner menar att allt förläggs till de stora kommunerna, mindre tätorter i de stora kommunerna menar att allt hamnar i centralorten, stadsdelarna i centralorten menar att allt hamnar i centrum och i externa köpcentrum, centrumhandeln menar att det är för mycket externhandel och externhandeln tycker att kommuner bara koncentrerar sig på centrummiljön.

 

Det positiva i kråksången är att handel föder handel och att den fysiska detaljhandeln i Sverige omsatte 655 miljarder kronor år 2016, vilket var en ökning med två procent jämfört med år 2015. Jag skulle också gissa på att vi går ännu en julhandel med rekord till mötes. Det är också så att konkurrens är nyttigt men förstås inte alltid roligt. Det är alltid lika intressant när tex representanter från hotellnäringen konstaterar att det är goda tider med hög beläggning men inte så hög så att det motiverar ett hotell till. Eller när livsmedelskedjor säger att vi måste få etablera oss men sedan är kvoten fylld.

 

Jag undrar ibland om de tänker på att de säger det till just oss inom den politiska branschen. Där vi verkligen vill behålla (eller helst öka) vår marknadsandel (röstprocent) men förstås måste acceptera fri etableringsrätt (alla som vill får bilda partier i Sverige). Det är klart att de förtroendevalda i en kommun har ett visst ansvar för balansen mellan tex centrumhandel och externhandel men vi styr inte och ska inte styra över enskilda branscher och butiker. Vårt uppdrag är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för alla handlare (och andra näringsidkare) i såväl köpcentrum, centrum, stadsdelscentrum som våra mindre tätorter. Det är sedan medborgarna som avgör både vilka affärer och partier som får störst del av kakan!

Straffa sig i valet

Det är drygt tio månader kvar till valet och allt oftare dyker argumentet upp att det ena eller det andra agerandet kommer att straffa sig i valet. Det är många olika frågor som tilldelas samma effekt och alla har bara en röst var (åtminstone per nivå kommun/region/riksdag) så det är svårt att spela bestraffningskortet alltför många gånger för den enskilde väljaren.

 

Lokalt i Karlstad nämns bla försäljningen av Stadshuset, bergtäkten i Ulvsby, moskén på Rud, Skutberget/Muminvärlden, höghuset i kvarteret Almen, förtätningar i befintliga bostadsområden, bostäder på grönytor, bristen på bostäder, bristen på parkeringar, usel hantering av kärnkraftsaktier, än uslare hantering av vindkraftsparken mm mm. Med så många potentiella frågor att straffa utifrån så måste man först välja vilken fråga man vill straffa något parti för och sedan vilket parti man vill straffa. Samtidigt måste man hålla reda på vad alla andra partier tycker i alla potentiella bestraffningsfrågor så att man åtminstone inte belönar något parti som tycker samma i en fråga som man var nära att straffa ett annat parti för.

 

Till det kommer sedan diskussionen om genomförda eller inte genomförda vallöften och huruvida vallöften är givna under förutsättning att ett parti får egen majoritet. Nu får ju sällan partier egen majoritet i en demokrati som vår och det vet ju de flesta väljare om varför de normalt betraktar vallöften som något annorlunda löften än vanliga löften och då är det svårt att straffa ett parti för ett vallöftesbrott (som ju inte är som ett riktigt löftesbrott). Och det är ännu svårare, för att inte säga nära omöjligt, att straffa ett oppositionsparti för ett vallöftesbrott.

 

För många slutar resonemanget med att det blir för komplicerat att rösta utifrån ett bestraffningsperspektiv och istället röstar man utifrån ett supportperspektiv. Då blir det plötsligt inte alls lika komplicerat att jämföra och hålla isär de olika partierna och de flesta baserar då sitt val på ideologisk grund och ett framtidsperspektiv!

 

Missriktad maktdemonstration

Vid gårdagens kommunstyrelse ville vi Socialdemokrater, med den rätt som ledamöter i kommunstyrelsen har, väcka ett ärende om förbättrat företagsklimat. Majoriteten avslog inte förslaget utan valde att genom votering överhuvudtaget inte ta upp ärendet till behandling.

 

Vi Socialdemokrater ser med oro på att företagsklimatet i kommunen inte utvecklas tillräckligt starkt för att bidra till den tillväxt som Karlstad och länet så väl behöver. Därför tycker vi att alla goda idéer om hur vi kan förbättra företagsklimatet behöver tas fram och vi behöver göra det tillsammans med aktörer från näringslivet.

 

Socialdemokraterna har vid flera tillfällen lagt fram förslag på hur vi kan göra detta. I vår budgetmotion föreslog vi bland annat 100 förslag för ett förbättrat företagsklimat. Vår bifallna motion om en handlingsplan för att stötta mikroföretag (där fyra av fem nya jobb växer till) har inte verkställts, våra 100 förslag röstades samtliga ner och igår behandlades inte ens vårt förslag. Tyvärr ser vi att majoriteten knappt visar något intresse för dessa frågor.

 

Men vi ger inte upp! Vårt förslag om ett Handslag för bättre företagsklimat kommer vi nu istället att lägga som en motion i kommunfullmäktige då vårt arbete för fler jobb och ökad tillväxt i Karlstad inte går att stoppa. Den politiska majoritetens agerande är obegripligt. Deras bristande intresse för dessa frågor och ovilja att behandla våra förslag drabbar tyvärr Karlstads näringsliv och företagsklimat hårdare än det drabbar oss!

Senaste inläggen.
TÄK blir TAK 14 Nov
EU-handslaget 08 Nov
Bloggat på nwt.se.
Desktop