Anders Tallgren

Sagolika Selma

Att skriva något vettigt om en av våra största författare kan lätt ge skrivkramp. Jag var på Mårbacka häromdagen och gick inte bara i Selma Lagerlöfs fotspår utan bokstavligen i hennes hus, trappor och korridorer. Hus och hus förresten, snarare herrgård och den är specialrenoverad och inredd enligt Selmas krav och önskemål. Selma Lagerlöf var inte bara en lysande författarinna utan en målmedveten visionär, entreprenör och kvinnosakskämpe.

 

Hon hade en höftskada som gjorde att hon inte kunde leka ute på gården med andra barn utan istället satt hon mycket inomhus och lyssnade på farmors sagor och skrönor vilket lade grunden till berättarkonsten. Drömmen föddes om att en dag skriva egna böcker och berättelser. För det behövdes utbildning men högre studier var inget för kvinnor på den tiden. Drömmen föddes om att en dag ta en lärarexamen. Inte heller rösträtt var något för kvinnor på den här tiden och drömmen om kvinnlig rösträtt fanns tidigt hos Selma. Jordbruket vid gården gick inget vidare och den värsta dagen i den unga Selmas liv var när Mårbacka på grund av konkurs gick under klubban på exekutiv auktion. Drömmen föddes om att en gång köpa tillbaka gården.

 

Selma skaffade sig en lärarexamen med finansiellt stöd av sin äldre bror när inte pappan tillstyrkte studieambitionerna. Parallellt med läraryrket skrev hon och när debuten Gösta Berlings Saga blev en framgång kunde hon så småningom skriva på heltid. Även kvinnokampen bar frukt. Selma höll invigningstalet på den internationella rösträttskongressen i Stockholm 1911 och fick senare uppleva kvinnlig rösträtt i Sverige.

 

Mårbacka – i karolinsk herrgårdsstil!

Selma var borta från Värmland under många år. Först studerade hon i Stockholm och sedan arbetade hon länge i Landskrona som lärarinna och i Falun som författare. Med bok- och filmframgångarna och framförallt Nobelpriset kunde hon så småningom köpa tillbaka Mårbacka och marken. Hon byggde upp en verksamhet med omkring 30 anställda och drev vid sidan av författarskapet jordbruk och fruktodling. Det var först åren 1921-23 som Mårbacka renoverades och byggdes om till dagens utseende. Då var Selma Lagerlöf drygt 60 år. Hon installerade en interntelefon och hade den tidens mest moderna radio och AGA-spis i huset. I sitt testamente skrev hon att Mårbacka ska bevaras och visas upp för framtida besökare. Så har skett sedan 1942 och mer än fem miljoner personer har sedan dess gått i Selmas fotspår och på så sätt lever inte bara hennes berättelser utan också hennes verksamhet på Mårbacka än idag.

 

Det är många som har blivit inspirerade av Selma Lagerlöfs alla sagor och berättelser men frågan är om inte sagan om den målmedvetna och driftiga Selma är den mest inspirerande av dem alla?

Senaste inläggen.
Bloggat på nwt.se.
me too 22 Oct
Desktop