Let’s hear it for New York!

Ja mina läsare, jag lever. (För er som undrade)

Jag ber om ursäkt för mitt bristande engagemang på bloggen under de två senaste veckorna. Saken är den att det har hänt så sjukt mycket i mitt liv sedan jag sist skrev. Så mycket att jag knappt har hunnit att andas.

Jag flyttade ju ut ur min älskade lägenhet i D.C. förra veckan, och sedan (efter många tårfyllda farväl) åkte jag och min familj vidare till New York för att turista lite. Och där befinner jag mig nu.

På fredag morgon tar jag farväl av östkusten och flyger till LA. Där jag ska möta upp mina kära bror som jag inte har träffat sedan början av november förra året.

Härligt!

Och i fortsättningen ska jag försöka att hålla er uppdaterade med rader om mina äventyr i Kalifornien!

Alive in NYC!

Kategori: Okategoriserade

Sista helgen med gänget

Det är söndag kväll och jag kan inte riktigt greppa att jag inte ska jobba i morgon – att jag inte behöver gå upp tidigt för att ta metron mot Largo Town Center och hoppa av vid Farragut West.

Jag kan inte heller greppa att helgen som gått var den sista helgen jag spenderade med mina rumskamrater. (Usch, vad det smärtade att skriva den meningen!)

Dock hade vi inte kunnat avsluta det här äventyret på ett bättre sätt! Bland annat har vi utforskat Rockcreek Park, gått på restaurant och bio, ätit oss proppmätta på gospelbrunch (all you can eat buffet), skrattat så vi grinat när vi kollat på gamla bilder, och ätit Ben & Jerry’s och jordgubbar.

Och aktiviteterna slutar inte där! I morgon drar brudarna på en dagstur till Baltimore. Det blir sannerligen en fin inledning av semestern.

Men ta fram näsdukarna! Dessa lär behövas när jag konstaterar följande: morgondagen blir den sista dagen som 305-tjejerna spenderar tillsammans..

Kategori: Okategoriserade

Swedish fika

Bjöd på fika min allra sista dag på HCG. Det bidde Ekströms chokladpudding, Ahlgrens bilar, Marabou-chokladkakor och Ballerinakakor.
Och för att förhöja den svenska stämningen ytterligare spelade jag ABBA-musik i bakgrunden samt dekorerade bordet med svenska flaggor.
Med risk för att låta arrogant – jag avslutade min praktik med succé!

Buhu. Jag kommer verkligen att sakna mina kollegor. (Kollegor som nu blivit vänner för livet.)
Jag kommer dock inte sakna att kliva upp klockan 4.45 på morgonen.

Då var ett äventyr avklarat. Nu är jag redo för nästa! 

Kategori: Okategoriserade

Sista måltiden & sista fikan

Kan inte förstå att jag bara har två dagar kvar på praktiken! Vart tog den här terminen vägen?!

Mina sista dagar kommer för övrigt att gå i förtäringens tecken. I dag vankas pizzafest och after work, och i morgon bjuder jag på fika.

Sista dagarna på HCG

Kategori: Okategoriserade

Morgonens stress, press & kaffe

Sitter just nu på jobbet och halsar i mig kaffe. Började nämligen klockan 06.00 imorse, men har nu en liten frukostpaus innan morgonens konferenssamtal.
Blev nyss färdig med min del av morgonens mediarapport (ett dokument bestående av relevanta artiklar, analyser av nyheter etc.). Så fort vi har satt ihop hela rapporten ska den skickas iväg till vår kund (en koalition som arbetar med energifrågor). Eftersom rapporten skickas till flera hundra personer är det alltid lite nervpirrande. Men jag gillar pressen och stressen!

På tal om press..

För några dagar sedan kom det senaste numret av skoltidningen ut. Förutom en krönika bidrog jag med en text om NOVA Idol Final.
Klicka gärna på länken nedan om ni känner for att läsa! Annars kan ni ju nöja er med en bild på mig när jag intervjuar nyhetsankaret Tony Perkins.

http://novafortnightly.com/2012/04/30/nova-idol-american-idol-wishes-it-had-this-kind-of-talent/

Intervjusession med Tony Perkins

Kategori: Okategoriserade

Valborg – 305 style

Det sägs ju att man ska ta seden dit man kommer. 9 gånger av 10 instämmer jag. Men inte i följande fall..

Eftersom valborg inte firas här i USA beslutade jag och mina rumskamrater oss för att fira det ändå.
Och det blev vår egna variant av valborg: middag och Mad Men.

Till middag slängde ihop vad vi hade i kyl, frys och skafferi.
Slutresultatet: couscous med vitlökssmak & filodegsknyten med broccoli, svamp & majs.

Valborgsmiddag

Kategori: Okategoriserade

Networking @C-SPAN

I går fick jag en privat rundtur på tv-kanalen C-SPAN i deras studio- och kontorsbyggnad, en gata från The Capitol (se min bild på den fina bakgrunden i en av deras studior!).

Så här gick det till:

En tidigare anställd på Howard Consulting Group (som jag för övrigt aldrig träffat) som nu jobbar på C-SPAN och är ansvarig för kanalens användning av sociala medier lade till mig på LinkedIn efter jag skrev en text på företagets blogg. Jag såg hans jobbeskrivning och blev genast imponerad (och avundsjuk) och frågade om jag kunde få hälsa på och få en privat rundtur. (Jag har ju tidigare sagt att det är viktigt att utnyttja sina kontakter. Jag är en person som står vid sina ord.)

Sagt och gjort. I går fick jag exklusiv inblick i deras verksamhet. En inblick som även gjorde mig mer sugen på att jobba inom TV-branschen. När jag befann mig inne i studion ville jag bara sätta mig i en av stolarna framför tv-kamerorna och köra igång. Drömma kan man ju i alla fall..

Har hört att drömmar kan gå i uppfyllelse. I alla fall om man är lever efter: ”Mycket snack, och mycket verkstad.”

Kategori: Okategoriserade

En vecka fylld av farväl

Jag hatar avsked och farväl. Verkligen. Dessvärre kommer denna vecka gå i det temat eftersom det är min sista vecka på jobbet. På fredag blir det även sista gången jag träffar min underbara lärare och mentor professor Cramer, samt min personliga tränare på gymmet, PT.

Att behöva säga hej då är en av baksidorna med att flänga runt. Precis när man börjat vänja sig vid att ha vissa människor omkring sig drar man vidare på nästa äventyr. Extra jobbigt är det när man inte vet när man kommer att ses igen. OM man kommer att ses igen.

I torsdag arrangerade min avdelning en” Bergstrom and Walther Appreciation Day” för att ”hedra” mig och Kevin. Vi fick presenter och blev bjudna på mat på en fin restaurang vid Vita huset. Det var deras sätt att ta farväl.

Dessutom fick vi var sitt kort med personliga hälsningar. Jag måste erkänna att jag faktiskt grät en skvätt när jag kom hem och läste vad de skrivit. (Gud vad känslosam jag har blivit på äldre dar!)

Detta får mig att tänka på hur jobbigt det var när jag lämnade Sverige förra hösten (för att uttrycka det milt).  Uppenbarligen blir det aldrig lättare att hantera avsked.

 

Jag bävar inför torsdag och fredag!

Kategori: Okategoriserade

Mingel & middag i Maryland

I går fick jag följa med teamet på jobbets Public Affairs-avdelning på Tech Council Dinner i Maryland. Eftersom en av företagets kunder sponsrade middagen fick vi sammanlagt tre bord. Vid mitt bord satt bland annat ambassadören från Schweiz och några journalister från tidningar i D.C. och Maryland.

Utöver prisceremoni för företag inom bioteknologi och tal av senator McClusky, bjöds vi på god mat och dryck, och minglade runt bland trevliga och framgångsrika personer från Maryland.

Det var trevligt att få åka till Maryland en helt vanlig torsdag!
I och för sig brukar inte vardagarna i D.C.-området vara särskilt vanliga eller ordinära, vilket är en av de många anledningarna till att jag älskar den här staden.

Kategori: Okategoriserade

Mina två tredjedelar

En vältränad norrlänning, en kulturell jämtlänning och en värmländsk hårdrockare. Där har ni receptet på en rumskamratssuccé!

So without further ado.
Mina damer och herrar, låt mig presentera: The 305-girls!

Grandma

Malin
Eller Grandma som hon kallas i detta hushåll. (Snart kommer ni att förstå varför)
Grandma har ett touretteliknande behov av att pinna på Pinterest, hålla sig uppdaterad med de senaste nyheterna, samt frossa i energibars.
Hon är dessutom i konstant krigföring med hushållets bakterier, fläckar och dammråttor, och har alltid några visdomsord eller goda råd att dela med sig av.
Världsvana Grandma tackar inte heller nej till långa långpromenader eller skålar med ost på amerikanska diners.
Av någon anledning brukar det alltid spåra ur när Bergström1 & Bergström2 beger sig någonstans på tu man hand (låt oss lämna det där). Då är det himla tur att vi har Olivia – som för övrigt är yngst i hushållet – som kan hålla koll på oss Bergströms!

Tattarn

Olivia
Olivia är 305-hushållets poet och drömmare som ruvar på en gömma av tattartips. Därav smeknamnet Tattarn.
Tattarn har gjort ett strålande arbete med att föra in mer kultur i mitt liv, inte minst  introducerat mig till den fantastiska tv-serien Mad Men.
Vad som gör Tattarn till en förträfflig rumskamrat och vän är att man alltid kan lita på att hon ställer upp. Framförallt klockan 01.00 en helt vanlig vardag när man känner sig nostalgisk och vill sjunga gamla melodifestivalbidrag (ja, det har hänt).
Sist men inte minst är hon – till skillnad från undertecknad - en innovatör i köket  och lagar fantastisk sushi.
I maj blir hon även min resekompanjon i San Francisco. En Semester-Hitler och en Tattare – låter inte det som den perfekta turistduon?

Vilken roll har jag då haft i 305-lägenheten?
Jag har jobbat aktivt med att göra dessa damer sofistikerade. Exempelvis genom att få dem att använda värmländska ord och fraser som ”pöse”, ”körv” och ”Björnöbörskörsö”. Jag har även varit en stor bidragande faktor till att de utvecklat var sin döskalle-radar.
Utöver detta har jag förpestat deras tillvaro genom att utsätta dem för death metal-musik och ta upp hela soffan för att titta på mina otaliga tv-serier. Detta samtidigt som jag fått dem att frukta för sina liv när jag har lagat mat.
Dock har min främsta huvuduppgift i hushållet varit att underhålla: jag har sjungit hitlåtar från 90-talet om tuffa killar med keps, gått in i fel lägenhet och trott att vi blivit rånade, samt slickat skålar på hippa restauranger i New York. That’s me, alright!

Sorgligt nog har vi bara två veckor kvar att spendera tillsammans, och jag bävar inför dagen då vi måste ta farväl av varandra. Tjejer – jag kommer att sakna er!

Kategori: Okategoriserade