Morgonträning är inte riktigt min grej, och har nog aldrig varit. På den tiden jag fortfarande spelade tennis och hade oturen att lottas till morgonmatch var det med motvilliga ben jag höll mig i upprätt läge. Baslinjen såg aldrig så mjuk, bekväm och lockande ut som dessa lördag- och söndagsmorgnar vid åttasnåret. Idag chockade jag kroppen med att dra på löpartajtsen redan kvart över åtta på morgonen. Även om vädret var fantastiskt och morgonen fin och allt det där så kan jag konstatera att ingenting ändrats: morgonträning är fortfarande inte min grej. Jag höll visserligen samma tempo och kom in på min vanliga tid, men kroppen smågruffade hela vägen och kändes aldrig riktigt vaken. Visst känns det skönt att vara nytränad och nyduschad redan innan klockn slagit tio en söndag, men jag föredrar helt klart ”mitt på dagen”- och kvällspass!
Gomorron ooops, god förmiddag och kaffeskål!
Solen verkar krypa fram bland molnen därute, så för säkerhets skull har jag bundit fast mig själv vid en grön köksstol och riggat upp datorn framför mig på bordet. Tornet med metodböcker darrar lite i draget från tankestormen.
Jag ska plugga idag - transkribera intervjuinspelningar och skriva observationsschema. Dessutom behöver jag skriva lite på mitt bidrag till nästa nummer av Karlstads studenttidning. Ser fram emot att åka till tennishallen ikväll, med ögon som förvandlats till små rödsprängda datorskärmar!
Igår gick jag och lade mig klockan nio. Av misstag. Det var jag tacksam för idag när alarmet ringde klockan sex. Aldrig förr har jag känt mig lika vaken på en föreläsning. Kanske borde man helt enkelt ta fel på tiden oftare?
Slängde ihop en liten räkmacka till morgonkaffet. Inte nöjer man sig med vadsomhelst så här på morgonkvisten, liksom. Gick upp vid femsnåret och bakade dem från scratch. Fångade räkorna själv i ett finmaskigt nät.
Imponerade?
Någon?
Nej. Jag har inte gjort mackan själv, det hade nog blivit knäckemackor eller gröt om inte Andreas mamma hängt dessa skapelser på dörren medan vi låg och sov. Trevlig överraskning!
Idag vet ni vart ni har mig. Vid datorn. Förmodligen knattrandes på allt möjligt annat än min hemtenta.
Precis som föregående lördag är det även idag en dagstur till Örebro som står på schemat. Denna gång är det mamma, pappa och jag som åker för att hälsa på Ea.
Pappa chaufför glömde solglasögonen hemma, så jag lät honom testa 3D-glasögonen som jag av någon outgrundlig anledning alltid bär runt på i handväskan.
Utlåtandet: ”Wow! Allt ser så verkligt ut!”
Från shoppingen i Örebro fick jag med mig - inte för mycket, inte för lite, utan alldeles, alldeles lagom.
Lagerhaus gör mig lycklig varje höst och där köpte jag…
en kökshandduk och en anteckningsbok…
och två fina, fina skålar som vi precis ätit mannagrynsgröt ur framför teven.
Håret fick också sitt och jag köpte en dyr olja jag hört mycket bra om, en ordentlig hårborste och ett riktigt Cleopatra-halsband från Pieces.
Jag har ganska länge varit sugen på att färgsortera bokhyllan men inte riktigt vågat ge mig själv grönt ljus för att genomföra projektet.
Egentligen tycker jag nog att man ska sortera efter författare och genre, en färgsortering innebär ju per automatik att det blir betydligt svårare att hitta en viss bok (om man inte råkar åtnjuta ett alldeles exeptionellt färgminne) och det känns nästan som ett helgerån att bryta upp och splittra sammanhängande bokserier. MEN. Lägenheten vi bor i är inte vår slutdestination i livet. Troligtvis packar vi flyttkartongerna igen inom ett par år och då måste ju böckerna ändå sorteras om igen, så varför inte våga leka regnbåge en stund nu?
När man köper en ny hudkräm ska man ju först testa den på ett litet hudområde för att försäkra sig om att man inte får någon allergisk reaktion (finns det verkligen någon som faktiskt vidtar dessa försiktighetsåtgärder? Inte jag i alla fall). Jag gjorde en motsvarande förundersökning gällande färgsorteringen och gav mig på pocketböckerna i pilasterhyllan i hallen.
Tycker mycket om resultatet och ska ta mig an stora bokhyllan så snart jag får tid!
