Etikett: monster

Två tips att fördriva tiden med

Micael Dahléns bok Monster, i vilken han personligen träffar fem av världens mest kända och mytomspunna mördare, som Charles Manson, Dorothea Puente och den japanske kannibalen Issei Sagawas. Dahlén beskriver sina möten med dessa minst sagt speciella personligheter och utforskar människans – och sin egen – fascination för mord och mördare. Samtidigt som boken suger tag i en med sitt målande språk så allmänbildar den sin läsare med sina beskrivningar av de brott som bokens huvudpersoner begått (om man, som jag, var lite för ung för att följa nyhetsflödet på den tid det begav sig). En spännande och tankeväckande bok som säkerligen ska kittla mången läsare.

20120215-094743.jpg

Filmen Bridesmaids. Det var jag som hyrde film igår och då blev det den här. Vi var ganska sena på bollen och många av er har antagligen redan sett den – något ni knappast ångrar. Visst hade jag hört att den skulle vara himla rolig – men att den skulle vara såhär himla rolig, det hade jag inte väntat mig. Mina redan från början ganska höga förväntningar överträffades alltså, och det är ju alltid trevligt de gånger det händer! Andreas mötte filmfodralet med viss skepsis, men från det att play-knappen trycktes in och ända tills eftertexterna började rulla så låg han i sitt soffhörn och skrattkluckade non-stop. Allra mest uppfriskande var det att se kvinnliga huvudpersoner i en film som denna. Om kvinnliga karaktärer i komedier (hm, och i alla andra genrer också, för den delen…) alltför ofta handlar om att vara någon slags söt sidekick, så är de i Bridesmaids bara gruvligt och fullkomligt ohämmat roliga på ett sätt kvinnor sällan får vara på filmduken. Bara att värma upp skrattmuskeln, inta soffan och förbereda sig på två timmars oavbruten skrattfest!

20120215-095919.jpg

Monstervallar, smällande ljud och bullar i halsen.

Vilken fullkomligt vidrig natt jag haft!

Andreas har sovit borta, och normalt sett brukar jag sova väldigt gott de nätter jag har sängen för mig själv. Den är stor även i vanliga fall, men när jag är ensam brukar den kännas som ett vidsträckt, fluffigt Sergelstorg.

 

Visst, sängen var stor i natt också.

Däremot:

 

- …drömde jag mardrömmar av typen man hade när man var liten, och var tvungen att bygga skyddsvallar av kudda för att skydda mig mot nattmarorna (för det vet ju alla att inget stoppar ett monster som en hög med fluffiga kuddar…) och kunna somna om igen.

-en av ”Sömnstörar-kommissionen” utsänd delegation bråkstakar hade någon form av skrikfest nedanför vårt sovrumsfönster. Oj, gav jag intryck av att det var ”skrikfest” i singular? Nej nej, skrikfester, ska det förstås vara!

- ett mystiskt smällande ljud fyllde upp större delen av natten. Alltför högt och alltför regelbundet för att jag skulle kunna somna om när jag väl hade vaknat. Just nu är elementet huvudmisstänkt.

 

När det var dags att stiga upp surrade huvudet inte bara av brist på sömn, utan även av vad jag är rädd kan vara en begynnande dunderförkylning. Bullen i halsen är inte en kanel- eller kardemumma-sådan, utan bara svullen och öm.

 

Nu sa jag hinka i mig te och tänka så positivt att förkylningen tar sitt pick och pack och smiter ut genom balkongdörren, för snart kommer Linnéa och därefter, i tur och ordning, två personer som vi ska intervjua och göda med fikabröd.

 

 

 

Senaste inläggen på bloggar.nwt.se
23 May 2013
23 May 2013
23 May 2013
23 May 2013
22 May 2013