Pimpar hjärnan med Berocca.
Lika smidigt som foten min glider i sin blårandiga strumpa, lika bra passar mig dagens väder.
När man ska sitta och jobba på datorn vid ett dammigt skrivbord avsäger man sig mer än gärna retfulla solkatter som slår kullerbyttor bland de viktiga papper man spridit omkring sig. Gråmulen himmel och ett lätt duggregn över soptunnorna utanför fönstret, det passar mig utmärkt. Lite spritt fågelkvitter och extra syrerik luft får leta sig in genom en glipa i fönstret. Fint. Nu ska jag transkribera intervjumaterial några timmar.
Nej, jag jobbar inte på callcenter, men mina hörlurar har sannerligen petat ned mina örhängen och halsband från accessoar-topplistan, för det är såhär jag pyntar mig allt som oftast nuförtiden. Och ja, det är alltså c-uppsatsen som ligger bakom, inte min exklusiva smak för smycken med det lilla extra.
Igår var det VÅFFELDAGEN.
Det firades med… är det någon som vågar sig på en gissning?
Tjugo kronor för rätt svar!
…
Vad sade ni? Med ett litet lutande torn av varma frasvåfflor och jordgubbssylt på tallriken?
Fel!
Inga våfflor blev det, men däremot ett datorköp!
Tillbehören kom alltså i form av sladdar och cd-skivor istället för glass och sylt som ju helst inte ska frotteras med datorer, enligt de som vet.
Idag har vi levt i någon form av omvänd symbios, datorn och jag. Jag har nött på tangentbordet medan dataskärmen har nött på mina ögon, polerat dem riktigt röda och blanka.
Jag har jobbat med att sammanställa materialet från en radda intervjuer jag genomfört till ett projektarbete i skolan. Det är verkligen den där organisationsbiten som är den allra mest tidskrävande. Som sagt; hela dagen.
Tack alla ni som var ställde upp och svarade på frågor! Den dagen ni behöver en hjärna att rota runt i så står min till förfogande!
(Vill bara poängtera att själva ”hjärnrotandet” alltså är bildligt menat – det där med hobbykirurger något jag inte känner mig helt bekväm med.)
