Sharapova – Azarenka
Börjar dagen med Australian Open-final, kaffe (jag) och cola (Andreas). Hoppas våra spelare gör likadant (med tennisen som stående variabel och kaffe/cola som utbytbara alternativ).
Börjar dagen med Australian Open-final, kaffe (jag) och cola (Andreas). Hoppas våra spelare gör likadant (med tennisen som stående variabel och kaffe/cola som utbytbara alternativ).
Egentligen tycker jag det är ganska skönt att smälta in i mörkret när jag är ute och springer kvällstid, men då det antagligen inte är lika skönt längre den dag man smälter in i kofångaren på en bil så sportar jag från och med nu denna chica reflexväst. Tack mamma och pappa för omtanken!
”Tandfe, det måste väl finnas?!” frågade Andreas djupt inifrån soffhörnet tidigare denna eftermiddag.
Nu är det ju lätt för den oinvigde att få bilden att hans föräldrar gjort ett nästan skrämmande bra jobb med att hålla barndomsmyterna intakta för honom ända in i vuxen ålder. Men nu var det inte detta sagoväsens existens han syftade på – och inte heller kom det några följdfrågor om vare sig jultomten eller påskharen. Nej, det var såklart Wordfeud som låg bakom. Även han har absorberats av detta mobila Alfapet sedan han skaffade sin Ipad.
Han har även införskaffat ett ordentligt fodral till sin överdimensionerade Iphone. Mest för att jag inte ska kunna ”tjuvkika på hans bokstäver”, skulle jag tro.
Hallonbåtar. Det hör till de där godissorterna man oftast passerar utan att låta sleven slinka ned i lådan. Eller så köper man några – som utfyllnad, för att sockerråttan i en helt enkelt tycker att påsen väger för lätt – som sedan blir kvar på botten när alla favoriter ätits upp och suget lagt sig. Jag blev därför något överraskad när en hallonbåtscraving av sällan skådat slag slog till nån timme efter middagen. Stillar detta begär as we speak.
Dagen i övrigt.
Skrivit några rader på min c-uppsats. Jobbat ett par timmar. Hälsat på både mamma, pappa och mormor. Slagit knät i isen under kvällsjoggen (knappt en skråma, men lite stolt känner jag mig onekligen över den svaga rodnaden). Sett del ett och två av Äkta människor på SVT och fallit totalt pladask. Månadens tips!
Det susar ganska skönt i huvudet. Hjärnkontoret är stängt. Personalen har gått hem.
Under dagen har det opponerats för fulla kaffemuggar i hus 3 på universitetet. Där dunstade de sista tankekrafterna bort. Väl hemma snörade jag på mig löpardojjorna. Märkte inte att det öste ned snöblandat regn förrän jag var mitt i det. Noll grader och akut blixthalka, varje steg jag sköt ifrån så gled jag lite längre bakåt. En intressant runda, helt klart.
Observera gärna titeln. Den är mitt livsverk.
Förbereder morgondagens slutseminarium vid köksbordet, med kvällsäggen nedsänkta i en kastrull med vatten på spisen endast dryga metern längre bort. Så börjar graderna att stiga i äggbadet och tillsammans med dem stiger även ett märkligt pipande, lite gnisslande ljud. Vad fasen, är det kycklingar i äggen?! undrar jag och ser framför mig hur små tussiga varelser börjat reagera på den allt hetare omgivningen. Lyckas efter en stund övertyga mig om att kylskåpets kyla med all säkerhet måste ha gjort slut på all eventuell befjädrad existens innanför skalen – om det nu skulle vara så att utvecklingen hunnit gå från äggula till näbb innan jag drog Visa-kortet i Coop-kassan. Måste bero på värme, luft, nånting annat…?
Ser fram emot att ivetenskapens namn knäcka skalen om sju hårdkokta minuter!
Var ute och slirade på isen med mina löparskor förut. Det som tycktes omöjligt i teorin, skulle faktiskt visa sig vara genomförbart i praktiken. Ramlade inte ens – även om jag körde ”väderkvarnen” med armarna större delen av rutten.
Kom hem igen sugen på att ta en runda till. Det är de löppassen som är skönast. Eller är det då man inte pressat sig tillräckligt? Hmm…
Snabbt hej från plugghästen…
Igår åkte jag med mamma och pappa till Ea i Örebro. Sushibuffé och Monki-rea var två punkter som sedan kunde bockas av på listan.
Bild från en ”pluggig” dag under jullovet.
Eftersom jag slitit sönder mina Iphone-lurar köpte jag även ett par nya sådana. Först fingrade jag på ett par svarta med dödskallar på, sedan blev det en helomvändning då både jag och Ea lämnade butiken med varsitt par lurar blingade till max.
Örongodis…?
Ska snart ta ett välbehövligt break från dagens dos av hemmapluggande för att åka till tennishallen och fortsätta med eländet där. Har den perfekta pluggplatsen längst in på kontoret, då den inbjuder till vare sig mer eller mindre än NOLL andra aktiviteter. Det finns inte ens trådlöst internet, vilket innebär att min dator endast används till det den ska: uppsatsen.
Se själva, det finns inte ens luft i pilatesbollen.
Jag vandrar runt i min c-uppsatsbubbla dygnet runt, men så stack jag ut huvudet insåg att det blivit nytt år.
Här kommer en bild från varje månad 2011.
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December