Gillar läget.

Minsann.

Sommaren tycks ha hittat oss, och jag klagar inte!

Morgonvanor.

Senaste dagarna har vi infört en ny vana; svett-och-flås-promenad innan frukost.

Den tidiga uppstigningen får man på köpet.

Jag är inte den som kvittrar i takt med fåglarna innan jag fått min frukost och en lugn stund för att vakna till. Det är knappt jag kan hälla upp mitt kaffe och pricka koppen. 

Mina känslor inför dessa hardcore-manér där vi rullar ur sängen, ut i bilen och ner i motionsspåret (där mördarbacken väntar) är därför något komplicerade, och även om det känns alldeles finemang när man slår sig ner vid frukostbordet efter duschen och vet att man redan svettats sin dagliga deciliter, så käns kroppen under själva prestationen ganska stum och inte särskilt samarbetsvillig.

Den vill väl helt enkelt hellre sova än hetsa runt i branta uppförsbackar i ottan.

Och det kan jag inte klandra den för.