En form av bildinlägg.
Eftersom min (läs: sambons) kamera gick vidare mot de sälla jaktmarkerna för några dagar sedan så har bloggsuget varit lite lägre än vanligt, eftersom blogginlägg utan bilder känns ganska trista både att läsa och författa.
Nu har jag dock rotat fram min gamla digitalkamera hos mamma och pappa. Den är kanske inte vad man skulle kalla hypermodern,
men den tar i alla fall bilder.
I färg.
Naturligtvis kan kameran inte ta kort på sig själv, men på bilden poserar åtminstone fodralet och jag.
När jag ser den tänker jag att bildlösa blogginlägg kanske inte är så himla tokiga trots allt…
För att återgå till kameran.
Tänk ”låda”.
Tänk ”leksak”.
Som något min sambos tvååriga brorsöner skulle kunna ha i sin leksakslåda, ungefär.
Men. Den tar bilder.
