Kategori: Arbetslinjen
I veckan fattade regeringen beslut om vinterdäckskrav på tunga fordon. Förändringen träder i kraft den 1 januari 2013 och innebär att alla tunga fordon som trafikerar Sverige ska vara utrustade med vinterdäck eller likvärdig utrustning på fordonets drivaxlar under perioden den 1 december – 31 mars när vinterväglag råder.
Vi förstärker lagen för att det tidigare skett måna olyckor på vintern trots att flertalet av de tunga fordonen har haft godkända mönsterdjup, som tidigare regler krävde. Dessa olyckor har orsakat stora stopp i trafiken och i de fall fordonet transporterat farligt gods har det i vissa fall uppstått farliga situationer.
Skärpningen gäller för alla tunga fordon, oavsett nationalitet, och bidrar till såväl höjd säkerhet som konkurrensneutralitet. Med denna ändring fortsätter vi arbetet för säkrare vägar med bättre framkomlighet, vilket ger positiva effekter för både privatpersoner som näringsliv.
På gårdagens DN Debatt skrev Anders Ygeman (S) tillsammans med SECO att pengarna till vinterns järnvägsunderhåll är slut. Deras påstående stämmer inte och Trafikverkets vinterförberedelser är dessutom bättre än tidigare vintrar. För perioden 2014-2025 ökar regeringen anslaget till drift och underhåll av järnvägen med 20 miljarder koronor. Detta anslag ligger dessutom i linje med vad Trafikverket föreslagit i deras kapacitetsutredning.
När man pratar om problematiken på järnvägen gäller det att komma ihåg att det inte är någon speciell årstid som ger upphov till problematiken. Utan det är decennier av eftersatt underhåll som gör att det finns brister på järnvägen. Det är därför som regeringen kraftigt höjer anslagen till underhållet. Men för att dessa anslag ska ge effekt kommer det ske störningar under arbetets gång. För att kunna förbättra järnvägen krävs det att trafik ställs in eller skjuts upp för att genomföra nödvändiga åtgärder. Det är även därför som allt underhållsarbete inte sker på en och samma gång utan det sker successivt för att inte ställa till det allt för mycket för planerad trafik.
När jag ändå nämner att det inte är någon speciell årstid som är den främsta upphovsmannen till järnvägens problematik vill jag passa på att poängtera att man måste ha respekt för extrema vädersituationer. År 2010 upplevde människor runt om i landet, från Skåne till Norrbotten, den värsta vintern på 100 år. Under ett dygn kom 60 cm snö på otroligt kort tid på Hallsbergs bangård. Alla som åker tåg vet att denna bangård är väldigt stor. Den är också byggd på ett sådant sätt att det inte går att skotta snön åt sidan mellan alla spåren utan snön måste helt enkelt lyftas bort från området. Om vi leker med tanken att man lastar all denna snö som skall bort på lastbilar och att man kan lasta 8m³ snö på varje lastbil. Kan du som läser gissa hur många lastbilslass man måste köra bort med snö från bangården?
Jag skall inte plåga er med räkneexempel men det blir faktiskt över 110 000 lastbilslass som skall köras bort. Jag skriver detta för att ge lite perspektiv och för att öka förståelsen för det gigantiska problem som man ställs inför vid sådana extrema vädersituationer. Man kan kanske vara lite elak och säga att de som ritade bangården en gång borde ha tänkt på hur man ska hantera snö på denna bangård.
Genom de betydande tillskotten som regeringen föreslår bedöms de eftersläpade reinvesterings- och underhållsbehoven gradvis minska. Detta förväntas ge tydligt märkbara effekter i form av ökad kapacitet, punktlighet och robusthet för tågtrafiken, men arbetet tar tid. Alla problem kommer inte att vara avhjälpta imorgon. Inte heller nästa år eller året därpå. Stora snömängder på kort tid eller sträng kyla kommer att märkas även i trafiken.
Jag kommer att få flera tillfällen under slutet av året att debattera de här frågorna med såväl Ygeman som andra från oppositionen. Det är intressant att se att man idag från sossarna påstår att pengarna är slut men Trafikverket som har hand om alla dessa pengar förstår inte vad de menar för det är helt enkelt fel. Senast på nyheterna 19:30 igår tillbakavisade Trafikverket deras debattartikel. Visst är det oppositionens uppgift att vara kritiskt men kritiken bör vara väl underbyggd.
Tungt för Ygeman och SECOS ordförande att de får svar på tal från myndigheten om hur fel de har i sina påståenden
Socialdemokraterna lämnade nyligen in sin infrastrukturmotion till Riksdagen som svar på regeringens tidigare aviserade infrastrukturproposition. Denna S-motion är ett verkligt svek mot landsbygden. S lovar massor och deras satsningar ska finansieras genom lastbilsskatt. Tidigare har Socialdemokraterna gjort undantag för Skogsindustrin när de föreslagit kilometerskatt, men detta undantag är nu borttaget. S driver en politisk linje som slår hårt mot Värmland, landsbygden och svensk basindustri.
Vad som är anmärkningsvärt med motionen i sig är att den tar upp frågor som inte ens ligger i linje med regeringens infrastrukturproposition och till och med utanför trafikutskottets ansvarsområde. Det är viktigt att motionsverktyget används till konstruktiva förslag, inte till populistiska utspel.
Den senaste veckan har det förts diskussioner om att höja åldern för att ta körkort till 25 år, efter att en professor presenterar ett sådant förslag. Jag har respekt för forskningsstudier som kan komma fram till att hjärna inte är fullt utvecklad vid 25 års ålder, men det är hela tiden samhället som måste göra avvägningar. Höjer vi ålder från 18 till 25 år försvårar vi vardagen och arbetssituationen får många ungdomar i vårt avlånga land med stora avstånd.
Jag anser inte att förslaget är genomförbart och skulle slå väldigt hårt mot våra ungdomar. Vi vet att körkort i många stycken av landet är ett måste eftersom kollektivtrafiken inte är utbyggd. Vi vet därmed att flertalet unga måste köra bil till jobbet för att komma fram. Vi vet också att många anställningar kräver B-körkort. En åldershöjning skulle därmed försvårar vardagen för många unga.
Socialdemokraterna vill satsa några få sträckor för höghastighetståg, vi i alliasen vill satsa på snabbtåg för hela landet. Vad är då skillnaden? Höghastighetståg kan gå upp i 320 km/h och kräver en speciell höghastighetsbana. Snabbtåg kan gå upp i 250 km/h eller mer på befintlig järnväg, och vi kan också köra gods på samma bana vid behov. En höghastighetsbana försvårar flytt av tåg mellan banorna, eftersom den är optimerad för en speciell tågtyp. Att försöka sammanföra stambanenätet med ett höghastighetsnät blir därför som att försöka blanda olja och vatten. När vi väljer att satsa på en ny och modern stambana ökar vi driftsäkerheten i hela tågsystemet. Om en sträcka måste byggas om på exempelvis stambanan är det viktigt att trafiken kan dirigeras om till den nya järnvägen.
Istället för att, som Socialdemokraterna vill, bygga två okompatibla järnvägsnät prioriterar vi i alliansen att se till Sveriges resandemönster, befolkning, gods och miljö. Vi vill att hela järnvägssystemet, gammalt som nytt, ska präglas av punktlighet, robusthet och snabba hastigheter. När vi bygger ny järnväg är det viktigt att vi har en redundans i systemet och ett system som tar hänsyn till såväl långväga som kortväga resor. Vi vet att en överlägsen majoritet av tågresorna idag är korta resor. Alliansen vill förbättra arbetspendlingen och bygga för snabba tåg, här finns en stor miljövinst att tjäna. Satsningen på snabbtåg innebär att den nya järnvägen blir integrerad i landets befintliga stambanenät. Separering av trafik kommer även att ske på de nya banorna och det uppnår man bäst genom att styra och planera trafik. Höghastighetsbanor lämpar sig inte för många stopp, tillåter inte godståg och är heller inte optimerade för regionaltåg. Ta ostkustlänken som exempel. Restidsskillnaden mellan Stockholm och Norrköping med 320 km/h eller 250 km/h är mindre än 10 minuter.
Läs gärna artikeln om höghastighetsbanor i andra länder och argumentationen kring om det är en samhällsekonomiskt lönsamma investering.
Idag lämnar regeringen över sin infrastrukturproposition Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem till oss i Riksdagen. Propositionen innehåller stora investeringar för att skapa förutsättningar för ett robust, effektivt och pålitligt transporsystem som tillgodoser människors behov av arbetspendling och näringslivets transportbehov.
Det är väldigt viktigt att vi både vårdar det vi har samtidigt som vi bygger för framtiden. Detta tar propositionen hänsyn till och 522 miljarder kronor avsätts till infrastruktur 2014-2025. Alliansregeringen föreslår den största satsningen på järnvägsunderhållet någonsin, 86 miljarder kronor.
Läs gärna min och infrastrukturministerns artikel på gårdagens DN debatt om propositionen.
Propositionen i sin helhet finner ni på regeringens hemsida
Igår presenterade socialdemokraterna sin skuggbudget. Deras politik slår hårt mot jobben och innebär stora skattehöjningar för företag och hushåll. De vill bland annat höja de sociala avgifterna för att anställa unga med 14,2 miljarder kronor och höja restaurangmomsen med 5,4 miljarder. Detta slår hårdast mot dem med svag förankring på arbetsmarknaden, framförallt unga och utrikes födda.
Den gemensamma nämnaren för de fyra olika skuggbudgetarna är att dem hotar jobb och tillväxt. Den röda tråden i socialdemokraternas politik är att via skattehöjningar låta hushåll och företag bekosta bidragsökningar. Merparten av Socialdemokraternas åtgärder går till att höja bidrag och göra det mindre lönsamt att arbeta. Hur detta ska skapa bättre förutsättningar för Sverige och vår gemensamma välfärd när man inte längre uppmuntras till att ta ett arbete är för mig en gåta.
Regeringens ansvarsfulla finanspolitik har gjort att svensk ekonomi står sig stark i omvärlden. Medan andra länder tvingas till nedskärningar i välfärden och höjda skatter kan vi i Sverige investera i framtiden och samtidigt sänka skattetrycket.
Att rusta Sverige för framtiden genom att satsa på investeringar som ökar konkurrenskraften är nödvändigt i en tid där den internationella konkurrensen blir allt tuffare. Tack vare regeringens ansvarsfulla politik och sunda offentliga finanser kan regeringen i budgeten 2013 föreslå ett reformutrymme som uppgår till 23 miljarder kronor!
Föreslagna satsningar för att stärka tillväxtmöjligheterna och motverka att arbetslösheten biter sig fast är bland annat:
Infrastruktursatsningar
Forsknings- och innovationssatsning för framtiden
Bättre förutsättningar för investeringar och företagande
Fler vägar till jobb för unga
Välfärd åt alla och jämnare fördelning
Sänkt skatt för pensionärer
En effektiv energi-, klimat- och miljöpolitik
Dessa satsningar bidrar till att stärka svensk ekonomi på lång sikt och stöder återhämtningen i ekonomin. Vill du läsa mer om varje satsning hänvisar jag till regeringes budgetproposition som du kan läsa här
Igår var det dags för mitt 15:e riksmötes öppnande! Gårdagen var fullspäckad av både glädje och sorg. Jag har hittills aldrig varit med om ett riksdagsöppnande som börjat med en tyst minut för att minnas bortgången av TRE unga riksdagsledamöter. Mina tankar går till deras familjer och anhöriga. Min moderata kollega Johnny Munkhammar var en människa med en otrolig glöd och drivkraft. Hans tankar och idéer har satt avtryck i den moderata politiken på många sätt och kommer alltid att finnas där.
Efter talmannens minnestal och kungens öppnande av riksmötet var det dags för statsminister Reinfeldt att läsa upp regeringsförklaringen. Trots den skakiga omvärlden kan Sverige stå på fast mark, detta tack vare en arbetslinje som stärkt drivkrafterna till arbete och regeringens ansvarsfulla ekonomiska politik. Ordning och reda i de offentliga finanserna har möjliggjort satsningar på jobb, välfärd och infrastruktur och redan i år kommer nya satsningar.
”En ny värld växer fram. En värld med ökad konkurrens som ställer högre krav på svensk omställningsförmåga. Därför tar vi nu viktiga steg för att bygga Sverige starkare inför framtidens utmaningar. Vi investerar i tillväxtens förutsättningar: infrastruktur, forskning och innovation, företagande, utbildning och bostäder. Samtidigt investerar vi i sammanhållning och välfärd: i sjukvård och omsorg, tillskott till dem med små ekonomiska marginaler, i integration och jämställdhet och i trygghet från brott.”
Här finns hela regeringsförklaringen att läsa
Alliansen påbörjade resan mot ett företagsvänligare Sverige när vi fick förtroende att leda landet 2006. Sedan dess har vi bl.a tagit bort förmögenhetsskatten, förenklat 3:12 regler, halverat arbetsgivaravgifter för personer under 26 år och över 65 år, infört ROT- och RUT-avdrag och sänkt bolagsskatten.
Nu är det dags att sänka bolagsskatten ytterligare och införa ett investeraravdrag. Idag har vi en bolagsskatt på 26,3 % vilket bör jämföras med världsgenomsnittet på 22,96 %. Tack vare regeringens ansvarfulla ekonomi och ordning och reda i de offentliga finanserna kan vi nu föreslå en sänkning av skatten till 22 %. Sänkningen ökar Sveriges internationella konkurrenskraft eftersom det blir mer förmånligt att investera i svenska företag och svenska jobb. När nya arbetstillfällen skapas bidrar det i sin tur till att minska utanförskapet.
Idag upplever många nystartade företag problem med att finna finansiering till sina verksamheter. För att underlätta detta föreslår regeringen dessutom ett investeraravdrag. Avdraget innebär att fysiska personer som investerar i företag får lov att dra av halva investeringen i sin deklaration. På så sätt skapar investeraravdraget starka incitament för investeringar i tillväxtföretag.
Mer information finns på moderat.se
