Nyårslöftenas tid är här.

Nu har vi bara några få dagar kvar på året och nästa år är ett valår, med allt som det innebär med löften och allehanda utspel.

Jag lästa i NWT den 23 dec om hur socialdemokraterna vill satsa på allt och alla, är detta trovärdigt?

De hade tolv år på sig att vidta en mängd åtgärder, men lite hände men nu så tror de att väljarna skall gå på denna löfteskarusell.

Ann-Kristine Johansson som är socialdemokraternas förstanamn på S-sedeln till Riksdagen uttalar att Alliansen slagit sönder välfärdssystemet. Högman tycker att företag skall få sänkta arbetsgivaravgifter om de anställer långtidsarbetslösa. Ternemar tycker att det byggs för lite väg och järnväg. Mejern vill utöka ROT avdragen att även gälla hyresfastigheter. Det är några exempel på vallöften.

Vi tog över ett system med 550 000 personer som blivit förtidspensionerade många gånger av arbetsmarknadspolitiska skäl och 200 000 var långtidssjukskivan människor i socialdemokraternas Sverige.

Rehabilitering för sjukskrivna kunde nog knappast sossar uttala för det var inget som man jobbade aktivt med. Jag tycker det är förödande att man så totalt glömmer bort hur människor hanterades bara för några år sedan.
Nu inför vi en politik där faktiskt människor skall få hjälp att komma tillbaka från sjukdom.

Det är bra att de vill driva frågan om sänkta arbetsgivaravgifter men hur falskt klingar retoriken när man samtidigt säger nej till sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar som anställs i företag. Det känns inte särskilt troligt i argumentationen från sossebänken

Ternemar vill att det byggs mer väg och järnväg. Jag håller med, men snälla sossar, det har aldrig satsats så mycket på vägar och järnvägar i vårt land som nu när Allianser leder Sverige.
Tänk att ni kan komma på detta just när ni är i opposition.

Samma sak var det förra gången ni var i opposition, då minsann ville ni också satsa mycket pengar på väg och järnväg men ni glömde vad ni sa när ni fick makten. Den här gången hoppas jag inte ni får chansen efter valet och visa att ni inte håller vallöftet.

Mejern vill öka ROT- avdraget för att få fler jobb. Det ger säkert fler jobb att utöka ROT-avdraget men samtidigt har Mejern mage att vilja ta bort avdragen för hushållsnära tjänster som gett många tusentals jobb. Han vill ta bort vita jobb som tidigare blivit utförda svart och inte heller gett den sociala tryggheten och intjänande pensionspoäng på sin inkomst. Var är logiken?

Jag hoppas på att vi skall få en intensiv debatt under året men det innebär också att oppositionens förslag granskas. När medborgarna får klart för sig vad som är alternativet till Alliansen politik då kommer nog en och annan att fundera på vad var det som de hade lovat som skulle bli så bra?

I dagen ledare i NWT så står det också att läsa att ledaren vill se starkare politiker som kan driva väljarnas talan. Jag tycker det är en sund inställning men det får naturligtvis inte resultera i att man skriker ut sina argument i öknen och inte når resultat.

Jag är övertygad om att man genom goda argument internt i riksdagsarbetet, når minst eller till och med bättre resultat.

Det skulle inte gagna Värmland att bara stå i talarstolen och argumentera för pengar till järnvägen Nykroppa- Kristinehamn, pengar till grusvägnätet, enskilda vägnätet, ny klassning av Riksväg 16 mot Norge, Värmlands stora ökning på länsanslag till infrastruktur, Länsrättens placering i Karlstad, byggande av polisstation i Torsby om man bara brydde sig om att höras i talarstolen.
Det politiska jobbet innebär både att föra frågor utåt och inåt i det politiska systemet.

Jag kan hålla med om att debatten mår bra av att man diskuterar öppet och inte alltid försvarar sitt partis ställningstagande.
Det får dock inte glömmas bort att det är resultatet som räknas.

Jag ser fram emot att ledaren i NWT fortsätter på den inslagna vägen och faktiskt granskar vad vi gör i vårt riksdagsarbete. Det är allt för många media idag som tar den enklaste vägen och skriver vad som sägs och inte granskar vad man gjorde av det man sa eller vad man utfört i politiskt resultat.

Hallå, var är ni i Region Värmland?

Idag var jag på ett bra infrastrukturmöte i Kongsvinger. Viktiga frågor för Värmland togs upp. Bland annat så diskuterades den stora betydelsen järnvägen har mellan Stockholm och Oslo. Den är givetvis inte bara viktig för våra huvudstäder utan den är i allra högsta grad viktig för vårt län.
Viktiga vägstråk togs också upp. Det var samtal om E18 väg 61 och riksväg 16, samtliga viktiga vägar för de sammanbinder olika delar av vårt land.

Visst känns det märkligt när Region Värmland med sin frånvaro visade att man inte vill vara med och driva frågor gemensamt med våra norska vänner när det gäller infrastruktur.

Glädjande nog fanns det representanter från Vägverkets Karlstadskontor, även Vägverkets regionchef från Göteborg var närvarande. Det var också ett bra fördrag från professor Sune Berger från Karlstads universitet. Från politiken från Värmland fanns också Torsbys kommunalråd Håkan Lack närvarande, möjligen någon mer som jag glömt nu i denna sena timme när jag skriver.

Själv höll jag ett föredrag om Sveriges infrastrukturpolitik och sedan gavs tillfälle för frågor till mig och den norske justitieministern Knut Storberget, om vår syn på olika transportfrågor.

Det pratas så mycket om att vi alla gemensamt måste driva frågor för Värmlands bästa.

Hur agerar Region Värmland som inte behagar att infinna sig med någon representant.

Är detta att visa enad front?

Nej, att hålla sig utanför ger knappast framgång för att vi skall få till en bättre gränsöverskridande infrastruktur.

Heder åt Håkan Lack som var närvarande, men vad visade detta handlande från övriga värmländska regionpolitiker gentemot våra norska grannar?

Ingen skall få mig att tro att det blir bättre relationer genom att visa att man inte vill samtala och diskutera gränsöverskridande frågor.

Idag talar jag om infrastruktur i Kongsvinger

Idag bär det av till Kongsvinger där jag är talare på en infrastrukturkonferens. Det handlar förstås mycket om gränsöverskridande kommunikationer. Såväl väg som järnvägsfrågor står på dagordningen.

Visst är det märkligt att för första gången som Norge och Sveriges infrastrukturministrar kunde underteckna ett samverkansavtal om att jobba med våra gränsförbindelser var 2008.
Det är nästan genant att vi tidigare haft infrastrukturministrar som aldrig känt behovet av att få till denna samsyn mellan grannländer.

För Värmlands del är det ju särskilt viktigt att regeringen engagerar sig i gränsproblematiken.
Det är ju inte bara infrastrukturminister Åsa Torstensson som har viktiga frågor i detta sammanhang, även socialförsäkringsminister Christina Husmark Persson har många viktiga frågor att lösa som ännu är olösta

Hon har också uppgiften att vara Nordenminister. När jag senast talade med henne var hon mycket imponerad av det arbete som utförs i vid grensetjänsten i Morokulien.

För min del kommer jag idag att fokusera på den Nordiska triangeln med väg och järnväg samt de övriga vägförbindelser som gränsar mellan Sverige och Norge i Värmland.

E18 kommer att få ytterligare investeringar när den svenska regeringen beslutar om den nya infrastrukturplanen. Bland annat finns satsningar på E18 väster om Karlstad med i förslaget.

Jag kommer också att nämna ett antal andra satsningar på E18 på sträckan mellan Värmland och Stockholm. Det är viktigt att vi visar i Norge att vi ser hela stråket som viktigt.
Likaså skall jag lyfta fram järnvägens betydelse och då givetvis med hopp om att det kan göras betydande satsningar på den norska sidan.

Det är anmärkningsvärt att vi har så dåliga tågförbindelser mellan våra huvudstäder.

Det skulle inte behöva vara över 400 000 personer som flyger mellan Stockholm och Oslo om vi hade snabba tågförbindelser

Givetvis kommer jag också att ta upp riksväg 61 och 16 som tidigare hette länsväg 239. Båda dessa vägar har en given betydelse.

Det skall bli intressant att få diskutera detta med bland annat en norsk regeringsföreträdare. Den som representerar deras regering är justitieminister Knut Storberget