Marléne L Kopparklint
Etikett. Humor

Samtal från verkligheten…

Jag har nu på eftermiddagen varit och föreläst på Anhörigriksdagen i Varberg. Tycker alltid om att få en bild av de städer jag besöker så därför brukar alltid ta tillfället i akt och prata med taxichaufförer om jag kommer i kontakt med en sådan.

 

Idag gjorde jag det och i detta fall var det en ung Varbergskille i 20-25 års åldern:
Jag: Jaha, vad trevligt att vara i Varberg, vad är ni kända för då?

Han: Öhh, ingenting tror jag. Vet jag faktiskt inte.

Jag: Hur många bor det här då?

Han: Vettla inte jag, du få la googla…men de bygger överallt, se här till exempel, den här bron har de byggt om hur många gånger som helst och ska man ha en lägenhet får man stå i kö i 111 år…och jävligt dyrt är det också!

Jag: Ok. Har ni mycket turister då?

Han: Ja, det har vi!

Jag: Vad gör de när de är här då?

Han: Det vettla inte jag. De kommer väl hit för att det är en fin stad?

 

Det blir tyst ett tag men efter ett tag tar han initiativ till att fortsätta samtalet…

 

-Vart kommer du från då?

Jag: Karlstad…

Han: Jaha, å va e ni kända för då?

Jag: Ja, fint väder, Sola i Karlstad, Sven-Ingvars, Sveriges bästa hockeylag Färjestad mm.

Han: Ja, jo, det känner man ju till…

Tystnad.
Han: Vilken ingång vill du gå in i?
Jag: Ja, jag vet inte riktigt vad som är bäst?
Han: Det verkar vara ett stort evenemang för det är jävligt mycket folk härinne. Det är nog bäst att jag släpper av dig vid huvudentrén, annars går du väl vilse.

IMG_1565

Underbara ambassadörer man träffar på resande fot!

 

Lingontjuvar finns det gott om…

Denna text fanns på en inskickad lapp under rubriken: "Allemansrätt? I h-vete heller..." på argalappen.se hemsida🙂 som för övrigt är en av mina favoritsidor på nätet.

 

Jag älskar böcker med lite annorlunda innehåll. Som sticker ut lite. Som får en att dra på smilbanden."Världens elakaste citat" av Leif Eriksson och Kristoffer Lind är en sådan.


Jag älskar svart humor och det är många gånger det lite förbjudna som roar mig mest. När det gäller citat är det många av dem som är tänkvärda och användbara i diskussioner. Jag har vid flera tillfällen uppmuntrat till att använda citat mer (då av den mer tänkvärda sorten:). Det är dock bråkdelen av dem som är roliga...

 

Jag kommer här ta med några av de citat som jag tycker är roliga. Mer eller mindre cyniska och ondskefulla. Mer eller mindre passande:
Det är bättre att hålla tyst och bli misstänkt för att vara en idiot än att öppna munnen och undanröja varje tvivel.
Abraham Lincoln
Jag älskar barn, i synnerhet när de gråter – för då tar någon bort dem.
Nancy Mitford
En chef är en person som kan se allting från två håll: Sitt eget håll och fel håll.
Okänd
Att gifta sig för att få sex är som att köpa en Boeing 747 för att få gratis jordnötter.
Jeff Foxworthy
 

Braddock: Du är full Winston!
Churchill: Du är ful och i morgon kommer jag att vara nykter.
Betsy Braddock och Winston Churchill
Jag har aldrig tagit livet av någon, men jag har läst en hel del dödsannonser med stor förtjusning.
Clarence S. Darrow
”När vi säger elaka saker till varandra är vi spydiga snarare än otäcka och ondskefulla, även om en elakhet kan vara både otäck och ondskefull. Den spydiga elakheten ligger ironin nära och de elaka citaten i den här samlingen befinner sig i ett gränsland där spydigheten närmar sig ren cynism (…)”
 –Hämtat från förorden i boken ”Världens elakaste citat”…
Avslutar med en arg lapp till. Texten texten är hämtad från argalappen.se

”Dedikerad med stort D” på argalappen.se hemsida

Förutom David Batras bok: Den som inte tar bort luddet ska dö! finns ju även boken: "Arga lappens bästa"  i den finns guldkornslappar som under åren skickats in till argalappen.se!

Loppisrunda i Värmland och ett stopp på Diner 45…

När vädret ser ut som det har gjort denna sommar, har man fått hitta på andra saker som inte förutsätter sol och värme lika mycket. Som exempelvis korta utflykter i sköna Värmland och med fokus på alla loppmarknader som finns runtom.

IMG_4813IMG_4847

För ett par veckor sedan var det också premiär för ett besök på Diner 45 som levererade. Även om det var ganska lång väntetid på maten var det ändå kul att man har lyckas skapa ett ställe där kön ringlar sig för hungriga besökare som både vill uppleva och se detta klockrena hak.

IMG_4831

Vi får se om jag får tag på en gammal hederlig kaffekanna som jag kan ha ute och som är riktigt tålig. Förra gången vi ”utflyktade” oss blev det en gammal dunk (som Konstapel Kopparklint prompt skulle ha) tillsammans med skrädmjöl på Tossebergsklätten.

Stanna i kurvanförare och filegoister…

Med risk för att uppfattas som gnällig – samtidigt som jag vet att detta är ett mycket känsligt ämne – kan jag inte låta bli att ta upp det.
Jag vet att jag ska ett steg tillbaks och tänka efter innan, men det finns vissa saker som kan få mig frustrerad och förundrad och det är vissa fenomen i trafiken.1. Filegoism
Här finns det 2 kategorier. Den första är de som totalvägrar lägga sig i väggrenen så att andra kan köra om när de kör under angiven hastighet. Trots att väggrenen nästan är lika bred som det normala körfältet, så ligger en del egensinnigt kvar. Varför?

Jag vet mycket väl att man inte kan tvinga någon att gå ut på väggrenen men ibland kanske man kan underlätta flytet i trafiken…

Allra värst är de som blinkar med helljuset eller tutar när man kör om, trots att det är en helt korrekt omkörning. De vill på något sätt påvisa att det är deras körsätt som är det ledande i trafiken och alla andra som inte kör så, ska tillrättavisas.Kategori 2 är de som på en motorväg ligger i vänsterfil och kör saktare eller lika fort som de bredvidliggande fordonen i högerfilen. Här har jag många gånger undrat, varför?

2. Stanna-i-kurvan förare…
Här blir jag alltid lika fascinerad när vissa människor ska svänga i en kurva eller svänga av till en avfart. Då händer det något märkligt. Bilen stannar nästan.

Fungerar inte svängradien om inte bilen i det närmaste står still? Eller kan det vara så att vägarna i Sverige är så feldoserade, att man i det närmaste tror att man ska välta med bilen om man kör över 5 km/h?

Jag vet inte riktigt vad som händer eller varför det händer…

En mexikanare i puberteten är inte lätt för tjock-Olga…

När jag trodde att den värsta valptiden var över för Africa, infann sig puberteten istället… I stället för att tugga på husses tofflor och utlösa huslarmet i tid och otid, när vi inte är hemma, har hon fått andra intressen. Eller otyg skulle man nog kunna säga om man frågar övriga i flocken. Om Tjock-Olga var en människa skulle hon förmodligen med sina 100 år, förklara för dig att livet blivit pest på ålderns höst. En kaxig tonårstjej har flyttat in på hemmet och försöker tala om för henne vart skåpet ska stå eller vems ALLA matskålar är… 

IMG_4261IMG_1768-234x300IMG_4266

 

Om man frågar Africa så är det förmodligen heller inte alltid kul att vara en energisk tonåring bland en massa pensionärer!

 

Så gott vi kan försöker vi sysselsätta den unga damen som verkligen är helt underbar och får våra hjärtan att smälta men ibland räcker vi inte till. Då händer det ganska ofta att hon försöker få igång de andra som är föga intresserade. Goliat vill mer än han orkar eftersom hans hjärtfel och astma sätter gränser, så här får vi vara med och bromsa… Vivi den förskräckliga tycker som vanligt att hela världen är ett stort hot mot henne och försöker göra sig så skräckinjagande som möjligt när Africa närmar sig. Med sitt dryga kilo burrar hon upp sig i pälsen, studsar på alla fyra, visar tänderna, morrar och skäller. Det visade sig dock tidigt att det där vanliga skräckinjagande beteendet som Vivi visar allt och alla som kommer i närheten av henne, fungerade föga på Africa. Efter att Vivi rullat runt ett antal gånger som en liten hårboll, har hon fått tagit fram en ny strategi som faktiskt verkar fungera bättre. Hon har nämligen börjat skrika i en extremt hög tinnitus-ton innan Africa ens kommit i närheten av henne.

 

Bra för Vivi. Mindre bra för oss andra.

IMG_1953

 

 

Värst blir det då för Tjock-Olga. Så fort Africa får tillfälle och vi inte hinner ingripa, håvar hon in Olga med frambenen, fattar ett fast grepp runt magen på henne och så händer det där som inte får hända. Olga kämpar för kung och fosterland för att komma loss men tyvärr har hon inte mycket att sätta mot. En fjärdedel så stor, tandlös och lite kring-kring som hon är, vinner hon tyvärr inte denna maktkamp. Det syns tydligt på Africa att hon vet att hon gör fel eftersom det räcker med att kasta ett ont öga på henne så släpper hon greppet och tittar skamset på en men det är precis som om hon inte kan rå för det. Hon bara måste få jucka på Olga.

 

Ja, det är livat här hemma emellanåt men jag tror ändå att de står ut med varandra och att de trivs hyfsat bra tillsammans 🙂 Även om jag tror att Africa skulle behöva ha en lekkamrat som orkar lite mer än vad våra övriga pensionärer erbjuder!

 

IMG_2159

Kaxiga förpackningar och provocerande nylonstrumpbyxor, retar gallfebern på mig.

Sätter ribban på bloggen direkt-humor och allvar kommer att blandas vilt!

Ibland undrar jag om jag är den enda som vill straffa saker som jävlas med en? Exempelvis plastförpackningar som är omöjliga att få upp och man till slut halvt vrålar rakt ut i frustration och slutar med att hotar upp förpackningen i fråga: Nu j***** ska du få!

 

Jag vet inte varför man egentligen agerar på detta sätt men jag antar att det finns någon inre önskan om att saken i fråga ska bli så vettskrämd av ens ilska,´ att den direkt lägger sig på rygg och med ens fläker upp sig. Så att man lugnt och sansat kan plocka ur det man vill ha och med en självgott leende kan tänka: Ha, där fick du. Det där vågar du aldrig mer göra om. 

 

Önskan slår ju av helt förklarliga skäl aldrig in och det brukar sluta med att man tar man fram en kniv eller annat lämpligt verktyg som finns till hands (inte alltför sällan en sax) och skär eller klipper upp saken i fråga, med bestämda och lite straffande tag.

 

Helst skulle man vilja göra lite mer, som att klippa sönder förpackningen i små molekyler i hopp om att det ska göra riktigt ont på den. Eller varför inte dra så mycket man orkar i de där nylonstrumpbyxorna som det alltid går en maska i när man är extra stressad och ska till jobbet, i hopp om att de skrika av smärta.

 

Nåväl, jag erkänner, kan finnas ett samband med att vara rödhårig och ha temperament eller så är det helt enkelt så att murphys lag driver oss alla till vansinne periodvis i livet. Jag för min del tror att det är bra att få ett hjärnsläpp ibland, så länge det inte drabbar någon annan på ett negativt sätt.

 

Jag vet dock att jag inte är ensam. Frågan är hur många som löper linan ut när humöret tryter? Jag känner till åtminstone en person som satte sina strumpbyxor under foten och drog i dem så långt hon bara kunde över huvudet, för att sedan avsluta med att bita tag i dem rejält, så att det skulle göra riktigt ont i dem som straff för att de jävlades.

 

Ha en underbar dag nu och le mycket! Jag har hört att det smittar av sig 🙂

IMG_1768

Besök gärna min hemsida!
Senaste inläggen.
Bloggat på nwt.se.
Desktop