Marléne L Kopparklint
Författare. Marléne L Kopparklint

Rikedom

Under gårdagen fyllde jag år och det blev en helt perfekt dag,  trots att jag inte riktigt är helt kry av en bedrövlig bakterie som inte riktigt vill ge sig.

 

Vi brukar göra så i vår familj att den som fyller år får bestämma helt hur dagen ska se ut och jag utnyttjade min möjlighet till fullo. Allt började med framdukad frukost tillsammans med familjen och en kopp kaffe ute i trädgården där jag jobbade på att få karparna ute i dammen, lika tama som deras föregångare. Sedan tog vi en stilla promenad bort till våffelcaféet under den (hyfsat) värmande sommarsolen och där det doftade ljuvligt av alla doftande blommor efter vägkanten. 

 

Än en gång slog det mig och jag sa det till konstapel Kopparklint också, att för varje år som går, har jag kommit att älska det område vi bor i mer och mer. Det är en underbar känsla att verkligen gå runt och njuta av sin omgivning, år ut och år in. Tänka att vad fint det är här omkring och vad härligt det är att få bo just här. En rikedom.

 

Efter härliga våfflor hos Grava församlingshus bar det tillbaks hem igen. Där utnyttjade vi mitt uteköket 2.0, fullt ut när jag och Hampus tillagade en trerätters meny som innefattade hemodlade grönsaker och örter. Det blev en lång kväll vid grillbordet i gott sällskap med bästa familjen.

 

Det är verkligen en rikedom att ha en kärleksfull familj som skämmer bort en. Det är en rikedom att kunna gå runt och verkligen njuta av sin omgivning och natur man befinner sig i. Lugn, stillhet, glädje och mycket kärlek kännetecknade min födelsedag igår. Känner mig tacksam och lycklig.

 

Och som pricken över i:et, alla värmande grattishälsningar som regnade in från vänner, stort tack!

Idag påbörjades Gravarundan-ett perfekt utflyktsmål och i morgon fortsätter den!

Idag gick Gravarundan av stapeln för fjärde året i rad, trots vädret var det ändå en hel del besökare men jag tror att det under morgondagen kommer att bli många fler när det ska bli den varmaste dagen på länge. En perfekt utflykt en varm sommardag!

Gravarundan anordnas i mina hemtrakter och man känner sig så stolt över detta fina arrangemang som bjuder på en härlig omgivnivning med vacker och lantlig miljö, där man får tillfång till matuiplevelser, konst och hantverk. Det är verkligen en sinnesupplevelse och en perfekt cykeltur. Och självklart är jag partiskt eftersom vi bor mitt i detta fina område och är en del av Gravabygden.

 

Håll utkik efter ”SPADEN” som är Gravarundans symbol längs vägarna. Vi kanske ses!

Relationsakut på midsommar

Igår morse var det relationsakuten på Tv4 morgon på temat: Så får du ett bättre sexliv under midsommar och hur ska man hantera allt jobbigt som kan hända runt midsommar och hur du får ett bättre sexliv.

 

Resurspersonerna som var med och skulle ge råd till tittarna, fick själva frågan om vad som kan vara jobbigt kring midsommar och vad de tänkte på. Den ena av dem missuppfattade nog frågan lite och började berättade om att tänkte på Bruce Springsteen och The river, ett gammalt kassetband han haft när han varit liten och lyssnat på en midsommar (?!) Medan psykologen som satt bredvid honom, nog tyckte att det blev lite konstigt inspel och försökte ro lite.  Hon pratade om att det kan handla om att man som ett par har olika bilder av hur midsommar ska se ut och att det därför kan uppstå konflikter pga. det.

 

Det som förvånade mig lite var att ingen av dem, nämnde det som är det absolut väsentligaste att nämna när man pratar om jobbiga saker i samband med midsommar. Det som sätter spår hos barn för resten av deras liv.  Fylla, tjafs, bråk, där barnen hamnar emellan. Det borde ha stått i fokus om något och jag måste faktiskt säga att jag kände mig ganska frustrerad och besviken när jag satt och såg på det. 

 

Det hade varit ett ypperligt tillfälle för Tv4 att försöka skicka de oerhört viktiga signalerna om att många barn (och vuxna) mår fruktansvärt dåligt under midsommar, för att det är ett tillfälle som man väljer att supa skallen av sig. Att man istället fokuserar på att det är lite jobbigt för att man som ett par kanske är lite oense om hur eller hos vem man ska fira midsommar, är faktiskt ett I-landsproblem i min värld. Sätt fingret på det som många barn mår fruktansvärt dåligt och far illa av istället!

 

Det enda inspel då man kom i närheten av att det blir för mycket alkohol med i bilden, var när en tittare skickade in en fråga kring hur hon skulle hantera sin respektive när han drack och blev extremt svartsjuk. Eller mamman som frågade hur hon skulle hantera sin man som bara satt och drack öl hela midsommar medan hon försökte göra det bra för barnen, laga mat, fixa och dona för att det ska bli så bra som möjligt.

 

Det sista hade varit ett ypperligt tillfälle att prata om hur olämplig situation det faktisk är för många barn under midsommar där föräldrarna tar tillfället i akt och super som idioter.

 

I synnerhet då nästa klipp faktiskt handlade om vad midsommar ska handla om, dans, sång, lekar, blommor och där barnen står i fokus. Inte ett tillfälle för föräldrar att supa. Visst kan man ta ett glas vin/öl till maten eller möjligen en nubbe men låt det stanna där. Och är man två föräldrar på plats, tycker jag faktiskt att en av föräldrarna ska låta bli alkoholen. Det kan faktiskt hända något som gör att man bör vara vid sina sinnes fulla bruk. Och annan sak som man ska komma ihåg, det finns INGET barn som gillar när mamma och pappa är alkoholpåverkade. De märker förändringen direkt.

 

 

Värsta samtalet som en mamma kan få.

”Mamma, vi har varit med om en bilolycka”

 

Att mötas av de orden i telefonen var fruktansvärt och nu förstår jag hur min mamma kände det när jag för många år sedan ringde till henne och sa samma sak för många år sedan.

 

Det var i tisdags kväll som min älskade dotter ringde till mig och berättade att de blivit påkörda bakifrån på 61:an, hon var i chock, luren lämnades över till hennes pojkvän. Fast det kändes som om golvet under mig blev som gummi och det började sticka i hela huvudet och jag bara ville skrika, kickade autopiloten in. Är ni oskadda? Hur ser det ut runt er med trafiken? Har ni ont någonstans? Ok, lägg Felicia i gräset bredvid vägen, ring 112 efter ambulans.

 

Allt gick efter omständigheterna bra, ingen skadades allvarligt, även om min älskling fick ligga kvar på sjukhuset över natten med nacksmärtor och bilen blev skrot.

 

De hade änglavakt.

 

Livet är så skört och det kan förändras på en millisekund. Det finns inget värre än när det händer ens barn något och precis efter att jag fick det där samtalet från Felicia, kom jag att tänka på något min mamma sa till mig när jag totalkvaddade min bil och hamnade på sjukhuset. Jag ringde henne och sa precis samma ord. Hon kom till sjukhuset direkt och sa till mig att något gått sönder inom henne efter mitt samtal. Att hon aldrig känt något liknande och att det bara rullades upp en massa minnen för henne på när jag var liten. Precis på samma sätt som det hade gjort för mig. Jag kan nu förstå hennes känsla. Det var precis så det var. Och det är så det blir på något konstigt sätt. När livet hänger på en skör tråd av någon anledning så är det precis det som händer, livets underbara spelas upp framför en i enormt snabb fart. Precis som om hjärnan vill tala om för dig, kom ihåg detta fina i livet, kämpa, var stark.

Coolast på studenten!

Jag säger bara Enzo äger!

Det var med viss tvekan och motsträvighet som jag gick med på att låna ut min ögonsten till att vara studentbalsbil idag. Jag brukar allt som oftast vara givmild och låna ut saker utan att blinka men när det kommer till att låna ut min gamla Fiat 500 -72, Enzo som han heter, ja då är det inte utan att det vrider om lite i hjärtat på mig. Många orosfrågor dyker upp. Tänk ifall det blir för tungt för honom? Tänk om Hampus glömmer att gasa till lite innan han växlar så att det sliter ut honom? Eller att någon råkar köra på honom, han är ju så liten….

 

Nåväl, jag kom över min oro och självklart skulle ungdomarna med kort varsel få låna honom till studentbalen. Igår kväll hämtade vi ut honom från garaget som den stått i under vinterhalvåret. Klockan 13.00 idag (hoppas ni märker tidsmarginalen) så stod jag på besiktningen med ögonstenen. Jag behövde inte hålla tummarna för att han skulle gå igenom, utan mer för att han inte skulle åka ned i besiktningsgropen. Det var nämligen med nöd och näppe som det gick vägen och det var inte en gång som jag kippade efter andan när jag trodde att bildäcket skulle glida ned över kanten. Det gick som tur var bra. Nu återstod bara att lära upp unge herr Kopparklint hur man ska köra en gammal veteran, vilket inte är helt enkelt. Och allt detta skulle genomföras innan kl.14.30 då tjejerna skulle hämtas upp…

Även om jag hade mina tvivel, så blev allt lyckat. Och visst blev man varm i hela hjärtat när man såg alla glada miner som Enzo, med innehåll möttes av. Han gjorde verkligen succé i bilkortegen. Så det var värt all stress och ångest inför denna dag och i synnerhet när jag såg lyckan lysa i ögonen på en viss ung herre och sitt glamourösa sällskap.

Jag skrattade gott när de gled in framför CCC och jag tänkte i mitt stilla sinne: tur att tjejerna inte hade större klänningar än vad de hade för då hade de fått problem i baksätet. Och killarna där fram… tur att takluckan var öppen så att de slapp sitta krökta med sina huvuden.

 

En helt underbar syn under en helt underbar eftermiddag, med Sveriges gladaste och snyggaste studenter. För att inte tala om det absolut i särklass snyggaste studentåket!

Ingen fest utan narkotika…

…ja, så känns det snart när det gäller vissa åldersgrupper och kretsar.

 

Medan jag satt och skulle skriva fick jag stanna upp en stund för reflektion. Ungdomar och alkoholdrickande inför skolavslutning och student stod på agendan. Jag skulle skriva en debattartikel, som jag gjort så många gånger tidigare. Ett ämne som måste lyftas från år till år och helst flera gånger om året. Men vad är det som händer egentligen, är det alkoholen som är det största problemet eller har det kommit någon ny aktör på banan? Jag skulle nog vilja säga att det har gjort det. Den aktören är större och utgör ett mycket större hot mot våra ungdomar. Den heter den liberala attitydförändringen.

 

”Jag tillhör en av de få i min klass som inte rökt på”, ”Kokainet flödar på krogen”, ”Du behöver inte leta för att se en narkotikapåverkad person på krogen, de finns överallt och alla har liksom accepterat att det är så det är nu för tiden”, ”Man behöver inte fuldroger på nätet längre, är så lätt och billigt att få tag på riktiga grejer och risken att torska finns nästan inte”

 

Detta är bara några kommentarer som jag har mötts av det senaste halvåret, tillsammans med rapporter från både polis, socialtjänst och kriminalvården, som alla säger samma sak. Attityden till narkotikaanvändning bland ungdomar och unga vuxna har förändrats radikalt och den beror i stor utsträckning på den goda tillgången som är just nu. Det krävs bara ett knapptryck så får du det hemlevererat. Det är extremt enkelt att få tag på droger, det finns ett brett utbud och allt för att tilltala olika personligheter, tycke och smak. Det är billigare än en fylla på krogen och du blir inte bakis, åtminstone inte om du bara använder det ibland. Argumenten för vilka biverkningar och skador du riskerar när du tar droger biter tyvärr inte.

 

Hur hamnade vi här?

 

Det är svårt att ange en enskild orsak men det har skett en attitydförändring hos unga när det gäller droger under en längre tid. Den psykiska ohälsan ökar bland befolkningen, vilket gör att man kanske enklare tar till en ”quick-fix” för att må bättre. Vi lever också i ett oerhört uppmärksamhetskrävande samhälle där vi själva gjort oss beroende av ständig bekräftelse som tilltalar hjärnans belöningssystem. Det är en ständig jakt på gilla-markeringar i olika sociala medier, spel som kan laddas ned till mobilen som går ut på att skapa ett beroende i hjärnan med snabba belöningar. Allt sammantaget gör att hjärnan till slut blir programmerad för att ständigt bli belönad genom bekräftelser av olika slag. Det i sin tur gör att när bekräftelserna uteblir, drabbas man av frustration, rastlöshet, abstinens och till och med viss depression. Det ökar risken för att man tar till enkla medel för att uppnå omedelbar tillfredsställelse, allt det som exempelvis droger kan erbjuda.

 

”När jag var ung testade jag narkotika första gångerna efter att ha druckit alkohol. Idag testar ungdomar droger utan att alkohol finns med i bilden.”

 

Detta är ett allvarligt problem som vi alla nu måste ta på fullaste allvar. Det är inte heller ett helt enkelt problem att lösa. Så, när jag skulle börja skriva en artikel om att förebygga langning av alkohol till ungdomar inför student och skolavslutning, insåg jag snabbt att det inte är det största problemet, även om det är nog så viktigt. När jag var ung testade jag narkotika efter att ha druckit alkohol. Idag testar ungdomar droger utan att alkohol finns med i bilden.

 

Det behövs ett rejält wake-up call hos oss föräldrar om att det faktiskt ser ut så här och att nu behöver vi jobba utifrån denna nya problembild.

Den stora bostadsbristen bidrar till att kriminella får svårare att återanpassa sig.

Fler väljer att odla cannabis hemma, syssla med bedrägerier på nätet, använda dopningspreparat och sedan har vi kokainet som flödar just nu i Karlstad. Mycket intressant verksamhetsbesök hos Frivården (Kriminalvården) som jag och Pål Jonson var på under förmiddagen. Det dök upp mycket viktiga frågor som jag kommer att återkomma till, där en inte helt okomplicerad frågeställning dök upp; kriminaliteten i samhället ökar men ”kunderna” inom Frivården minskar. Hur den ekvationen går ihop finns det all anledning att kika närmare på.

 

Många viktiga saker togs upp men en av dem vill jag börja med att fokusera på här och jag kan inte nog mycket trycka på hur viktigt det är med att vi får fram fler bostäder i Karlstad.

 

Vad dagens bostadsbrist får för konsekvenser och att det är har blivit ett växande problem i Karlstad är något som vi måste titta närmare på. Om man inte har jobb eller bostad efter att man kommit ut från fängelset är risken för återfall stor.

 

Ett gott samarbete mellan kommun och kriminalvården är A och O när man har en person som är på väg tillbaks ut till i samhället efter att man har avtjänat ett straff. För att man ska välja att inte fortsätta den kriminella vägen måste man försöka bädda för att motgångar elimineras så långt det är möjligt innan man kommer ut från fängelset. Annars riskerar det att bli en anledning till att man faller tillbaks till det kriminella livet. Om man inte har ett jobb eller lägenhet att komma ut till, utan man tvingas bo runt hos kompisar och inte ha någon struktur i vardagen, då är det en försvårande omständighet. Det blir en frustration på många plan där erbjudanden om att följa med ut på krogen, ta droger, begå brott för att tjäna pengar, blir enklare att tacka ja till.

 

Visst har man givetvis ett eget ansvar för att göra rätt val i livet men har man en gång hamnat i kriminalitet eller skapat ett drogberoende i hjärnan, är det svårt att säga nej och stå emot.  Oavsett om man bor hemma eller hos vänner som inte håller på med droger eller är kriminella blir det en enorm frustration. De flesta människor vill ha eget och kunna ta hand om sig själv, inte vara beroende av andra eller ligga någon till last. Det förvandlas direkt till en motgång. Därför är det otroligt viktigt att vi som kommun arbetar stenhårt på att få fram bostäder och sysselsättning till de som har hamnat snett och är på väg tillbaks till samhället.

 

Alternativet är både kostnadsineffektivt ur ett samhällsperspektiv men främst ur ett mänskligt perspektiv. Vill man bättra sig och komma tillbaks till samhället utan droger och kriminalitet måste vi göra allt för att hjälpa till. Annars drabbar det så många fler, inte bara den person det gäller utan också de som finns runtom personen; barn, syskon, föräldrar, släkt, vänner. Inte minst brottsoffer. En person som lever i kriminalitet är en stor sorg för många. 

 

 

Vi sa under eftermiddagens kommunstyrelse, nej till moskébygget på Rud och ja till bostäder.

S, MP, L, V och C sa ja under dagens kommunstyrelsemöte ja till detaljplanen med moské på Rud, vilket var väntat. M och KD sa nej med hänvisning till att vi säger ja till bostäder, vilket Karlstad har större behov av idag än en moské.

 

Att S hänvisar till att ingen byggherre visade intresse för marken när den låg ute för 5 år sedan och att det därför inte finns någon som vill bygga bostäder idag är lite missvisande. Den stora bostadsbristen fanns inte för 5 eller 3 år sedan, den exploderade för drygt ett års sedan. Dessutom var en försvårande omständighet när marken låg ute, bullnivåerna från vägarna runtom. De reglerna har också underlättats så att det ska vara enklare att bygga. Därför blir det en mycket konstig diskussion när man hävdar att ingen var intresserad då när det är helt andra förutsättningar och behov som gäller idag.

 

Med målet med 100.000 invånare behöver nya bostäder tillföras, det är vi alla överens om och det tas också upp i Planarbetsprogrammet 2017-2018 som antagits i fullmäktige. I det står det klart och tydligt:

 

”Målet är att ha färdiga detaljplaner för minst 700 nya bostäder per år. I pågående detaljplaneuppdrag finns ca 5600 bostäder. Av dessa ligger ca 2200 på kommunalmark som inte är intecknad genom andra avtal. Med detta som utgångspunkt kan med god marginal en bostadsproduktion om 700 lägenheter per år upprätthållas de närmast kommande åren.” Karlstads kommuns Planarbetsprogram 2017-2018.

 

Till detta har också Karlstads kommunfullmäktige under våren 2016, beslutat att Stadsbyggnadsnämnden ska prioritera planer för bostäder. Dessutom ligger området Rud som en pågående områdesstudie, innan den är klar är det dumt att at marken i anspråk till annat än bostäder.

 

Därför sa vi nej under dagens sammanträde och att planarbetet ska avbrytas:

  • Karlstads kommuns målsättning är tydlig, planering av bostäder ska enligt beslut i kommunfullmäktige tillsammans med Planarbetsprogram 2017-2018, prioriteras högt.
  • Rud är redan idag ett utpekat område när det gäller planläggningsinsatser för detta ändamål. Det pågår just nu en områdesstudie. Man bör därför inte godkänna några andra planuppdrag förrän denna studie är klar. Såvida det inte ligger i linje med
  • Karlstads kommuns målsättning med nya bostäder.
    All kommunal mark som inte är intecknad och som är lämpad för bostäder, skall i första hand användas till just detta eller annan kommunal verksamhet exempelvis förskola eller skola.

 

Vi hade möte med islamiska kulturföreningen

Vi bokade in ett möte med Islamiska kulturföreningen förrförra veckan för att både klargöra moderaternas ställningstagande men också för att föra en dialog kring den kritik och oro som uppkommit kring deras förening senaste tiden. Nu i fredags ägde mötet rum där  jag, vår föreningsordförande tillika riksdagsledamot Christian Holm Barenfeldt och Alexander Torin, politisk sekreterare/kommunfullmäktigeledamot, träffade ordförande Rauf Ahmadi uppe i deras moské på Kronoparken.

 

Det var ett bra möte där vi redde ut oklarheter från båda håll. Vi förklarade att vårt ställningstagande handlar om att vi anser att all kommunal mark ska användas till bostäder, förskolor, skolor etc. i första hand. Och i synnerhet med tanke på det läge vi haft på bostadsmarknaden det senaste året. Att det inte funnits intressenter till marken när den varit ute för tre år och att den därför ”bara står” är lite missvisande. När marken var ute var en annan tid där vi inte hade den bostadsbristen vi nu har och reglerna för bullernivåer var mycket striktare, vilket gjorde att det var svårt att bygga bostäder. Det är ett helt annat läge idag eftersom bullerreglerna underlättats och efterfrågan på bostäder är oerhört hög. Hade man gått ut med en intresseförfrågan om marken på Rud idag, skulle det förmodligen vara ett annat läge.

 

Rauf Ahmadi berättade att Islamiska kulturföreningen, som har varit aktiv i 20 år, inte alls har bett Karlstads kommun om någon mark för att bygga en stor moské på. Att detta är initiativ från kommunen sida, där de erbjöds platsen av kommunen för 1 1/2 år sedan och att det därefter bara rullat på. De skulle vara helt nöjda om de bara fick hyra en lokal på ca 700 kvm som de faktisk fick vara i och inte behövde flytta runt som de fått göra de senaste åren. Om någon kom och sa att här finns en lokal att hyra skulle de hellre föredra det, istället för den debatt och oro som har skapats bland karlstadborna.

 

Vi stannade upp vid frågan om hur oron växt i samband med planerna på moskébyggandet. I synnerhet efter den programserie som P4 Värmland hade för ett par veckor sedan där de framkom att man haft kända fundamentalistiska salafistiska imamer som föreläst (bl.a. Abdul Wadud ).

 

Att bjuda in fundamentalistiska salafister skickar inte bra signaler med tanke på de radikala värderingar som dessa personer faktiskt står bakom. Självklart upprör det många, inklusive mig själv.

 

Våra frågor utifrån detta handlade om varför man har bjudit in just dessa predikare och om man tänker fortsätta med denna inriktning. Rauf menade att han inte visste vad de dessa personer hade för värderingar innan de bjöds in. De hade bjudits in för att prata om hur man motverkar resande till IS och terrorism. De hade inte pratat om ”den exemplariska kvinnan” vid dessa tillfällen och att han själv absolut inte står bakom dessa värderingar och inte kommer att bjuda in dessa personer igen.

 

Vi talade om hur viktig trossamfundens roll är i arbetet mot våldsbejakande extremism och att vi ser att deras roll i detta arbete framåt är viktigt. Vi tog också upp frågan om hur föreningen arbetar med jämställdhets- och HBTQ-frågor. Vi tryckte på att det kanske är ännu viktigare nu framåt om de vill visa att de inte har samma fruktansvärda värderingar som de imamer som de har bjudit in har.

 

Det var ett gott samtal och en viktig dialog för oss att ta så att vi inte för dialogen genom olika mediakanaler utan att faktiskt ha samtalat med varandra. Vi sa att vi gärna har en fortsatt dialog i dessa frågor även framåt. Vårt ställningstagande är oförändrat, Moderaterna håller fast i beslutet om att säga ja till fler bostäder på Rud!

Blir både ledsen och förbannad

För en kort tid sedan fick jag ett samtal från en person som hade läst en av mina böcker och bad om råd. Hen beskrev sig själv som bipolär och att hen hela tiden blev missförstådd, osynliggjord och hela tiden föll mellan stolarna. Att det kändes mycket enklare att inte gå till skolan. Att hen tappat lusten helt och hållet.

 

Hjärtkrossande att höra denna berättelse.

 

Förra veckan hade jag förmånen att få lyssna på 4 tjejer som berättade om hur trasig deras skoltid varit. Hur deras liv kantats av psykisk ohälsa och hur de fallit mellan samhällets stolar gång på gång. De berättade om hur tufft det varit tuff för dem, att de inte känt sig lyssnade på, att de känt sig misslyckade och att de mått riktigt dåligt tidvis. De avslutade med att berätta om hur avgörande det faktiskt är att få hjälp tidigt. Vad som förändrat deras liv idag. Villa råd de ville ge oss vuxna.

 

Med dessa berättelser till bakgrund kan jag inte låta bli att tänka på min egen skoltid, där exakt samma känslor fanns hos mig. De morgnar när man vacklade. Med blytunga ben och en osynlig förkvävande tung sjal som lindade in hela överkroppen så tung att Konturerna av axlarna var så gott som utsuddade. Man kände sig bara som ett grått streck. Vissa dagar lyckades man motivera sig att ta sig ur sängen och faktiskt gå iväg till skolan medan andra dagar bara kändes hopplösa och  (mer…)

Senaste inläggen.
Rikedom 25 Jul
Bloggat på nwt.se.
Rikedom 25 Jul
Desktop