Per-Inge Lidén
Arkiv. juli 2018

Sköt om järnvägen. Nu.

Jag åker en hel del tåg. Det är ett fint färdmedel. Men ibland krånglar det. Idag läser jag på Värmlandstrafiks hemsida att alla tåg mellan Sunne och Torsby är stoppade. Igen. Nu är det för varmt för rälsen. Andra tider är det för mycket snö. Det är inte lätt för tågoperatörer som Värmlandstrafik, SJ eller Tågåkeriet att jobba när trafikverket inte sköter underhållet.

 

Jag delar åsikten att det är viktigt med nya banor för snabbtåg om 15 år. Oslo-Stockholm och andra spår ner mot kontinenten är nog nödvändiga för att tåg ska kunna konkurrera med flyget. Men under tiden får vi inte försaka den järnväg vi har. Regeringen har skjutit till mer medel för underhåll – jag vet. Men vi måste ta ett samlat grepp för spåren. Man måste veta när man bokar att man kommer fram i rätt tid. Det gäller såväl om man ska till Torsby som till Stockholm.

Unga människor under radarn

Under veckan har jag träffat några av de karlstadsbor som engagerat sig för de ensamkommande ungdomar som finns i vår stad men inte har någon vettig stans att ta vägen. Det här är en svår fråga. På riktigt.

 

Oavsett vad olika människor och politiska partier tycker så har vi 9000 ungdomar som flytt från krig i andra länder, sökt sig till Sverige – och är på väg att utvisas. Att utvisa unga människor till ett alltmer osäkert Afghanistan är dock svårt – och för mig personligen omoraliskt.

 

Gymnasielagen gör det möjligt för denna grupp att studera och utbilda sig istället för att driva runt och i värsta fall dras till diverse obskyra eller kriminella grupper som vill utnyttja dom. Ung utbildad arbetskraft är ju dessutom precis vad Sverige behöver. Jag gläder mig åt lagstiftningen.

 

Problemet är bara var de ska bo, i vilka kommuner de ska läsa och hur de ska försörja sig. Det är inte helt klarlagt var gränserna går mellan statens, kommunernas, frivilligorganisationernas och de enskilda ungdomarnas ansvar. Så länge de finns i asylsökningsprocess har de boende hos staten / migrationsverket – även om det inte alltid är bra miljöer för unga människor. Men avslagen kommer nu snabbt och boenden stängs ner. I Karlstad ville Miljöpartiet, Centern och Vänsterpartiet att de tills vidare skulle finnas kvar under kommunens ansvarstagande – övriga partier var emot.

 

Det här är en akut fråga för hela Sverige – inte bara Karlstad. Staten, kommunförbundet (SKL)  och frivilligsverige borde därför sätta sig runt ett bord och ta tag i frågan – för att skapa vettiga förutsättning för dessa våra ungdomar. Nu.

Torka

Min gräsmatta är alldeles bruntorkad. Det är trist. Ännu tristare är det för de bönder och skogsägare som idag drabbas av foderbrist till djuren och skogar som brinner. Värst är det för människorna i länder som Burkina Faso och Mali som biståndsorganisationen Diakonia berättar om. För dem betyder torkan och den ökande temperaturen svält.

 

Jag har arbetat för miljöfrågor och mot klimatförändringar i många år. Argumenterat för ett fossilfritt samhälle. Varnat för temperaturökningar. Vi är många som gjort det. Idag blir även jag skakad på ett nytt sätt. Det som var teori blir verklighet. Ska mina barnbarn inte få en vettig planet att leva på. Ibland kan det kännas hopplöst.

 

Men beslutsamheten blir också än starkare hos mig. Vi ska göra allt vi kan. För att förhindra att klimatet blir galet på den här planeten. Nånstans måste ändå denna fråga bli den viktigaste i valrörelsen framöver. Och det som är glädjande är att fler och fler företag, organisationer och partier nu sluter upp i det viktiga arbetet. Det är bara det att det inte finns tid för bara ord. Det måste bli handling. Nu.

Kulturkompis

Jag är förbundsordförande i ett studieförbund. Det heter Bilda. Det är ett intressant uppdrag. En sak vi lanserat är det här med kulturkompis. Att låta kulturen föra människor med olika bakgrunder samman. Idén är enkel. Några med svensk och några med invandrarbakgrund möts och upplever kultur tillsammans som en väg att mötas och lära känna varandra. En enkel och bärande idé. Som funkar.

 

NWT har idag ett reportage om Viktoriia, Kristiina, Mariia, Mollie, och Daria som blivit vänner genom den här idén. Superviktigt. Hör av dig till studieförbundet Bilda och testa du också. Kultur kan bygga broar. Precis de broar som är så viktiga i vårt land idag. För mer information om bilda, klicka här.

Gravarundan

På Ängebäcks gård var det liv och rörelse idag när jag var där. Det var en av platserna för årets Gravarunda. Jag köpte getost, lite grejer på loppis och tygkasse från Stodeneskolans biståndsprojekt. Här fanns konstutställningar, keramik, hemslöjd och försäljning av såväl lamm som piroger och sylt. Folkligt och festligt.

 

Det är genuint roligt att komma och träffa alla dessa matproducenter, hantverkare och konstnärer direkt. Att mat och hantverk tillverkas och säljs är en slags livsnerv i ett samhälle.  Mer sånt behöver vi.

 

Samtidigt höll Isabella Lövin (MP) tal i Almedalen och pratade svensk matproduktion. Hon vill att vi kommer upp till 80% egenproducerad mat i Sverige, som ett etappmål. Bra tycker jag. För visst kan vi producera i det här landet. Och låta vår landsbygd leva och utvecklas. Kultur betyder ju förresten odling. Vi behöver såväl odling av mat som hantverk och konst i bredare bemärkelse.

 

Gravarundan är ett fint exempel på att det är möjligt.

Religion är viktigt

Jag lever sen min barndom med religion som en viktig del av mitt liv. Det har gett mig mycket. Livsmening, frågeställningar, tvivel, gemenskap, konflikter – och utmaningar. Just när man tycker man lever bra i livet kommer nån bibeltext och utmanar mig att bli mer radikal, ge till de fattiga eller att livet inte alls är så enkelt som jag trodde. Kameler ska genom nålsögon och jag vet inte vad. Och det här med församling och gemenskap. Inte enkelt. Det finns människor av alla sorter i våra kyrkor – tro mig. Och på nåt sätt ska man älska dom också. Inte enkelt.

 

I de flesta länder i världen är religionen den viktigaste gemenskapen människan står i. Sverige är möjligen något annorlunda. Därför vill många dominera människors tro – och teologiskt konservativa extremer söker inflytande i såväl kristen-, judisk som islamsk religion. Vi är många som kämpat för att de inte ska lyckas – och jag tror inte de kommer att göra det heller.

 

På söndag kl 10 predikar jag på Solliden, Skårekyrkans sommarnäste. I den folkrörelsedemokratiska del av kristenheten där jag hör hemma, Equmeniakyrkan,  är det så. I söndags predikade Rasmus – en student. På söndag jag. I söndags leddes gudstjänsten av en socialarbetare i stan – på söndag av en bokhandlare. ( Jodå vi har teologer och pastorer också) Texterna handlar om att försonas med sin broder och hur Jesus vill skärpa de gamla buden om att inte döda till att också gälla att ha ett kärleksfullt sinnelag. Svårt – och utmanande.

 

Välkommen.

Livets mening

Plötsligt finns det tid. Det är sommar och semestertider. När så mycket vardagligt stannar av hinner en del tankar sjunka till botten för mig. Funderingar. Om livet. Dess mening. mina relationer. Vart jag är på väg. Hur vårdar jag relationer med mina vänner – och mina barn. Hinner jag lyssna ordentlig? Vad är viktigt i livet – egentligen. Och smärtan hinner ifatt mig – det som blev ogjort, eller osagt. Relationen man släppte.

 

På något sätt är det inte så himla enkelt att vara människa. Och en dag är det över – inser jag när jag läser dödsannonserna.

 

Sommartider. Också en tid att tänka över vart jag är på väg, kanske. ” Alla dessa dagar – inte visste jag att det var livet” eller nåt sånt. Var det den gamle finansministern som skrev så? Nåt sånt kan jag känna en sån här till synes bekymmersfri dag mitt i livet – och i sommaren.


Senaste inläggen.
Barn 18 Sep
Gymnasielagen 23 Aug
Bloggat på nwt.se.
Desktop