Per-Inge Lidén
Arkiv. juni 2018

Vänern

Idag bjuder karlstadsbuss på kaffe vid Pråmkanalen. Mellan 11-14. Gå dit. Där kan man få information om alla våra båtbussar i Karlstad. Jag tycker det är fantastiskt. Man kan åka båtbuss i älven, till Kristinehamn och till Borgvik. Hela vår fina skärgård är nu enkel att besöka. Passa på dessa fina dagar.

 

Själv har jag varit ute tre dagar med min gamla segelbåt från 1973. Det finns så många öar och vikar, det finns öppna vatten och trånga passager, klippor och skogsbevuxna öar. Skärgården i Vänern är fantastisk.

 

Så passa på. Ta en tur i vår skärgård.

Mormorsmormorsmormor

Min mamma Eivor föddes 17 juni 1918. Hennes  mamma Anna Larsson var född 1882, hennes mamma Lovisa Matilda Larsson föddes 1854, hennes mamma Gustava Andersdotter föddes 1814 hennes mamma Anna Hansdotter föddes 1777 och hennes mamma Britta Larsdotter föddes den 29 september 1744. På den lilla gården Tappändan i Ljusnarsberg.  Jag undrar lite hur hennes liv såg ut. Och vad hon tänkte. Och vad hon visste om omvärlden.

 

Detta fick jag veta igår när vi var några kusiner som träffades i klockargården i Stavnäs och drack kaffe den dag min mamma skulle fyllt 100 år. Kusinerna Birgitta och Bertil hade släktforskat. Och berättade. Om människor, datum och olika gårdar.

 

Jag funderar på vad mina barn sex generationer framåt kommer att fundera på. Hur deras liv kommer att se ut. Om de har fred, frihet och en bra värld att leva på. Om jorden är grön och havet blått. Sånt kan jag grunna på. Och det får mig att vara ändå mer rädd om planeten. Och freden. Och om människornas frihet.

Barnens rättigheter

Jag har levt många år omgiven av barn. Det är fantastiskt. Och besvärligt. och arbetsamt. och alldeles underbart. Som det är i en familj. Nu har Sverige antagit en lag om barns rättigheter. Den ska börja gälla 2020. Det är bra.

 

Barnkonventionen om barns rättigheter antogs 1989 av FNs generalförsamling. De 54 artiklarna handlar om barns rättigheter. Att man ska lyssna till dem. Att de är oslagbara. Att man i allt beslutsfattande som rör barn ska tänka efter var som är bäst för det enskilda barnet. Det står att barn har rätt till inflytande, att inget barn får diskrimineras och att varje barn har rätt till liv och utveckling. Det står också att samhället är skydligt att hjälpa och stätta familjerna på bästa sätt.

 

I två dagar har jag varit på styrelsemöte med stiftelsen allmänna barnhuset. Det är en gammal stiftelse med staten som huvudman som bildades genom en kunglig donation  1633. Under de första århundradena hade man allmänna barnhus för föräldralösa barn. På senare tid arbetar vi med stöd till forskning och utbildning kring barns rättigheter. Nu väntar ett intensivt arbete med att utbilda människor i kommuner och landsting kring barns rättigheter och barnkonventionen. Ett viktigt arbete.

 

Det är ju barnen som är vår framtid och som ska ärva den här jorden.

Värmland centrum för säkerhet

Igår var jag i Kristinehamn på invigning av EUs nya lager för kris- och konflikthantering. Det är en stor ära att EU förlagt det lagret i Värmland och i händerna på MSB. Efter invigningen fick vi gå runt på en guidad tur. Här finns tält, vattenreningsanläggningar, oljesaneringsutrustning, kommunikationsservrar, jeepar och allt vad som behövs för snabba insatser vart som helst i världen där en katastrof inträffat. Dessutom har MSB bara i Sverige drygt 1000 personer på en lista som snabbt är beredda att lämnasina ordinarie jobb och rycka ut. Vissa av dom inom 24 timmar. Det är läkare och sjukvårdspersonal, elektriker, ingenjörer, teknisk personal och en mängd olika yrken. Till och med begravningsentreprenörer finns på listan.

 

Nu kan EU rekvirera utrustning och folk direkt från Kristinehamn. Det är stort.

 

Det är imponerande vilken internationell kunskap som finns inom MSB. Och Värmland profilerar sig alltmer som svenskt centrum för säkerhet på olika områden. Från krisberedskap till IT-säkerhet. Det är viktigt för Värmland – och världen

studenter och unga på gång.

Igår fylldes vår stad av studenter – en av dem var min egen dotter. Man blir så glad. Glädjen när de rusar ut ur Sundstaskolan – lastbilsflak genom ett soligt Karlstad, släkt och vänner på lite tilltugg på gräsmattan och nattfest på nöjes med alla kompisar och vänner. Och så bra de är – dagens unga. Jag har ju lärt känna ett helt gäng klasskamrater under några år. Bra värderingar, nyfikenhet på livet och alla drömmar om samhället – det finns hopp.

 

Dessutom gläder jag mig åt att riksdagen samma dag beslutat att en grupp ensamkommande unga också ska få möjlighet att gå färdigt gymnasiet och ta studenten i vårt land – därav några som jag är med och ansvarar för här i Karlstad.

 

Vi har en stor arbetskraftsbrist i Sverige – och Värmland. Det är unga människor vi behöver. Med kunskaper, vilja, drömmar och engagemang. Det finns hopp för framtiden.

 

 

Värmlands framtid

Nu har vi haft avslutningsdag för ett jättefint projekt som heter Värmlands framtid. Under tre år har vi i Värmlands alla kommuner jobbat med ungdomar som av olika skäl hoppat av gymnasiet och inte heller fått något jobb. Vi har nått 1200 unga. Som mått dåligt. Varit sjukskrivna. Glömts bort av samhället. Ett superviktigt arbete. Bara i Värmland finns över 2000 ungdomar mellan 15-24 år som vi inte får in i varken studier eller arbete. Inte bra.

 

Vi har jobbat utifrån ungdomarnas behov. Letat upp dom. Och frågat vad just de behöver. Och erbjudit allt från gruppsamtal till hjälp att komma i rörelse, läkarkontakter, KBT, praktik eller att bara få möta vuxna som bryr sig. och lyssnar. Och så har vi jobbat tillsammans. Alla kommunerna. Och arbetsförmedlingen. Och landstinget. Och andra myndigheter. Bara det!

 

Vi har kommit i kontakt med 1200 ungdomar. Av dem är nu 600 ute i arbete eller studier. Ett fantastiskt resultat. Och allt har bekostats av EUs socialfond. För i EU är man också medveten om att ungdomars framtid är allas vår framtid.

 

Tack alla ni som jobbat i projektet.

Hultsbergsskolan levererar

Varit på Hultbergsskolan. Inbjuden tillsammans med kommunens jämställdhetsutvecklare Solweig Gard.  Några av klasserna har jobbat med FNs hållbarhetsmål agenda 2030. Närmare bestämt målen 3 och 5 som handlar om folkhälsa och jämställdhet. Vi har ju antagit målen som rättesnöre för kommunens verksamhet.  Sex grupper hade tagit reda på fakta om kommunens arbete med målen. Sen hade man tagit varsin stadsdel och intervjuat folk, träffat pizzerianställda, sjukhuspersonal, skolrektorer och elever och folk på stan. Allt för att fråga om hur de upplevde att målen realiserades nu och vad de drömde om till 2030.

 

Jättebra jobbat. Vi tar med oss en massa input till kommunens arbete.  Jag blir så inspirerad av lärare och elevers engagemang, fina presentationer och analyser. Svensk skola när den är som bäst. Man blir stolt.


Senaste inläggen.
Blåbär 13 Aug
Torka 24 Jul
Kulturkompis 23 Jul
Gravarundan 08 Jul
Bloggat på nwt.se.
Desktop