Per-Inge Lidén
Arkiv. mars 2018

Påsk

Påsk är kristenhetens största högtid och har firats i tusen år i våra värmländska bygder. En tid för de riktigt stora frågorna om döden och livet. Berättelsen är om en Gud som är tvärtom mot traditionella gudsbilder i historien och visar sig svag och bär på erfarenhet av att bli förrådd, plågad och att dö. I påsk äter vi påskägg som handlar om det nya livet som kan spira ur något till synes hårt och dött. Vi äter lamm som kommer från den judiska traditionen och handlar om deras, och vår,  vandring från slavmentalitet till ett liv i frihet. Och vi pyntar med påskliljor som handlar om hopp och livsglädje. Påsk är lite alla känslorna på en och samma gång.

 

För mig rymmer påskveckan en tid för stillhet och reflexion. Och också dagar med tid att umgås med familj, vänner och bekanta. Och tid att delta i gudstjänstlivet förstås.

Värmlands klimatdag

Idag har vi en klimatdag i Värmland. Det är länsstyrelsen som bjudit in. 12 kommuner har högtidligt skrivit miljöavtal med länsstyrelsen. Vi i Karlstad har lovat att klimatdeklarera alla måltider,  minska klimatavtrycket från våra tjänsteresor och öka materialåtervinningen. Tre bra steg på vägen.

 

För klimatet kan inte vänta. Koldioxidutsläppen har ökat 60% i världen sedan 1990. Vi behöver anstränga oss rejält om vi ska klara att ligga på 2% uppvärmning. Kommer vi upp i 4-5 grader kommer stora delar av världens samhällen att kollapsa.

 

Vad gäller uppvärmning av hus har vi redan ställt om på ett bra sätt. Oljan är i princip borta. Det visar att det går att göra en förändring när viljan finns. Den största utmaningen för oss i Sverige är transporterna – från såväl flyg som biltrafik. Vi har en klimatlag där vi gemensamt beslutat att bli klimatneutrala till 2045. För att det ska ske krävs stora förändringar. Vi bör minska våra koldioxidutsläpp med 10-15% per år. Fossila drivmedel behöver fasas ut på några års sikt. Det är en stor utmaning.

 

Nu krävs verkliga åtgärder och inte bara fina deklarationer. Tekniken finns – lagen är tydlig. Det behövs politisk vilja från alla partier och en vilja från oss alla att se över vår livsstil.

Ett viktigt universitet

Idag har jag träffat på Johan Sterte, rektor på Karlstads universitet. Jag mötte honom i ett sammanhang förra veckan också. Han rör sig i staden och finns med i olika sammanhang. Det är bra.

 

För så här är det. De städer i Sverige som har universitet växer och utvecklas. De andra gör det inte. Vårt universitet i Karlstad är oerhört viktigt. Där finns 16 000 studenter på hel eller deltid, 260 doktorander och 1250 anställda och man har en omsättning på 1.1 miljard.  Utbildningen av lärare, vård- och omsorgspersonal, ingenjörer och ekonomer är de största utbildningarna men man har totalt 70 program och 700 olika kurser. Inom områdena tjänsteforskning och datavetenskap har man världsrykte.

 

Universitet var nog förr ganska slutna institutioner – idag är de en del av samhället. Man levererar utbildade och bildade människor, nya forskningsrön och skapar en kreativitet som omsätts till företagsidéer och samhällsutveckling. Kunskap och bildning är hårdvara i vårt samhälle idag.

 

Så nästa gång du träffar någon anställd eller någon student på Karlstads universitet – ge dom en glad dunk i ryggen och säg att dom är viktiga.

 

Kooperativa företag

Tillbringar dagen på Karlstads näringslivsdag ” Tänk tvärtom”. Massor av folk och bra föredrag och samtal. Tänker på en sak. I Sverige pratar alla om aktiebolag.  Söderut i Europa och även i USA är kooperativa företag viktiga.

 

Jag tänker så här. Vi står inför mängder av generationsskiften framöver. Väl uppbearbetade företag ska lämnas över. Det är inte alltid det finns nån som vill gå in själv. Varför kan inte en grupp anställda gå samman, bilda en ekonomisk förening och driva företaget vidare. Visst är det en risk – men man delar den med andra. Engagemanget kan bli större när man är delägare och det är nog också bra för bygden. Ett kooperativt företag lär stanna och inte flytta utomlands.

 

I USA lär 10% av företagen drivas i kooperativ form och inom EU finns 130 000 kooperativt ägda företag. I Sverige i princip två giganter, KF inom försäljning och  och lantbrukarnas LRF. Men jag saknar en massa mindre företag som ägs och drivs av de som jobbar i företaget.

 

Jag tror det saknas kunskap, undervisning på universiteten, litteratur och ett tydligt regelverk för föräldraledigheter och annat.  Så en utmaning så här på näringslivsdagen. Tänk tvärtom. Tänk kooperativt – också.

Föreningsdemokrati

Föreningsdemokrati är något av det finaste jag vet. I många länder styrs allt från fotbollsklubbar till kyrkor och partier av traditioner, penningstinna moguler eller hierarkiska strukturer utan gräsrotskontakt.  I vårt land består samhället till en stor del av föreningar. Där varje medlem har en röst. Gammal som ung. Rik som fattig.

 

Inom loppet av en vecka har jag varit med på två årsmöten. Ett för Miljöpartiet i Karlstad och ett för Skårekyrkan. Verksamhetsberättelser har redogjort för vad som hänt under året, ekonomin har redovisats och godkänts, styrelser har valts och nya budgetar och verksamhetsplaner antagits.

 

För Skårekyrkan var det den 158:e verksamhetsåret som det berättades om. Stort. Långt före demokratins genombrott i Sveige hade föreningen möten där män och kvinnor bestämde tillsammans – med en röst var. I föreningssverige föddes den svenska demokratin. Föreningsdemokrati kan var jobbig också. Även styrelser kan få kritik. Medlemmar kan ha olika åsikter och debatter bli livliga. Men den här delen av vår demokratiska tradition är något vi ska vara rädda om och vårda.

 

Och du som är med i en förening; var stolt- du är en viktig del av svensk demokrati. Och gå på årsmötet- det är du som bestämmer.

Ett skadat hjärta

Nu i vår är det tio år sedan jag opererade hjärtat. En stor operation. Jag sågades isär. Hjärtat stannades. En ny åder syddes fast på hjärtat som ger nytt blod. Varje sekund. En av många by pass/kranskärlsförlängningsoperationer  man gör på sjukhuset i Örebro varje vecka. För mig var det livsavgörande.

 

Lång tid för att komma tillbaks. Lyckan att klara av att gå ut till dagrumme.  Sen långsamma promenader i kvarteret och ett par månaders rehabiliteringsträning. Och nytt liv. Efteråt fick jag en räkning på 1000 kr för maten. Man förundras över vår fina sjukvård.

 

På något sätt är det 10 år jag fått till skänks. Jag har försökt fylla dem med så mycket liv som det bara går. Politik, samhällsarbete, kärlek, vänner, segling, resor. Men blir så tacksam för livet när man fått tillbaks det en andra gång.

EU-pengar till Värmland

Idag har jag varit på studiebesök. I min egen socialförvaltning. Vi har ett projektkontor som söker och handhar pengar från EUs socialfond. Man har varit väldigt framgångsrika. Alla projekten genomförs tillsammans med alla eller några av övriga värmlandskommuner alltefter hur de har velat vara med. Projektet ”Porten” har fått 9 miljoner för att stödja personer med någon form av sjukskrivning eller funktionsnedsättning som inte har jobb i syfte att komma närmare arbetsmarknaden.  ”Värmlands framtid” har fått 35 miljoner för att söka upp och stödja ungdomar som vaken går i skola eller jobbar.  ”Värmlands unga” har fått 20 miljoner  för att stödja ungdomar som går i högstadium eller gymnasium men riskerar att inte klara studierna/hoppa av. ”Värmlands nya” har fått 17 miljoner för att stödja nyanlända ungdomar att klara sig i skolan genom nya pedagogiska metoder och idéer. Och ”Värmland tillsammans” som drar igång under året  har fått 38 miljoner för att stödja utrikesfödda som hamnat utanför arbetsmarknaden till studier, praktik och jobb.

 

Vi har ett kreativt projektkontor inom vår förvaltning med entusiastiska och kunniga medarbetare som lyckats få hem 119 miljoner kr från EU. Nya metoder prövas, människor söks upp och stödjs och Värmlands kommuner jobbar tillsammans. Resultaten är riktigt lovande. Som nämndordförande blir man stolt.

Kärlek

Ikväll lördag kl 18 30 är jag samtalsledare på ett kvällscafé i Skårekyrkan. Jag ska samtala med några personer i olika åldrar om kärlek. Ett svårt ämne – men spännande.

 

Vad är det egentligen som gör att en del förhållanden håller över lång tid och andra inte. Är det önskvärt eller möjligt med livslång kärlek? Vad är tillräckligt för att hålla ihop en relation. Hur är det att våga en gång till. Vad händer om man växer åt olika håll. Hur hittar man gemensamma värderingar kring att fostra barn. Många frågor – inga enkla svar.

 

Och Maria, Agnes och Johan från Sundstagymnasiet sjunger och musicerar. På temat. Välkommen.

Integritet

Vi människor rör oss mycket i den digitala verkligheten. Jag också. Vi googlar, delar information, uttrycker åsikter, beställer varor och finns med i olika företags och föreningars register. Det finns enorma mängder kunskaper om oss alla lagrade i olika register och servrar runt om i världen.

 

Den 25 maj träder en ny lag om datasäkerhet i kraft. De är en uttolkning av EUs nya dataskyddsförordning GDPR. Hittills har vi haft en lag , PUL, i vårt land som varit rätt tandlös. Nu blir det kraft bakom orden. Det är bra. Företag kan få böta upp till 20 miljoner Euro om man inte följer lagstiftningen.

 

Offentlig förvaltning har undantag. Skattemyndigheten måste få ha sina register oavsett vad jag tycker. Men för alla företag och föreningar gäller att de måste inhämta mitt aktiva samtycke. Jag tycker det känns skönt. Varför ska de veta så mycket om mig som inte jag vet att de vet. Och för föreningar tror jag det bli rätt lätt att ordna. Kören får fråga sina medlemmar om det är ok att de finns med på mejllistan och i föreningsregistret.

 

Många är oroliga över hur man ska kunna tillämpa den nya lagen. Jag tror det ordnar sig. Och det är skönt att det är jag själv som enskild människa som får bestämma över vilka av cyberrymdens register jag ska vara med i. Jag vill själv kunna dra gränserna kring min integritet. Så det så.


Senaste inläggen.
Barn 18 Sep
Gymnasielagen 23 Aug
Bloggat på nwt.se.
Desktop