Peter Kullgren (KD)

Välkomna integrationspolitiska förslag

Just nu pågår ett stort antal väpnade konflikter på olika håll i världen. Det är med fasa man följer härjningarna från organisationer som IS, Boko Haram och al-Shabab. Miljontals människor tvingas på flykt. De flesta av dessa människor blir flyktingar i närområdet, men ett antal når även Europa och Sverige.

Även om de som når Sverige är få i förhållande till de som kommer till grannländerna innebär det ökande antalet flyktingar en utmaning också för oss. Inte minst när det gäller att få till en fungerande integration. Tyvärr har frågor om migration och integration under en lång tid präglats av låsningar. Den som pekat på problem och utmaningar har väldigt ofta stämplats som rasist. Detta har gjort att få konstruktiva lösningar har presenterats. Enda alternativet har varit SD som i praktiken vill stänga gränserna.

För mig är det självklart att den som flyr för sitt liv ska kunna få en fristad i Sverige. Men för att detta ska vara möjligt även i framtiden – dessvärre ser antalet flyktingar inte ut att minska under de kommande åren – måste vi få till en diskussion om hur vi kan förbättra integrationen. Göran Hägglund har i två artiklar på DN-debatt lyft ett antal saker som kan göras. I onsdagens DN föreslog han att:

– skrota ebo-lagen. En lag som innebär rätt till bidrag för asylsökande som fixar sitt boende själv. I praktiken har denna lag lett till att asylsökande hamnar som inneboende hos landsmän i redan överfulla lägenheter i så kallade utanförskapsområden.

– modulbostäder med statliga garantier. ”För att snabbt minska trångboddheten och kostnaderna bör staten kunna ge hyresgarantier för byggande av moderna modulbostäder med tidsbegränsade bygglov.” Migrationsverket ska även själva kunna äga boenden för asylsökanden, något som skulle minska behovet av att hyra dyra boenden av ibland mindre seriösa aktörer.

– förbättra kollektivtrafiken för att skapa fungerande arbetsmarknadsregioner. På så sätt blir det lättare för flyktingar att få jobb, även om de inte bor på en ort med många arbetstillfällen. Detta skulle även kunna minska arbetslösheten i stort.

Sedan tidigare har vi lyft följande förslag:

– Vi vill ha lägre bidrag och ett nytt etableringsavdrag som innebär att en nyanländ under sina första fem år i Sverige sammanlagt kan tjäna en halv miljon kronor utan att betala inkomstskatt. Detta som en del av arbetslinjen.

– Tillfälliga uppehållstillstånd de tre första åren ska vara huvudregel. Om skyddsbehovet kvarstår efter tre år permanentas uppehållstillståndet. Den som under de första tre åren har etablerat sig på arbetsmarknaden ges ett permanent uppehållstillstånd även om skyddsbehovet inte skulle kvarstå.

– Varje asylansökan ska granskas individuellt med bevarad rättssäkerhet, men Migrationsverket bör snabbare behandla ansökningarna från länder som kan betecknas som säkra. Det är mer humant om den som ändå kommer att nekas uppehållstillstånd får det beskedet innan han eller hon hinner rota sig.

Dessa förslag är inte svaret på alla utmaningar kring integration och migration, därför kommer Kristdemokraterna att komma med ytterligare förslag. Jag hoppas även att fler partier ska våga ta sig an dessa svåra och ibland kontroversiella, men ack så viktiga frågor.

Förståeliga protester mot inställd vargjakt

I fredags hölls en protestaktion på Stora torget I Karlstad mot förvaltningsrättens stoppande av vargjakten. Frustrationen och ilskan var påtaglig över beslutet. Och jag förstår dem. Att stoppa jakten bara några timmar innan den skulle dra igång är i högsta grad provocerande. Folk hade förberett sig. Många hade tagit ledigt från jobbet för att kunna delta i jakten och så blåses den bara av.

Jag är vän av ordning, beslut ska kunna överklagas, men inte hursomhelst. Då övergår nämligen ordningen till rätthaveristisk oordning. Beslutet som sådant rör inte heller själva jaktfrågan. Riksdagen har bestämt att beslut om vargjakt ska tas regionalt av varje länsstyrelse och att Naturvårdsverket ska vara sista instans att överklaga till. Detta för att minska det byråkratiska krånglet och ständiga överklaganden som omgärdat tidigare planerade vargjakter. Men si, det tyckte inte Förvaltningsrätten var okej enligt EU-rätten. Och som grädde på moset ogiltigförklarar man inte bara förbudet mot vidare överklaganden utan stoppar även själva jakten. Detta mindre än ett dygn innan jakten ska inledas.

Vi får se om det blir någon vargjakt i vinter. Frågan är inte avgjord. Länsstyrelsen har meddelat att de kommer att överklaga Förvaltningsrättens beslut till Kammarätten. Vi får hoppas att denna process går snabbt. Det är nödvändigt att ha en väl avvägd avskjutning av en växande vargstam om vi fortsatt ska ha en levande landsbygd i Värmland. Inte minst mot bakgrund av att stor del av Sveriges vargar håller till i länet.

Stadsbusstrafiken i fokus

Gårdagens sammanträde med stadsbyggnadsnämnden var mitt första och jag skulle gärna sett att vi hade haft andra frågor på dagordningen än ett hävt avtal om stadstrafiken. Men, att vara förtroendevald handlar om att fatta nödvändiga beslut och göra det bästa av uppkomna situationer.

Förenade buss (FB) vann den senaste upphandlingen av stadsbusstrafiken i Karlstad. FB:s anbud var drygt 7 miljoner kronor lägre än nr 2 och de hade alla skall-krav uppfyllda. Ur upphandlingssynpunkt med givet upphandlingsunderlag skulle FB erbjudas avtalet och så skedde. Det har kommit några funderingar kring själva upphandlingskriterierna och vi har använt en gängse accepterad modell med skall-krav och pris som styrande. Krav var att man skulle ha ordning på sin ekonomi samt haft erfarenhet av linjetrafik. Detta uppfyllde FB.
Skulle vi ha fattat att anbudet var för lågt? Ja, kanske. Men samtidigt så skulle FB sannolikt ha vunnit en eventuell överprövning. Dessutom var anbudet ca 5,5 % lägre än nr två så någon enorm skillnad förelåg ej.

Nu är avtalet hävt och det kan konstateras att anbudet var för lågt för att klara åtagandet. I den uppkomna situationen har vi haft fokus på att bussresenärerna, karlstadsborna, inte ska drabbas av att bussarna inte går. Utifrån det så var vår bedömning att en direktupphandling var det enda möjliga.
Jag förstår att många ser det som märkligt att ett företag som inte klarat att ekonomin kan häva avtalet och sedan fortsätta dagen efter med mer betalt. Jag ska försöka reda ut varför vi valde den vägen.

Med fortsatt trafik, utan avbrott, för ögonen är bedömningen att det skulle vara svårt för en annan aktör att så snabbt ta över trafiken. Det handlar om tillgång till fordon, depå, drivmedel etc. Därför valde nämnden att direkttilldela kontraktet till FB, som har utfört själva uppdraget på ett bra sätt med bra kundnöjdhet.

Här följer en del av tjänsteskrivelsen:
”Stadsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att det är förenligt med upphandlingslagstiftningen att genomföra en direktilldelning av ett kontrakt under en övergångstid, fram till dess att en ny konkurrensupphandlad aktör tilldelas och påbörjar ett nytt uppdrag.

Frågan huruvida synnerlig brådska. enligt 4 kap. 2 § första stycket 4 p. LUF föreligger är emellertid inte helt enkel att avgöra. Tre rekvisit ska vara uppfyllda.

1. Det ska vara absolut nödvändigt att tilldela kontraktet.
2. Det ska föreligga synnerlig brådska som inte kunnat förutses av kommunen.
3. Det är inte möjligt att hålla tidsfristerna vid ett annonserat förfarande.

Med hänsyn till tjänstens karaktär får det anses nödvändigt att tilldela kontraktet (kommunen kan inte stå utan kollektivtrafik). Kommunen har vidare inte haft möjlighet att förutse Förenade Buss ekonomiska problem förrän i ett sent skede. Därtill kommer att det knappast, med hänsyn till de åtgärder som krävs för att sjösätta ett nytt konkurrensupphandlat kontrakt, skulle vara möjligt att hålla tidsfristerna vid ett annonserat förfarande.

För att trygga tätortstrafiken i Karlstad fram tills att en ny upphandling är genomförd, ser inte stadsbyggnadsförvaltningen något annat alternativ än att stadsbyggnadsnämnden genomför en direkttilldelning avseende tätortstrafiken till Förenade Buss från 6 november 2014 – 12 juni 2016 med möjlighet till förlängning om 1 år + 1 år. Förlängningsperioderna är nödvändiga för att kunna trygga trafiken i händelse av att den kommande upphandlingen blir föremål för en överprövningsprocess.

Arbetet med en ny konkurrensutsatt upphandling påbörjas per omgående och ett förslag till förfrågningsunderlag innan annonsering genomförs bedöms kunna presenteras för stadsbyggnadsnämnden under våren 2015.”

Det har även framförts funderingar om FB gjort detta för egen ekonomisk vinning. Det är jag övertygad om att de inte gjort. Ursprungsavtalet var på 8 år med möjlighet till förlängning om 2 år. Att då kalkylerat lägga ett för lågt anbud som leder till att man inte kan fullfölja är inte så smart, inte minst med tanke på de tunga investeringar de gjort.

Det nya avtalet ger FB ökad ersättning till den nivå att de klarar uppdraget. Bedömningen är 9,6 miljoner per år och kommunen kommer att följa ekonomin varje månad. Det innebär alltså ingen täckning för uppkomna förluster utan säkerställer endast framtida trafik.

Tradition och förnyelse i stadsutvecklingen

Karlstad ska vara en levande och trygg stad. Staden ska kännetecknas av en stadsutveckling som främjar tillväxt samtidigt som nybyggande ska ske med förnuft. Särskild hänsyn ska tas till bevarande av historiskt och arkitektoniskt intressanta miljöer. När vi bygger staden bygger vi för kommande generationer. Den goda staden planeras för långsiktig kvalitet och hållbarhet –kulturellt, ekonomiskt, socialt och ekologiskt.

Offentliga platser ska vara trygga och upplysta och upplevas som levande. När bostadsföretag, arbetsplatser och kommersiella aktörer kan samverka i ett och samma kvarter/område skapas mångfald, folkliv och mötesplatser. Med sitt fördelaktiga läge vid Vänern och Klarälven ska Karlstad uppfattas som den självklara vattenstaden där båttrafiken utvecklas och tillgängligheten är god till båtplatser och sjönära allmänna platser.

Bostadsbyggandet är en väsentlig del i stadsbyggandet. Det är viktigt att inte bara fokusera på antalet bostäder utan också på hur de nya bostäderna byggs. För att skapa attraktiva områden ska nya kvarter variera i färg, form och höjd. Energiförbrukningen ska vara låg och sunda material väljas med låg miljöpåverkan. Innegårdar och parker ska planeras för att bli mötesplatser för människor. Bottenvåningar bör så långt som möjligt planeras för annat än bostäder såsom arbetsplatser och kommersiella aktörer. Bostäder ska planeras för olika människors behov. Hyresrätter, bostadsrätter och ägarlägenheter ska finnas. Små billiga lägenheter efterfrågas och ska kunna erbjudas både studenter och andra. Kommunen ska aktivt uppmuntra skapandet av mindre och billigare lägenheter för att främja en blandad bostadsmarknad. Förskolor, skolor samt boende för äldre och för personer med funktionsnedsättning ska finnas med tidigt i planeringen. Trygghetsanalyser behöver göras för att bostadsområden ska upplevas trygga dygnet runt. Belysning, växtlighet och trafikflöden spelar stor roll i det arbetet. Bostadsplanering ska synkroniseras med säker trafikplanering och goda möjligheter till cykel-,gång-, kollektivtrafik och andra trafikslag.

Byggande ska ske med förnuft och med särskild hänsyn till bevarande av historiskt och arkitektoniskt intressanta miljöer. Vid planering ska särskild hänsyn tas till kulturbyggnader. 

  • Byggande av mindre och billigare lägenheter ska uppmuntras.
  • Karlstad ska utvecklas som ”vattenstad” – staden på vattnet.
  • Planera för ett ytterligare hotell i centrala Karlstad.
  • Det ska finnas ett brett utbud av upplåtelseformer för boende.
  • Vid stadsplanering ska kommunen vidta åtgärder för att göra kollektivtrafiksresandet mer attraktivt och underlätta för gång- och cykeltrafik.
  • Stadsdelar ska planeras för både bostäder, arbetsplatser och kommersiella
  • Karlstads kommun består till stor del av landsbygd. Kommunen ska vid planeringen möjliggöra och underlätta boende utanför Karlstads tätort. Barnomsorg, skola, äldreomsorg, olika trafiklösningar ger förutsättningar för att leva på landsbygden.
  • Aktualisera färdigställandet av Gravaleden för bättre trafikflöde. En ny kostnadsberäkning ska göras och projektet ska påbörjas när ekonomin så tillåter.

Vi vill ha viltmyndigheten till Karlstad

Det behövs en viltmyndighet och den mest naturliga platsen vore Karlstad. I Värmland är många engagerade i jaktfrågor samtidigt som vi lever med den uppslitande frågan om rovdjuren dagligen. I ett delbetänkande till Jaktlagsutredningen, Viltmyndigheten – jakt och viltförvaltning i en ny tid, klargör utredaren behovet av en ny viltmyndighet och pekade konstigt nog ut Östersund som lämplig ort då myndigheten kunde samlokaliseras med Naturvårdsverket. 

Naturvårdsverkets hantering av jaktrelaterade frågor har fått massiv relevant kritik och därför föreslår utredaren Håkan Larsson en nystart med ny myndighet för att bygga upp nytt förtroende hos de som jagar. Att då föreslå en samlokalisering med Naturvårdsverket i Östersund känns helt fel och kommer inte öka förtroendet. Det handlar om ca 40 arbetstillfällen men framför allt om jaktens framtid. Naturvårdsverket anklagas för att sitta fast i den gamla tidens bevarandemotiv för Sveriges vilt. Dagens stora viltstammar innebär snarare att vi behöver ett brukandeperspektiv, en adaptiv förvaltning som arbetar efter dagens villkor.

Valfrihet och värdighet i äldreomsorgen

Äldreomsorgen ska präglas av trygghet, värdighet och delaktighet. Det innebär att service, omsorg och vård ska vara tillgänglig och ges utifrån en helhetssyn på den enskilde och hänsyn ska tas till såväl andliga som materiella behov. Människovärdet beror inte på åldern och den egna förmågan – människovärdet är absolut.

De äldre och deras anhöriga känner bäst sina egna behov. Det ska vara utgångspunkten vid biståndsbedömning. För de allra flesta av oss är det en självklarhet att bestämma vem som ska komma in i våra hem. Så är det dock inte för alla Karlstadbor. Vi vill arbeta för att det ska vara möjligt.

Ingen offentlig verksamhet kan till fullo tillfredsställa människors behov av närhet och gemenskap. Där har det civila samhället en viktig funktion. Därför ska äldreomsorgen sträva efter samarbete med exempelvis anhöriga, föreningar, samfund och andra ideella krafter.

Boendet är centralt för alla. Behoven varierar över tid och bostäder med möjlighet till gemenskap är något många efterfrågar. Trygghetsboenden, där det finns möjlighet till gemenskap och viss tillgång till personal, ska erbjudas till fler.

Valfrihet inom äldreomsorgen är viktig. Vi vill även skapa valfrihet vad gäller utförare för äldre för service som hemsänd mat och städning vilka inte tidigare har ingått i valfrihets-systemet.

  • Kommunen ska satsa på äldres mat och måltider. God och näringsriktig mat är
  • Serviceinsatser med förenklad biståndsbedömning ska införas. Äldre över 80 år ska erbjudas enklare hemtjänst utan biståndsbedömning och större valfrihet för val av serviceinsatser inom hemtjänst ska erbjudas.
  • Kommunen ska ha en tydlig policy och information om stöd till anhörigvårdare, såsom avlastning i hemmet, växelvård och samtalsstöd.
  • Vårdens och omsorgens innehåll ska utvecklas för att bättre passa äldres skiftande behov och önskemål genom att erbjuda profilering av verksamheterna, exempelvis mot intressen, språk, livsåskådning och vårdprofil. Detta kan bland annat uppnås genom en mångfald av olika utförare.
  • Läkarnärvaron och den geriatriska kompetensen ska utvecklas på äldreboenden i samverkan mellan kommun och landsting.

Tid för barnen

Nästan alla barn går idag någon gång i förskola. Jag är oroad över att grupperna i förskolan växer och att det kan gå ut över kvaliteten. Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens omvårdnad, fostran och utveckling. Gruppernas storlek har stor betydelse för barnens trygghet och förutsättningar till utveckling. Barngruppernas storlek i förskolan ska minskas och hållas på en för barnen och verksamheten rimlig nivå. I småbarnsgrupperna vill vi som ett första steg införa ett tak på max. 12 barn.

Kommunalt drivna och enskilda förskolor ska ges samma ekonomiska och resursmässiga förutsättningar. Föräldrar ska ha möjlighet att kunna välja den omsorgsform som passar deras situation och deras barn bäst. Här fyller även familjedaghem en viktig funktion. Barnomsorgspeng ska erbjudas till dem som önskar stanna hemma lite längre med sina barn. Det är viktigt att familjerna själva får bestämma den barnomsorgsform som passar dem bäst. 

KD förslag som ger mer tid för barnen:

  • Barngruppernas storlek i förskolan ska minska, max. 12 barn i småbarnsgrupperna.
  • Familjedaghem med god kvalitet ska erbjudas. Det är ett viktigt alternativ till förskola.
  • Barnomsorgspeng ska kunna erbjudas för egna barn samt som ytterligare ett alternativ för att forma barnomsorgen tillsammans med andra föräldrar.
  • Minska förskolepersonalens administrativa och dokumenterande arbetsuppgifter för att ge större utrymme för personalen att prioritera tid med barnen.
  • Öppna förskolor ska finnas tillgängliga i hela kommunen.
  • Rätten till 15- timmars förskola för barn till föräldralediga och arbetssökande är bra, men det är inte rimligt att generellt utöka denna tid ytterligare. Förskolan är ett komplement till föräldrarna inte tvärtom.

Familjevänligt Karlstad

Familjer ser olika ut och har olika förutsättningar. Oavsett hur familjen ser ut är jag övertygade om att den är viktig och behövs för att människor ska kunna växa och må bra. Familjen är basen för att kunna tillgodose grundläggande mänskliga behov. Barn har olika behov och föräldrar har olika önskemål och gör olika prioriteringar. Familjepolitiken ska stödja familjen, oavsett hur den ser ut. Den ska möjliggöra mer tid för barnen, öka familjens frihet och skapa möjligheter till en barnomsorg med kvalitet. Alla politiska beslut måste analyseras utifrån vilka konsekvenser de får för familjen och de nära relationerna. Familjerna ska så mycket som möjligt själva få styra över vardagen samtidigt som kommunen ska ge det stöd när det behövs och efterfrågas.

Kristdemokratiska förslag för ett familjevänligt Karlstad:

  • Alla politiska beslut ska analyseras utifrån vilka konsekvenser de får för familjer och de nära relationerna.
  • Varje familj ska garanteras tillgång till en familjecentral och dess tjänster, detta innebär att fler familjecentraler i samarbete med landstinget måste komma till.
  • Familjerådgivningen ska utvecklas. Alla som önskar samtal ska få det.
  • En familjerådgivningspeng införs, där LOV kan användas för att fler familjerådgivnings-byråer/familjeterapeuter ska kunna erbjuda tjänster.
  • Home Start ska startas upp. Det är ett föräldrastödsprogram som samordnar erfarna föräldrar som stödpersoner till de föräldrar som önskar stöd i sitt föräldraskap.

Lovar Linda att behålla LOV?

De privata vårdföretagen är oroade för vad ett maktskifte skulle innebära, det är jag också.

I dagens NWT kan man läsa om ett möte mellan Linda Larsson (S) och Vårdföretagarnas förbundsdirektör.

Frågan är om Vårdföretagarnas förbundsdirektör blev genuint klokare efter att ha träffat Socialdemokraternas kommunalråd Linda Larsson. Tror inte det. Socialdemokraterna kan måhända tycka att Lagen om valfrihetssytem (LOV) är ok men det gör definitivt inte vänsterpartiet. Visst, Socialdemokraterna är ett stort parti men egen majoritet lär de inte få, vaken i Karlstads fullmäktige eller i Sveriges riksdag.

Kan Linda Larsson lova att LOV inte försvinner eller är det förhandlingsbart efter valet? Kommer Stefan Löfven gå på Vänsterns linje vad gäller vinster och förbjuda eller är det inte förhandlingsbart?

I frågan om vem som ska få vårda våra äldre eller sköta vår sjukvård spretar åsikterna i det rödgröna blocket mer än vanligt. S vill ha vinstbegränsningar men verkar tycka att vinster är ok om man har bra kvalité. Vänsterpartiet är tvärtydligt mot vinster och vägra sätta sig i en regering som tillåter vinster. Miljöpartiet vill att vinster återinvesteras i verksamheten men att det ska finnas många olika ”aktörer” att välja mellan. Solklart eller? Nej. Då har jag inte ens tagit med F! i kalkylen…

Att Karlstads 100 privat drivna företag i branschen känner sig rädda för vad ett maktskifte skulle betyda är fullt begripligt och svaren i artikeln ger vid handen vad S tycker. Inte vad en S-ledd majoritet efter valet kommer besluta. Alliansens tårtfilm kan man tycka olika om, men, det är just det här den ilusterar. Beställningen kanske är en jordgubbstårta men vid leverans får du en jordgubbstårtbotten men räktopping och en skvätt
F!entligt stark chilisås.

Välgrundad kritik? Inte den här gången.

Svenskt Näringslivs regionchef skickade i dagens NWT svidande kritik mot Karlstads kommun. Enligt Svanberg fokuserar vi alldeles för mycket på bostäder och glömmer företagens behov. Det är fel.

Jag tror inte att vi kan satsa ”för mycket på bostäder”. Problemet uppkommer om vi bara satsar på bostäder. Det gör vi inte.

De senaste fyra åren har vi haft ett stort fokus på näringslivet.
Vi har bland annat:

· Inrättat ett näringslivsråd
· Karlstad business Region har bildats för ökat samarbete i karlstadregionen
· Genomfört över 400 företagsbesök
· Infört servicegarantier
· Infört en snabbare och tydligare handläggning för etableringar och planer.
· Drivit arbetet med Innovation Park som invigdes i maj
· Ny upphandlingspolicy för att ge mindre företag möjlighet att delta

Dessutom har vi förstärkt med två ytterligare företagslotsar och en näringslivsstrateg för att ge bättre service till företagen.

Planarbetet var något vi fick kritik för. Vi förde en konstruktiv dialog med Tillskottet (byggindustrierna, fastighetsägarna mfl) och efter det har vi förändrat vårt arbetssätt vilket snabbat upp processerna på ett bra sätt.

Verksamhetsmark, där företag kan etablera sig var en bristvara för 4 år sedan. Vi har dammsugit kommunen på mark för ändamålet och har nu närmare 700 000 kvm planlagt. Bråtebäcken, Gräsdalen, Örsholmen, Vålberg och Molkom för att nämna några.

Dessutom beslutade kommunstyrelsen för några månader sedan om följande riktlinjer för verksamhetsmark:

INDUSTRI
• Alltid ha minst 50 000 kvm planlagd tillgänglig verksamhetsmark för industri och logistikverksamheter.
• Prioritera planläggning i företagsattraktiva områden i den mån det är möjligt.
• Identifiera kvalitativ mark som kan tillgodose företagens etableringsönskemål.
• Skapa förutsättningar för etablering av verksamheter inom branschen Energi och Miljö.
SMÅINDUSTRI
• Skapa förutsättningar för etablering av kunskapsintensiva företag.
• Prioritera omvandling och förtätning.
• Prioritera planläggning inom områden med blandad stadsbebyggelse i högsta möjliga mån.
VERKSAMHETSMARK MED MÖJLIGHET TILL JÄRNVÄGSANSLUTNING
• Av de 50 000 kvm för industriverksamheter ska alltid en stor tomt (ca 15 000 kvm) vara tillgänglig för logistikverksamhet med möjlighet till järnvägsanslutning.
• Prioritera planläggning av så kvalitativ mark som möjligt med närhet till stor trafikled.
• Samordna hanteringen av verksamhetsmark med möjlighet till järnvägsanslutning inom ramen för Karlstad Business Region, KBR.
KONTOR
• Alltid ha minst 20 000 kvm planlagd tillgänglig verksamhetsmark för kontorsändamål.
• Prioritera planläggning för kontor i blandad stadsbebyggelse.
• Prioritera planläggning i ”kontorsattraktiva” områden.

Det är företagen som finansierar välfärden. Därför kommer vi fortsätta vårt förbättringsarbete. Kritik är varmt välkommen men jag ser gärna att den är konstruktiv och framåtsyftande.

Inget är så bra att det inte kan bli bättre. Vi har utmaningar och förbättringsområden. Men att vi är på rätt väg visar flera undersökningar. Blanda annat Svenskt Näringslivs egen ranking där Karlstad klättrar 23 placeringar. Fastighetsägarnas mätning placerar oss som nr 1 och i nyföretagarbarometern går vi upp 17 placeringar.

Senaste inläggen.
Bloggat på nwt.se.
Mood 01 Feb
Idag … 30 Jan
Desktop