Johannas hundtankar

Snart jul …

… och som vanligt är det fullt upp på trimmet.

I vardagen rullar allt på som vanligt. Har hunnit med ett besök i Stockholm där Svenska Hundfreestyleklubben arrangerade SM i freestyle och heelwork. Jag fick sitta på första parkett och vara speaker och fick se alla ekipage på nära håll. Perfekt! Gåshud, tårar och skratt blev det i massor och en hel hög fina program. Hejade såklart lite extra på kollegan och vännen Anita som startade med sin Emmi.

Ösa och Chilla mår fint men vill påstå att matte är lite tråkig såhär i julruschen. Chilla har lyckats med konststycket att hoppa med huvudet före rakt in i en vägg med en lätt hjärnskakning som följd, men hon mår bra igen och busar som vanligt. Jag har aldrig varit med om maken till pysslig valp, skulle behöva vira in henne i bubbelplast för att hon inte ska kunna skada sig när hon far omkring och härjar …

Två håriga dagar kvar innan vi går på välförtjänt julledighet …

Ha det gott! / Johanna

Lite smygreklam!

Mitt liv består, som ni vet, mestadels av hundar. Men jag har ett par andra hobbys också. En avslappnande syssla är att måla, just nu i akryl, och imorgon söndag 3/12 har jag, och min vän My, vernissage i Deje. Där visar vi upp våra tavlor och bjuder på glögg och pepparkakor mellan 13-18. Har ni inget annat för er såhär på första advent så är ni hjärtligt välkomna att kika förbi!

Ha en fortsatt trevlig helg! / Johanna 

Idag firar vi …

… att Ösa, efter höstens träning, har tagit sitt första cert i HtM 💙

Föreläsning och mingel på Lillerud

Idag har jag och vovvarna varit på Lillerudsgymnasiet och pratat pälsvård tillsammans med Catarina från Masterpet. För enkelhetens skull fick både Ösa och Chilla mingla runt som dom ville i klassrummet och det var väldigt populärt, en hel hög med trevliga elever som kunde umgås. Som grädde på moset hade Catharina med sig sitt mumsiga godis och sin päls- och hudkur, en olja som smakar gott och som är bra för att möjligt i en liten hundkropp. Nu är både Ösa och Chilla lagom trötta och ligger på laddning inför kvällens träning på Dejliga tassar. Det är hårt att vara företagshund …

Ha det gott! / Johanna

Så galet gulligt!

Dom gillar verkligen varandra dom här två …

Olika slags träning!

Vi tränar på, både jag, Ösa och Chilla. Ösa och jag jobbar med positioner, övergångar och transporter i heelworken inför kommande tävlingar. Chilla … ja hon och jag tränar på en massa saker mest hela tiden … vad man får och inte får äta på, att vara utomhus, att kunna röra sig med kläder på, att gå i koppel, att inte kissa och bajsa (så ofta) inomhus, att veta vad man heter och att komma när tanten ropar. Men mest av allt så leker vi tillsammans. Hon är en riktig liten kampwhippet … jättekul! Och hon är inte bekymrad över något i livet, förutom möjligtvis att vara ute när det är kallt då. Hon och Ösa kommer väldigt bra överens. Och när valpen pysslar med något hon inte får ha, typ mina tofflor, så kommer Ösa och rapporterar till mig … duktig tös.

På jobbet och i föreningslivet är det som vanligt full rulle och träningen med hundarna blir en andningspaus i vardagen. Vad skulle jag ta mig till utan dom?

Ha det gott! / Johanna 

Får jag presentera …

… nyaste medlemmen i flocken. Världens sötaste lilla Chilla 💙 eller Magic Colour Sugar Honey om man ska gå efter vad som står på pappret. Chilla är, som ni säkert ser, en whippet, drygt 10 veckor gammal och full av bus. Och ja, det blev en ny ras … igen, men jag är helt säker på att Chilla passar mig perfekt där jag är just nu i livet. Hon är, än så länge, en ganska enkel valp. Sover hela nätterna, älskar mat, lätt att säga till när hon tuggar på fel saker, social och trevlig och gillar att åka bil. Ösa har varit sådär lagom skeptisk till idén med valp i huset, men har så sakteliga upptäckt fördelarna … det går att leka med den, den har en massa prylar och den äter rätt ofta, vilket innebär mer mat även till Ösa (tror hon i alla fall 😉). Nu njuter vi en stund av att vilddjuret sover men snart är här full rulle igen.

Ha det gott! / Johanna 

Stor sorg …

… men även en gnutta framtidshopp!

För drygt en vecka sedan fick en av mina bästa fyrbenta vänner somna in efter en tids sjukdom. Min Selma finns inte mer och det gör ont i själ och hjärta. Till slut sa kroppen stopp och det fanns inget kvar att göra för att hon skulle må bra. Så på ett sätt var det ett lätt, och rätt, beslut … men ändå så svårt, och så fel! 10 år hann hon fylla min lilla terrier och mycket hann vi uppleva tillsammans men jag hade liksom räknat med ytterligare några fina år. Hundlivet är för kort!

Både jag och Ösa är vilsna och ledsna och vi sörjer på vårt eget vis. Men en gnutta hopp om framtiden finns. Man gråter, man går vidare och man lär känna nya individer. Och jag är säker på att vi alldeles inom kort kommer att få annat att tänka på … inte för att glömma men för att läka!

Sov gott älskade lilla hund (och pussa Vinglissen på nosen från oss här hemma) 💙

Även instruktören behöver en instruktör!

Ja jag erkänner, jag är lat! Eller trött. Eller både och. Jag vet hur man tränar hund, men jag hinner inte träna mina egna, eller orkar inte, eller har inget mål med träningen. Och jag tycker ju egentligen att hundträning är det roligaste som finns. Så NU har jag tagit tag i saken och satt upp ett mål för 2018 och bokat in regelbunden träning plus tid med instruktör. Med hemläxor … utmärkt! Första tillfället med instruktör var förra veckan och vi har faktiskt hunnit med ett par köksgolvspass under helgen. Ikväll blir det mer träning på Dejliga Tassar tillsammans med My och Foxy. Jättekul!

Igår var frisören INTE på topp. Jag får lägesyrsel på grund av ostyriga kristaller i örat och blir vinglig och trött och vågar inte köra bil. Så igår såg det ut ungefär såhär …

… hela dagen. Jag fick i alla fall ha soffan för mig själv <3 Idag är jag tillbaka på jobbet, något ostadig men inte yr längre. Tur att man vet vad det beror på och att det går över hyfsat snabbt!

Nu åter till friseringen 🙂 Ha det gott! / Johanna

Pensionären!

Selma har ju varit dålig till och från under snart ett år, med diverse krämpor och en massa behandlingar och medikamenter. Just nu är hon hyfsat stabil på specialkost, kortison och diverse andra piller. Och vi kämpar på och tar en dag i taget och ser till att ha roligt på vägen. Vi kommer träna en del på Dejliga Tassar under hösten och håller tummarna för att terriern ska få vara pigg och glad och orka hänga med. Hon tycker ju att trixträning är jättekul och extra bra när man får träna helt kravlöst och äta massa gottis … älskade lilla hund 💙

Ha en fortsatt solig helg! / Johanna

Bloggat på nwt.se.
Desktop