Johannas hundtankar
Författare. Johanna

Föreläsning och mingel på Lillerud

Idag har jag och vovvarna varit på Lillerudsgymnasiet och pratat pälsvård tillsammans med Catarina från Masterpet. För enkelhetens skull fick både Ösa och Chilla mingla runt som dom ville i klassrummet och det var väldigt populärt, en hel hög med trevliga elever som kunde umgås. Som grädde på moset hade Catharina med sig sitt mumsiga godis och sin päls- och hudkur, en olja som smakar gott och som är bra för att möjligt i en liten hundkropp. Nu är både Ösa och Chilla lagom trötta och ligger på laddning inför kvällens träning på Dejliga tassar. Det är hårt att vara företagshund …

Ha det gott! / Johanna

Så galet gulligt!

Dom gillar verkligen varandra dom här två …

Olika slags träning!

Vi tränar på, både jag, Ösa och Chilla. Ösa och jag jobbar med positioner, övergångar och transporter i heelworken inför kommande tävlingar. Chilla … ja hon och jag tränar på en massa saker mest hela tiden … vad man får och inte får äta på, att vara utomhus, att kunna röra sig med kläder på, att gå i koppel, att inte kissa och bajsa (så ofta) inomhus, att veta vad man heter och att komma när tanten ropar. Men mest av allt så leker vi tillsammans. Hon är en riktig liten kampwhippet … jättekul! Och hon är inte bekymrad över något i livet, förutom möjligtvis att vara ute när det är kallt då. Hon och Ösa kommer väldigt bra överens. Och när valpen pysslar med något hon inte får ha, typ mina tofflor, så kommer Ösa och rapporterar till mig … duktig tös.

På jobbet och i föreningslivet är det som vanligt full rulle och träningen med hundarna blir en andningspaus i vardagen. Vad skulle jag ta mig till utan dom?

Ha det gott! / Johanna 

Får jag presentera …

… nyaste medlemmen i flocken. Världens sötaste lilla Chilla 💙 eller Magic Colour Sugar Honey om man ska gå efter vad som står på pappret. Chilla är, som ni säkert ser, en whippet, drygt 10 veckor gammal och full av bus. Och ja, det blev en ny ras … igen, men jag är helt säker på att Chilla passar mig perfekt där jag är just nu i livet. Hon är, än så länge, en ganska enkel valp. Sover hela nätterna, älskar mat, lätt att säga till när hon tuggar på fel saker, social och trevlig och gillar att åka bil. Ösa har varit sådär lagom skeptisk till idén med valp i huset, men har så sakteliga upptäckt fördelarna … det går att leka med den, den har en massa prylar och den äter rätt ofta, vilket innebär mer mat även till Ösa (tror hon i alla fall 😉). Nu njuter vi en stund av att vilddjuret sover men snart är här full rulle igen.

Ha det gott! / Johanna 

Stor sorg …

… men även en gnutta framtidshopp!

För drygt en vecka sedan fick en av mina bästa fyrbenta vänner somna in efter en tids sjukdom. Min Selma finns inte mer och det gör ont i själ och hjärta. Till slut sa kroppen stopp och det fanns inget kvar att göra för att hon skulle må bra. Så på ett sätt var det ett lätt, och rätt, beslut … men ändå så svårt, och så fel! 10 år hann hon fylla min lilla terrier och mycket hann vi uppleva tillsammans men jag hade liksom räknat med ytterligare några fina år. Hundlivet är för kort!

Både jag och Ösa är vilsna och ledsna och vi sörjer på vårt eget vis. Men en gnutta hopp om framtiden finns. Man gråter, man går vidare och man lär känna nya individer. Och jag är säker på att vi alldeles inom kort kommer att få annat att tänka på … inte för att glömma men för att läka!

Sov gott älskade lilla hund (och pussa Vinglissen på nosen från oss här hemma) 💙

Även instruktören behöver en instruktör!

Ja jag erkänner, jag är lat! Eller trött. Eller både och. Jag vet hur man tränar hund, men jag hinner inte träna mina egna, eller orkar inte, eller har inget mål med träningen. Och jag tycker ju egentligen att hundträning är det roligaste som finns. Så NU har jag tagit tag i saken och satt upp ett mål för 2018 och bokat in regelbunden träning plus tid med instruktör. Med hemläxor … utmärkt! Första tillfället med instruktör var förra veckan och vi har faktiskt hunnit med ett par köksgolvspass under helgen. Ikväll blir det mer träning på Dejliga Tassar tillsammans med My och Foxy. Jättekul!

Igår var frisören INTE på topp. Jag får lägesyrsel på grund av ostyriga kristaller i örat och blir vinglig och trött och vågar inte köra bil. Så igår såg det ut ungefär såhär …

… hela dagen. Jag fick i alla fall ha soffan för mig själv <3 Idag är jag tillbaka på jobbet, något ostadig men inte yr längre. Tur att man vet vad det beror på och att det går över hyfsat snabbt!

Nu åter till friseringen 🙂 Ha det gott! / Johanna

Pensionären!

Selma har ju varit dålig till och från under snart ett år, med diverse krämpor och en massa behandlingar och medikamenter. Just nu är hon hyfsat stabil på specialkost, kortison och diverse andra piller. Och vi kämpar på och tar en dag i taget och ser till att ha roligt på vägen. Vi kommer träna en del på Dejliga Tassar under hösten och håller tummarna för att terriern ska få vara pigg och glad och orka hänga med. Hon tycker ju att trixträning är jättekul och extra bra när man får träna helt kravlöst och äta massa gottis … älskade lilla hund 💙

Ha en fortsatt solig helg! / Johanna

Helt plötsligt …

… har träningslusten infallit sig! Har bokat in träning med hundarna minst en gång per vecka på riktigt liksom. Och en gång i månaden med coach. Kommer bli en riktigt rolig träningshöst! Och förhoppningsvis får jag ännu mer inspiration i helgen som kommer. Då ska jag vara funktionär och arrangera tävlingar, tillsammans med resten av Svenska Hundfreestyleklubbens styrelse, på Agrias arrangemang Djurens Helg på Solvalla. Det ska bli superkul!

Ha en härlig helg! / Johanna


Svalt och skönt!

Idag har jag rakat en sån här …

image

… och en sån här …

image

… och tidigare under sommaren har vi rakat ner samojeder, sheltiesar, berner sennenhundar, golden retrievers, japanska spetsar, pappillutter och en massa andra killar och tjejer med tjock päls.

Samtliga hundar har mått förträffligt av friseringen och har kunnat njuta av sommaraktiviteter tillsammans med sina familjer. Ändå förekommer det alltid personer som vill hävda att man på något sätt skadar hundarna när man rakar dom!? Det kan handla om att pälsen minsann skyddar lika mycket mot värme som mot kyla. Eller att hunden skäms för att den blir ful. Eller att den kommer bränna sig i solen. Och då brukar jag svara att jag väldigt sällan klär på mig i värmen och att det är väldigt få afrikanska raser som till exempel basenji och rhodesian ridgeback som föds långhåriga. Hunden kan tycka att det känns skumt när saker i omgivningen plötsligt känns mot huden men den skäms definitivt inte över frisyren. Tycker ägaren att det är fin brukar hunden känna av det direkt! Och skulle man, mot förmodan, tycka att hunden är ful så växer ju pälsen ut igen, och det är i min värld viktigare att hunden mår bra än att den är snyggast i stan! Och man måste faktiskt inte skala ner hunden så att huden riskerar att bli solbränd. Det går, i de allra flesta fall, att lämna tillräckligt med päls för att skydda huden mot väder och vind.

I något enstaka fall växer pälsen långsamt  eller ojämnt efter rakning och hunden kan se rufsig och tufsig ut men det är inget som hunden själv har ont av och går lätt att snygga till genom en ny frisering.

Ska man ställa ut sin hund bör man naturligtvis inte klippa ner pälsen som tappar en del av färg och struktur vid sådan behandling. Men i vissa fall kan man tvingas välja mellan välmående och utställningskarriär och då är valet ganska självklart, i alla fall för mig.

Jag har själv en hund med mycket underull men hon har en tendens att fälla ur all päls precis lagom till sommaren. Hon verkar dessutom inte märkbart besvärad av värmen. Hade hon visat tecken på att må dåligt på grund av höga temperaturer hade jag inte tvekat en sekund på att raka ner henne … hon är fin i sin päls men jag är helt övertygad om att hon hade varit fantastisk söt även som nakenfis 🙂

Ha det gott i värmen!  / Johanna

Bra att veta …

http://nwt.se/karlstad/2017/07/19/lag-pa-att-registrera-hunden

Desktop