En av oss…

Dag 1-2. Vandring i flyktingspår…/ Närmare än du tror…

Efter några timmar i bussen, så var det Oslo som gällde och kvällsmat i form av Tacos, denna gången styrd av masterchief Hazels trygga ledning. Mysig och go avslutning på en bra dag.

Men säg den nattsömn som varar 😉 Snart upp och hoppa igen.

Heldag i Oslo stod på programmet, under förmiddagen så följde vi en tjej och hennes familj i deras spår. Från hemmet, till gamla Utstikker 1 det som senare blev Amerikakajen i Oslo. Det var dit alla judar fördes, från sina hem. Flera flydde tidigare till Sverige eller England innan det blev så tydligt att de skulle deporteras. I Kathe Lasniks spörreskjema/registreringsformulär stod: Alltid vaert norsk… Men det hjälpte inte.

Där stoppade vi berättelsen temporärt om de människor som fick följa med transporten på M/S Donau, en berättelse som vi återupptar på en annan plats i Europa.

Samlingsplatsen utanför Akershus fästning, har idag en installation av flera tomma stolar, vad de står för är upp till betraktaren. Flera kloka tankar och reflektioner kom från gruppens deltagare om vad stolarna kan betyda; Tomhet – Väntan – Saknad – Förtvivlan. En intressant iakttagelse var; ”Det finns inga sitsar på stolarna… Kan det stå för att det för att väntan inte blev så långvarig? Intressant symbolik.

Fästningen på Akershus har en lång historia, med flera olika ”ägare och hyresgäster” och idag är det flera militära organisationer som har sina kvarter där, hjemmefronts museet med historik från WW2 är väl värt ett besök.

En annan intressant och spännande sak är att en av deltagarna i fjolårets grupp, vars gammel morfar var en av de som vaktade den norske förrädaren Vidkun Quisling efter han fångats in efter den tyska kapitulationen. Snacka om att gräva i historien!

Lunchen idag slapp vi laga till själva, den fanns serverad och klar när vi kom till restaurang Sulten som är belägen i samma hus som HL-Senteret. HL-senteret eller Villa Grande som är belägen på Bygdöya är idag ett museum och ett utbildningscenter för historia och mänskliga rättigheter. Vi besökte centrets fasta utställning som handlar om den tyska ockupationen av Norge och den ofattbara förintelsen. HL-senteret brukar också ha kortare utställningar, denna gången handlade den om Gulaglägren i Sovjetunionen, dit också många polska utbytesfångar fördes. Så det avslutade samtalet kom att handla om såväl förintelsen och holodomen också.

 

På hemvägen till Karlstad gjorde vi ett stop vid den svensk/norska gränsen, närmare bestämt Kroksund där en minnes bauta(minnessten) har rests över lotsen och hjemmefrontskämpen Ola Burås som tillsammans med andra frivilliga kämpade för friheten och människors rätt till denna. Några minuters reflektion vid de tända ljusen, fick avsluta årets Vandring i flyktingspår…/Närmare än du tror…

En vandring med nya kunskaper från den svensk-norska husknuten.

Senaste inläggen.
Äntligen! 05 Okt
Bloggat på nwt.se.
Hej världen! 22 Jan
Desktop