Stina Bergström (MP)

På grön kongress i Liverpool

IMG_jag

I helgen var jag i Liverpool på tidernas största gröna kongress. Närmare 2000 deltagare från 90 olika länder hade samlats när både European Greens, de Europeiska gröna partierna, Global Greens, gröna partier i hela världen, och Green Party i England, Wales och Skottland hade kongress samtidigt. Vårt språkrör Isabella Lövin höll ett bejublat invigningstal.

Kongressen var en otrolig upplevelse på många plan. Fantastiska tal. Lärorika seminarier. Och spännande möten med gröna från hela världen.

Jag pratade inför kongressen om Europas jordbrukspolitik och den gröna omställningen av jordbruket. Det är alltid en utmaning att prata inför många, särskilt på engelska. Men det gick bra.

Programmet var späckat med spännande seminarier och work-shops. Jag deltog bland annat på två som handlade om landgrabbing och skogsskövling i världen. Ade Zuchri från Indonesien berättade, med gråten i rösten, om hur hälften av Indonesiens regnskogar sedan 2013 skövlats och ersatts av palmoljeplantage med den korrupta regeringens goda minne. Ewa-Sufin-Jacquemart från de polska gröna berättar om hur den polska regeringen nu har sagt ja till avverkningar i en av Europas mest skyddsvärda skogar Bialowiezaskogen. Över hela världen kämpar de gröna för att rädda våra sista rester av naturskogar. Så och i Sverige….

Jag träffade Frank Habineza från Rwanda som återigen ställer upp i presidentvalet trots att han förra gången hotades och tvingades i exil. Jag lunchade med de gröna från Vitryssland som lever under ständigt hot att bli fängslade. De fick mig att inse hur tacksam jag är över att vara grön politiker i en demokrati. Och hur viktigt det är att vi värnar och strider för den rätten. I Sverige och resten av Världen.

De engelska språkrören Carolina Lucas och Jonathan Bartley höll ett starkt tal tillsammans.

De engelska språkrören Carolina Lucas och Jonathan Bartley höll ett starkt tal tillsammans.

Tillsammans med Frank Habineza som ställer upp i presidentvalet i Rwanda i år

Tillsammans med Frank Habineza som ställer upp i presidentvalet i Rwanda i år.

Jujin Lee, som jag träffade första gången på klimatmötet i Lima, presenterade mig för Sydkoreas gröna partiledare Juon Kim Tans

Jujin Lee, som jag träffade första gången på klimatmötet i Lima, presenterade mig för Sydkoreas gröna partiledare Juon Kim Tan.

Varför har vi ett strandskydd?

Idag har varit en späckad dag. Började med en TV-intervju om partiets miljöpolitik för Aktuellt (kommer att sändas nästa vecka). Hann precis uppdatera mig om Per Bolunds presskonferens om att regeringens kommer att föreslå en flygskatt ( Äntligen !!! Absolut nödvändigt om vi ska uppnå våra klimatmål ) innan det var dags att springa till kammaren för många timmars debatt.

Vi debatterade två betänkanden. Ett om biologiskt mångfald där jag pratade om min motion om ett totalförbud mot elfenben. Och ett om Naturvård och områdesskydd.

Du kan se båda debatterna på riksdagens hemsida.

Debatten om Naturvård och områdesskydd kom mycket att handla om strandskyddet. Eftersom de flesta motioner som de borgerliga partierna lagt handlade just om att försämra strandskyddet och privatisera stränderna. Det är en sorglig utveckling av debatten som historiskt ändå mot ett bättre och bättre strandskydd. Om detta berättade jag i mitt inledningsanförande som du kan läsa nedan:

Herr TALMAN

Vi debatterar idag Miljö- och jordbruksutskottets betänkande ”Naturvård och områdesskydd”. Som Miljöpartist hade jag väldigt gärna sett att de motioner som vi nu debatterar framförallt skulle handla om att stärka naturvården och skydda mer naturområden.

Men så är det inte alls. Majoriteten av de motioner som lämnats in av den borgerliga oppositionen handlar istället om ta bort skyddet av viktiga naturområden. Marker som är speciellt viktiga för djur- och växtlivet. Och för oss människor.

Vi debatterar idag, återigen, strandskyddet. Och jag tänkte ta tillfället i akt att påminna oss alla om varför tidigare riksdagsledamöter i Sverige en gång tog besluten att stränderna skulle vara tillgängliga för alla. Inte bara för vissa.

Så tidigt som 1936 lyfte ledamöterna Andersson och Gustafsson i en motion problemet med den hastigt framskridande exploateringen av stränderna.

”Förmögna människor lägga beslag på så gott som alla natursköna områden, som gränsa intill hav, sjöar och vattendrag. Miltals från staden bli på detta sätt strandområdena förvandlade till tomter och parker i enskild ägo. Hundratusentals människor, vilka äro bosatta i städerna och de tätbebyggda samhällena bli på detta sätt, trots att de äro bosatta i närheten av hav och sjöar, berövade möjligheter till friluftsbad och friluftsliv inom rimligt avstånd till sin bostadsort.” skrev motionärerna.

Den efterföljande fritidsutredningen som lämnade sitt slutbetänkande 1938, djupdök i vad som höll på att hända och föreslog åtgärder. Ledamöterna i kommittén menade bland annat att

”våra stränder böra betraktas såsom en för hela folket betydelsefull nationell tillgång, vars bevarande i ursprungligt skick av såväl sociala som andra skäl bör eftersträvas.”

Fritidsutredningen är en intressant och imponerande läsning. Imponerande därför att där finns en stor insikt kring vad som skulle hända om man inte satte stopp för bebyggelse på stränderna. Intressant därför att den så grundlig. Genom att hämta in synpunkter från samtliga län, kom man till exempel fram till att den ökande strandbebyggelsen var något som väckte oro i så gott som hela landet.

Men herr  TALMAN

Som vi alla vet kom det ett krig emellan. Först 1950 tillkom den första strandlagen. Då gav man länsstyrelserna i uppdrag att utse de områden där strandskydd skulle gälla. För att trygga tillgången till platser för bad och friluftsliv för allmänheten. ”

Men den lagstiftningen visade sig vara otillräcklig för att hejda den stora expansionen av fritidshus under 1960-talet och början av 70-talet. Riksdagen beslutade därför 1975 om ett generellt förbud mot att bebygga stränder, både vid kusten och i inlandet.”

Skärpningen var och är kopplad till en möjlighet att ansöka om dispans.

Genom en lagändring 1994 utvidgades strandskyddets syfte till att också ge skydd för växt- och djurlivet. Vi hade haft en miljörörelse och en kunskap om strändernas betydelse inte bara för människor utan också för växter och djur hade letat sig in i den här kammaren och lagstiftningen.

Det är över 20 år sedan. Nu börjar det bli dags för dagens politiker att ta nästa steg.

För, TALMAN,

Vi ska vara tacksamma för att tidigare riksdagspolitiker har månat om strandskyddet av ytterligare ett skäl. Att vi inte, som i övriga Europa , har bebyggt stränderna, innebär att vi vid sidan av ett mer levande djur- och växtliv och tillgängliga stränder, också kommer att få mindre problem med de skred och översvämningar som ökar som en effekt av klimatförändringarna.

Det kommer att minska både framtida problem och kostnader för oss. Boverket med ansvar för miljömålet ”God bebyggd” miljö har en vision för 2025. De förväntar sig att vi då ska ha tagit de ökade riskerna med att bygga längs stränderna till följd av klimatförändringarna på allvar. Och lokaliserat ny bebyggelse i mer skyddade lägen. Det är sju år kvar – vi kanske borde börja närma oss den visionen nu. Istället för att fjärma oss ifrån den.

Vi borde lägga in även klimataspekten i lagstiftningen. Till hjälp för kommunerna i sin planering och myndighetsutövning. Till hjälp för människor som ska satsa sin pengar bör att bygga en bostad i ett lämpligt läge. Och till hjälp för försäkringsbolagen som är helt inne på Boverkets linje – att bygga nära vatten riskerar blir väldigt kostsamt.

Herr TALMAN

Strandskyddet förändrades under den borgliga regeringens tid. Den borgerliga regeringen införde bland annat ett regelverk kring s k LIS-områden. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen.

En reform som inte gett det utfall som de borgerliga partierna önskade sig. Barnfamiljer och andra bofasta har inte köat för att få bygga på stränder i bygder där skolan har lagts ned och affären ligger flera mil bort.

Miljöpartiet tycker det är bra att regeringen nu gör en utvärdering av LIS-reformen och andra lättnader av strandskyddet. Jag tycker det då är viktig att ta reda på hur mycket detta har lett till mer fritidshus på stränderna. Något som, den minnesgoda kommer ihåg, sågs som ett stort problem för 50-60 år sedan.

Jag personligen tror att ett attraktivt åretruntboende på landet handlar om helt andra saker än en privat strand. Det handlar om skolor, affärer och offentlig service. Om möjligheter till bra huslån. Även för de som vill bygga på landet. Om bra bredband, jobb, goda pendlingsmöjligheter. Om friluftsliv. Om ett aktivt föreningsliv. Om gemensamma badplatser och simskolor. Dvs allt det som gör det attraktivt att bo på landsbygden.

Självklart är det så att många av oss som också gärna ser vatten från köksfönstret. Men det blir föga värt med en fin sjöutsikt om du aldrig kan ta dig ned till sjön. Om stranden kantas av fritidshus och privata bryggor.

Herr TALMAN

Miljöpartiet anser att det är olyckligt att det blivit lättare att bygga vid vatten i ett läge där det blir allt mer riskfyllt. Framtidens byggande ligger inte i sjö- eller havskanten. Det är också viktigt att understryka att landsbygdens utveckling i hög utsträckning är beroende av de värden och möjligheter som strandskyddet för med sig. Som orörd natur och allmänhetens tillgång till stränder. Vilket också står i den reservation som miljöpartiet har tillsammans med socialdemokraterna och vänsterpartiet i det här betänkandet. Reservation nr 6. Jag yrkar härmed bifall till den reservationen. I övrigt bifall till betänkandet.

Herr TALMAN

Som miljöpartist är jag väldigt glad och stolt över att vi nu har en regering som satsar på skydd av värdefull natur. Regeringens fördubbling av anslaget för skydd av värdefull natur får genomslag i hela landet.

Idag kommer vi att ta två viktiga och glädjande beslut i den här kammaren. Vi kommer att besluta att utöka storleken på två av våra Nationalparker. Björnlandet i Västerbotten och Tiveden i Närke.

Tivedens nationalpark har jag ett lite speciellt förhållande till. För ett år sedan arrangerade jag och Lars Tysklind ett seminarium i riksdagen om hyggesfritt skogsbruk. En av de medverkande kom från det statliga skogsbolaget Sveaskog.

Kommunchefen i Laxå kommun hade satt sig på tåget och åkt upp till Stockholm enkom för att vara med på seminariet. Varför det? Jo, därför att han och kommunens alla poilitiker var oroliga för hur Sveaskogs kalhygges- och plantagebruk hotade kommunens största attraktion – Tivedens Nationalpark. Det är kring Tivedens nationalpark den enda inflyttningen sker i denna utflyttningskommun. Det är också där de nya företagen startar. Kommunchefen tog tillfället i akt att rikta en vädjan till Sveaskog om att kring nationalparken bruka de sista resterna av naturskogarna med hyggesfria metoder.

Traktens företagare hade gett livfulla beskrivningar av besökarnas kommentarer om skogsbruket runt nationalparken. Turister från Centraleuropa, där kalhyggen är ovanliga, är både oförstående och upprörda, och jämför svenskt skogsbruk med rena krigshandlingar. En grupp studenter från Borneo undrade om Sverige var så fattigt att vi var tvungna att skövla våra skogar.

Kanske var vårt seminarium startskottet för en starkare proteströrelse i Tiveden. Vi kan också kalla det – en konstruktiv dialog mellan kommunpolitiker, företagare och boende å ena sidan och Sveaskog å den andra. Hur som helst så blev resultatet att Sveaskog har lovat att utanför, den nu snart utökade nationalparken, bruka skogen utan kalhyggen. Det är glädjande. Med hyggesfria metoder i skogen gynnar vi inte bara biologiskt mångfald utan även friluftslivet, turismen och en levande landsbygd.

Jag vill därmed yrka bifall på betänkandena om Björnlandet och Tiveden och avslag på samtliga reservationer i de betänkandena.

Tack!

 

 

 

 

 

Strandskyddsdebatt

Igår deltog jag i en IP-debatt om strandskydd i riksdagen. Moderaten Lotta Finstorp hade lämnat in en IP om hästnäringen och strandskyddet som miljöminister Karolina Skog besvarade. Idag skiljer man nämligen mellan hästar och kor. Kor få beta inom strandskyddat område, men inte hästar. Jag håller med Lotta Finstorp att det kan vara en bra ide att se över det regelverket. Men inte att vi på annat sätt ska luckra upp strandskyddet. Strandskyddet är viktigt både för friluftslivet, biologiskt mångfald, levande landsbygd och klimatanpassning.

Det finns redan idag en mängd möjligheter till dispens. Kommunerna kan också peka ut särskilda LIS-områden som står för landsbygdsutveckling i sjönära lägen. Det var något som alliansregeringen införde. Men hur mycket mer permanentboende och företagsutveckling det verkligen lett till på landsbygden kan man undra. Därför tycker jag det är bra att regeringen bestämt sig för att utvärdera den reformen. Det var en bra och sansad IP-debatt igår. Du kan se den här. Jag klipper också in mitt inledningsanförande nedan. Det är trevligt med moderater som debatterar frågan där den hör hemma. Istället för som vissa värmlandsmoderater som i veckan gick ut och hårt kritiserade länsstyrelsens tjänstemän för att de följer de lagar vi beslutat i riksdagen. Det är inte ok.

Detta började jag med att säga i debatten:

”Strandskyddet är tillsammans med allemansrätten unikt ur ett internationellt perspektiv. Syftet är att allmänheten ska få tillgång till naturupplevelser, och att bevara den artrikedom som finns i strandmiljöer. Strandskyddet minskar också sårbarheten inför klimatförändringarna.
Vi ska vara tacksamma för att vi har haft detta regelverk. Strandskyddet har nämligen inneburit att vi förväntas få mindre problem än många andra länder med de skred och översvämningar som väntas bli effekten av klimatförändringarna.
Det kommer att minska både framtida problem och kostnader för oss. När havsnivåerna stiger och översvämningarna blir mer frekventa kommer de djur och växter som är beroende av strandmiljöer att förlora livsmiljöer. Genom att ha strandskydd finns en garanti att de får tillgång till oexploaterad strand.
Boverket med ansvar för miljömålet ”God bebyggd” miljö har en vision för 2025 där de förväntar sig att ”Många har tagit de ökade riskerna med att bygga längs stränderna till följd av klimatförändringarna på allvar. Genom klimatanpassad planering lokaliseras ny bebyggelse nu i mer skyddade lägen.”
Det generella strandskyddet omfattar 100 meter men länsstyrelserna kan också besluta om utvidgat strandskydd om 300 meter i särskilt känsliga områden.
Strandskyddet förändrades under den borgliga regeringens tid. Några förändringar var bra – i lagtexten förtydligades vilka skäl som är giltiga för att bevilja dispens. Länsstyrelserna behövde även tydligt motivera ett utökat strandskydd.
Tyvärr gjordes även försämringar. Det krävs numera starkare skäl än tidigare för att införa utvidgat strandskydd och ansvaret för dispenser och upphävningar av strandskydd i detaljplaner har förts över från länsstyrelsen till kommunen.
I juni redovisade Naturvårdsverket att arealen med utökat strandskydd har minskat till cirka 74 procent av arealen före översynen, från 6 600 till 4 900 kvadratkilometer. Vi ser också att kommuner idag ger mer dispenser från strandskyddet.
Det är olyckligt att det blivit lättare att bygga vid vatten i ett läge där det framstår som riskfyllt. Strandskyddet är en värdefull tillgång för Sveriges invånare och turister och vi måste komma ihåg att framtidens byggande inte huvudsakligen ligger i sjö- eller havskanten.
Men nu är det ju inte heller detta som dagens IP-debatt handlar om. Utan snarare hästägarens möjlighet att, i likhet med de som äger nötkreatur och får, låta sina djur beta inom strandskyddat område. Och där tycker jag också, i likhet med Lotta Finstorp, att det finns en anledning att se över regelverket. Även jag har blivit uppvaktad av hästnäringen och blivit uppmärksammad på att olika regler gäller för en mjölkgård och en hästgård.
Vad som dock berör både dessa företagare lika är dock svårigheten att finansiera en investering i t ex en ny ladugård eller stall. Det gäller för övrigt även oss som vill ta lån för att bygga bostadshus på landsbygden. Igår var vi riksdagsledamöter från Värmlandsbänken inbjudna till Säffle kommun. En kommun som har pekat ut 38 så kallade LIS-områden i sin översiktsplan.
Nu var det inte behovet ytterligare lättnader i strandskyddet vi pratade mest om utan problemet med att det ställs högre krav på både säkerhet och egen insats för en företagare eller en husbyggare på landsbygden. ”Det räcker inte ens att ha bästa läge vid vattnet för att få kalkylen att gå ihop” sa kommunens landsbygdsutvecklare.
Jag vet ju att detta inte är miljöministerns ansvarsområde men jag vet att regeringen arbetar med ett paket av åtgärder för att gynna landsbygdsutveckling. Allt ifrån finansieringsfrågor, stöd till social service, förenklade tillståndsprocesser, statligt stöd till kollektivtrafik på landsbygden till mer statliga jobb på landsbygden. Själv landsbygdsbo menar jag att detta är saker som är mycket viktigare för landsbygdsföretagande och oss landsbygdsbor än ytterligare lättnader i strandskyddet. Det skulle vara intressant om höra miljöministerns åsikter om detta?

Klimatlag och klimatmål på G

I torsdags togs ett historiskt regeringsbeslut som gett eko världen över. Regeringen beslutade om förslag till ett nytt klimatpolitiskt ramverk som ska läggas fram för riksdagen i vår. Det består av nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd.

Ramverket baseras på förra årets överenskommelse inom den parlamentariska Miljömålsberedningen vilket jag tidigare har bloggat om. Jag var Miljöpartiets representant i beredningen och det känns stort att se ens  baby växa och ta form. Jag tror att de andra ledamöterna i beredningen delar min känsla.

Klimatlagen är historisk. Den har vi miljöpartister kämpat länge för och det är vårt främsta vallöfte. Det här är ett stort beslut för Sveriges unga, våra barn och barnbarn. Att den har väckt stor uppmärksamhet världen över är förklarligt – har ligger Sverige i framkant.

Klimatlagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Regeringen ska i budgetpropositionen varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen och ta fram en klimathandlingsplan varje mandatperiod.  Regeringen föreslår, som ett långsiktigt klimatmål, att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Regeringen har också sagt ja till de andra målen vi föreslog – etappmålen för 2030 och 2040 och målet att utsläppen från trafiksektorn ska minska med minst 70 procent till 2030 (jmf med 2010) Klimatlagen ska säkerställa att Sverige minskar utsläppen i den takt som behövs för en globalt hållbar utveckling. Vi ser nu oroväckande väderfenomen världen över och vi inledde det nya året med rapporter om värmerekord i arktis. Det visar på hur viktig klimatlagen är.

Bilden  när Isabella med medarbetare skriver under väckte även den stor uppmärksamhet världen över…

klimatlagsbild

 

 

Om ett händelserikt och tufft år

Så börjar år 2016 närma sig sitt slut. Dags att sy ihop säcken.  Det har varit ett händelserikt och skrämmande år. Nu senast med terroristattacken på en julmarknad i Berlin. Mordet på strosande, förväntansfulla, oskyldiga människor är svårt att ta in. Vart är världen på väg? Var kommer all ondska ifrån ? Vad är det som gör att dessa trasiga unga män tror att världen blir bättre av våld och hat?

Men det är som Margot Wallström och Anders Ygeman har sagt. Det bästa vi kan göra är att försöka leva våra liv som vanligt. Gå på julmarknader och skolavslutningar utan att vara rädda. Låta julen bli den högtid för kärlek och hopp som vi vill att den ska vara.

Hösten har varit intensiv på många sätt. I miljöpartiets riksdagsgrupp har vi arbetat för att ena hela gänget efter vårens ministeravgångar, språkrörsbyten och jobbiga beslut om Vattenfall och värdlandsavtal. Det kom vi i mål med strax innan riksdagens juluppehåll och det blev en fin julklapp. Ser fram emot att fortsätta arbeta tillsammans med Annika, Valter, Jabar och Carl i viktiga gröna profilfrågor som fred, sänkt arbetstid mm mm.

Miljö- och landsbygdsfrågor är andra av mina hjärtefrågor. Att vår miljö- och landsbygdspolitik går hand i hand skriver jag tillsammans med Emma Nohren i dagens NWT.

På miljöområdet har vi också rönt stor framgång det här året. Att miljöbudgeten ökat med 73 procent talar sitt tydliga språk. Om du är intresserad av vad jag och de andra i utskottet sa i vår budgetdebatt hittar du våra anföranden på riksdagens webb.

Nu ser jag fram emot julens högtid och dess budskap om kärlek och hopp. Och er alla vill jag önska en…

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR

Höstresa till Västernorrland

I iksdagshörnan

I går var det återigen dags att sätta sig på tåget mot Västernorrland. Jag är ju inte bara riksdagsledamot för Värmland. Jag har också förmånen att vara fadder för Västernorrland (som inte har någon egen MP-ledamot i riksdagen). Det innebär att jag som riksdagsledamot får träffa medlemmar och göra studiebesök i två valkretsar, vilket är jättebra.

Jag började, som ofta, med att sitta i riksdagshörnan på kulturmagasinet i Sundsvall och svara på Sundsvallsbornas frågor. Det var frågor kring allt ifrån beskattning av bilar till regeringsfrågan.

”Kommer miljöpartiet att behövas i regeringen efter nästa val. Nu tycker jag alla partier pratar miljö- och klimat” var en fråga jag fick. Och den är ju lätt att svara på: Prata är en sak, att driva igenom politik som gör skillnad i verkligeheten en annan” Därför behövs vi i regeringen och i alla de kommuner och landsting vi sitter med och styr.

Vi är ju faktiskt med och styr i majoriteten av  landstingen. Ett av dem är Västernorrlands. Jag och Birgitta Skoglund, politisk sekreterare för miljöpartiet i Sundsvall, tog bussen upp till landstingshuset i Härnösand för att träffa landstingsrådet Eva Andersson (MP) som i många år drivit miljö- och energifrågorna där. Vi fick en spännande dragning av henne och Jan Lindberg, energicontroller på landstinget, av alla de åtgärder som lett till att landstinget är på god väg att nå sitt mål om halverad energiåtgång per kvadratmeter. Många av de stora investeringarna har skett med statligt stöd, bland annat de tidigare LIP och KLIMP-stöden. Och att det var nödvändigt med det statsstöd för att politikerna ska våga ge sig in på nya nydanande projekt var Jan Lindberg tydlig med.

Sjukhuset i Sundsvall får t ex sedan år 2000 all sin kyla från snö som förvaras under flistäcke långt in på sommaren utanför sjukhuset. En investering som minskat energiförbrukningen till 90 % och en innovation som fått efterföljare både i Norge och Japan.

Vi diskuterade regeringens nya klimatinvesteringsstöd, Klimatklivet, och stöd och regler kring solenergi. Jag  fick kloka synpunkter i medskick från Eva och Jan. Landstinget har satsat mycket på solenergi och är en dem som riskerar att bli beskattade för den el de själva använder  enligt de regler som regeringen lagt, men som nu ses över. Jag fick också med mig synpunkten att det borde vara mer pengar inom Klimatklivet som går till energieffektivisering. För självklart är det så att det är den insparade kilowatten som ger allra mest miljö- och klimatnytta.

Diskussionen kring den så kallade solskatten fortsatte även på kvällen då jag träffade MP Sundsvall under avslappnade AW-former och berättade om regeringens budget. Vi diskuterade också allt det vi har genomfört i regeringen under två år och vad som är viktigt att genomföra de kommande två.

Träffar landstingsrådet Eva AnderssonI landstingshuset i Härnösand. Där har de värmlandskonst på väggarna...

Träffar landstingsrådet Eva Andersson i landstingshuset i Härnösand. Där har de värmlandskonst på väggarna…

 

Gruvdebatt i riksdagen

Idag deltog jag i riksdagens debatt om gruvor och gruvavfall i riksdagen. Du kan se hela debatten här. Nedan kan du läsa mitt inledningsanförande:

TALMAN

Idag debatterar vi Riksrevisionens rapport om statens ekonomiska risker i fråga om gruvavfall. Jag vill börja med att yrka bifall till betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Två fartkameror och en skattehöjning. Det fick vi av gruvan.
Vi var nog många som bänkade oss framför TV:n igår för att se starten av PO Tidholms serie ”Resten av Sverige”. Speciellt intressant för dagens debatt var inslage om Tapuligruvan utanför Pajala. Där intervjuades kommunpolitiker, tjänstemän och andra kommuninvånare . Citatet om fartkamerorna och skattehöjningen återgavs av författaren och Pajalabon Mikael Niemi.

I januari 2013 besökte jag Pajala. Brytningen av järnmalm, som då pågått i några månader, hade gett framtidstro i bygden, flyttströmmarna hade vänt, kommunen satsade 60 miljoner i nya bostäder och regeringen anslog extra pengar för att förstärka vägen från Svappavara för de tunga långtradarna. I riksdagen debatterade vi om vägen skulle elektrifieras eller om en järnväg skulle byggas till Pajala.

I december 2014 gick gruvan i konkurs. Husen står nu tomma, slagghögarna ligger övergivna. Och vilka får vara med och betala för drömmen om gruvan? Jo, skattebetalarna. I Pajala och resten av landet. Vi får också betala för hanteringen av gruvavfallet. Trots de krav på ekonomisk säkerhet som ställdes på bolaget Northland Resources när de fick tillstånd att börja bryta. 

TALMAN

Gruvverksamhet och annan mineralutvinning har varit och är av stor betydelse för Sverige. Vår ekonomiska utveckling har i hög grad varit baserad på exploatering och förädling av inhemska råvaror som malm, skog och vattenkraft. Men utvinningen har också orsakat och orsakar stora ingrepp och skador på naturen och hälsorisker för människor.

En framtidsorienterad och hållbar mineralpolitik måste bygga på en helhetssyn som omfattar inte bara drömmen om pengar och arbetstillfällen och utan också påverkan på naturen, samhället och relationen människa–natur. I Sverige och i resten av världen.

Därför välkomnar Miljöpartiet Riksrevisionens granskning. Den belyser flera problem med gruvindustrin i Sverige och föreslår en rad viktiga förändringar. Det handlar både om bättre, säkrare finansieringslösningar, moderna metoder för att ta hand om avfallet och utökad klassificering av gruvavfall med farliga egenskaper.

TALMAN

Regeringens ambition är att Sverige ska vara ett föregångsland för en miljömässigt hållbar gruvnäring och avfallshantering. Regeringen är i sin skrivelse tydlig med att kostnaderna för efterbehandling och avfallshantering från gruvverksamhet inte ska belasta staten och skattebetalarna. Regeringen har också redan gjort en rad åtgärder med anledning av skrivelsen.

Bland annat har man påbörjat ett arbetet kring vilka insatser eller åtgärder som behövs för att säkerställa att det finns tillräckliga ekonomiska säkerheter. En bransch- eller försäkringslösning är något som Miljöpartiet sedan tidigare har föreslagit ska utredas. Men det kan säkert finnas även andra sätt att se till att kostnaden hamnar där den ska enligt principen – förorenaren betalar. Dvs hos gruvbolagen, inte hos skattebetalarna.

Och hur bolagen tar han om gruvavfallet är en stor och viktig fråga TALMAN. Hela 83% av Sveriges uppkomna avfallsmängd kommer ifrån utvinningsavfallet från gruvindustrin.

Det är nödvändigt att finna alternativa användningsområden för gruvavfallet , som återanrikning eller som ballastmaterial inom infrastruktur och samhällsplanering. Regeringen uppdrog därför i april i år åt Naturvårdsverket och Statens geologiska undersökningar, SGU, att tillsammans ta fram en långsiktig strategi för hantering av utvinningsavfall och göra en bedömning av åtgärder för efterbehandling med beaktande av alternativ användning av utvinningsavfall.

Det här är ett steg mot en mer cirkulärekonomi. Ett annat, för Miljöpartiet, viktigt steg mot en cirkulär ekonomi är att vi återvinner mineraler och andra naturresurser i högre grad. Bland annat från våra bebyggda miljöer. Här finns stora mängder metaller att återanvända.  Ämnen i produkter och anläggningar som inte längre används men som bara ligger kvar. Ett exempel är alla nedgrävda uttjänta kablar som innehåller bly och koppar från f d Banverket och Telia. Vår lagstiftning innehåller inte några krav på att plocka upp dessa fyndigheter för återanvändning. Det finns också oklarheter kring vem som har rättigheter att ”bryta” dessa mineraltillgångar och hur värdet ska fördelas. Miljöpartiet menar att regeringen bör vidta åtgärder för att underlätta denna så kallade urban mining och andra sätt att återanvända metaller och övriga naturresurser i vårt land.

Detta sagt som en utvikning, TALMAN, för dagens debatt handlar ju om gruvavfallet. Men jag vill ändå passa på att understryka att Miljöpartiet driver flera förslag för En hållbar mineralpolitik som för den intresserade finns sammanfattade i en riksdagsmotion med just namnet ”En hållbar mineralpolitik” som vi lämnade in under förra mandatperioden.

Men, TALMAN, tillbaka till betänkandet och skrivelsen.

Regeringen konstaterar i sin skrivelse i likhet med Riksrevisionen att arbetet med klassificering av visst utvinningsavfall som farligt avfall bör prioriteras. Vissa typer av sulfidhaltigt gråbergsavfall kan t ex generera giftigt, cancerframkallande och ekotoxiskt lakvatten som även kan vara giftigt för människor vid direktexponering. Ibland finns också radioaktiva ämnen och tungmetaller i avfallet. Riksrevisionen uppmärksammar i sin rapport att en stor del av gruvavfallet har farliga egenskaper med att bara en liten del av avfallet faktiskt klassificerats som farligt. Detta har nu regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att åtgärda.

Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapport är några steg i riktningen mot en miljömässigt hållbar gruvnäring och avfallshantering

Glädjande är också, TALMAN, att vi nu också ser steg i rätt riktning på andra håll:

Ett exempel är högsta förvaltningsdomstolens beslut avseende brytning av sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr, norr om Gränna, stärker skyddet av Natura 2000-områden i Sverige och är ett viktigt prejudikat som jag hoppas blir vägledande i framtiden.

Ett annat exempel är att Havs- och vattenmyndigheten besluta om att peka ut 28 anläggningar som riksintresse för vattenförsörjning.. Det rör sig om områden med anläggningar från norr till söder i Sverige som tillsammans försörjer över 6,1 miljoner personer med dricksvatten. Myndighetens beslut gör att dricksvattenförsörjningen får samma status som andra viktiga samhällsfunktioner.

Och ett tredje exempel, och något som miljöpartiet kämpat för i många år, är regeringens beslut att skydda området kring Bästeträsk på Gotland och Ojnare. Det är ett steg mot en bättre balans mellan miljö och produktionsintressen. Och ett tecken på en politisk insikt om vikten av att värna vårt dricksvatten. Jag hoppas att den insikten också kommer att finnas när försvarets skjutövningar över Vättern når regeringens bord. Redan idag är det mer än en kvarts miljon människor som får dricksvatten från Vättern, landets största dricksvattentäkt.

TALMAN

Som miljöpartist är jag stolt över att den Socialdemokratiska och Miljöpartistiska regeringen är överens om att Sveriges gruvnäring ska vara miljömässigt hållbar. Att miljökraven för prospektering och provborrning nu successivt kommer att förbättras och hänsyn också ska tas till lokala näringar. Och för att vi inte öppnar upp för utvinning av uran, olja eller gas.

Ett modernt hållbart samhälle överexploaterar inte jordens resurser. Vi har ingen rätt att lämna över en än sämre värld till nästa generation. Det finns inga oändliga resurser av metaller. Vi måste i första hand återanvända de vi redan brutit. Och när vi bryter nytt göra det med hänsyn både till naturen och kommande generationer. Och se till att den som bryter också ska betala för att ta hand om avfallet på ett riktigt sätt.

TACK

 

 

 

 

En budget för välfärd, miljö och jämställdhet

image

Idag presenterades regeringens förslag på statsbudget för 2017. Liksom tidigare år medverkade jag vid den budgetpresentation som ägde rum i Karlstad. I år tillsammans med försvarsminister Peter Hultkvist och Lars Mejern Larsson (S) Och det var med stolthet jag gjorde det. För det här är en budget med stora satsningar på välfärd, miljö och jämställdhet. En budget som gynnar kvinnor mer än män. De som tjänar mindre mer än de som tjänar mycket. De som cyklar och åker kollektivt. Och de som bor på landsbygden. En bra och rolig analys på detta gjorde för övrigt Marcus Oscarsson i TV4.

Välfärd

De tio välfärdsmiljarderna är en historisk förstärkning av landstingen och kommunernas budgeter. För Värmlands landsting handlar det om + 82 miljoner kr nästa år. För Karlstad +43 miljoner. De utökade statsbidragen till landstinget och de värmländska kommunerna kommer alla värmlänningar till del. De är viktiga både för en bättre skola, sjukvård, socialtjänst och ett bra mottagande av våra nya invånare.

Miljö

I dag fyller miljöpartiet 35 år. Och det firar vi med att konstatera att miljöbudgeten har ökat med 73 procent sedan regeringsskiftet. Och då pratar vi bara om det utgiftsområde som jag arbetar med dvs UO 20 – Allmän miljö- och naturvård. Lägg därtill ökade satsningarna på järnvägen, sänkningen av kostnader för reperationstjänster och småskalig solenergi, höjning av miljöskatterna med mera så kan man som miljöpartist sträcka på sig – vi gör Sverige grönare!

Regeringen både utökar och förlänger satsningarna inom klimatklivet och stadsmiljöavtalen. Nästa år blir det även mer pengar till klimatanpassning, giftfri miljö och marina reservat. Och redan i år anslås mer pengar till skogsskydd. De 250 miljoner som i våras aviserades skulle skjutas fram till 2017 på grund av de ökade kostnaderna för flyktingmottagandet kommer nu tillbaka in i årets budget i höständringsbudgeten. En glädjande nyhet som bland annat WWF och Supermiljöbloggen observerat.

Jämställdhet

Och så var det detta med jämställdheten. Kvotering till bolagsstyrelser, mer pengar till arbete mot mäns våld mot kvinnor och en jämställdhetsmyndighet. Äntligen! Förövrigt tycker jag att den myndigheten borde läggas i Karlstad.

Som sagt – den här budgeten ska bli kul att debattera, försvara och ta beslut om. Här finns mycket annat viktigt att återkomma till. Som att regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram ett förslag på moderniserad terränglagstiftningen för att minska skador och störningar i vår natur. Det motionerade jag om förra året. Skönt att inte behöva göra det igen!    

Bra uppstart med jämställdhet och skogsskydd

Så var det dags igen. I tisdags öppnades riksmötet. Det var en fin uppstart med många bra anföranden på viktiga teman.

Jämställdhetsexperten Gertrud Åström höll högtidstalet i Storkyrkan och hon var tydlig och intressant att lyssna på. ”Att leva ojämställt är att leva i kris” sa hon bland annat. Hon var också tydlig i sin kritik mot det nya sättet att utnyttja kvinnors kroppar som surrogatmödrar. Jag tackade henne särskilt för det efteråt utanför kyrkan.

Stefan Löven läste upp en lång och innehållsrik regeringsförklaring. Med många bra skrivningar om klimat och miljö. ”Fler naturskogar bevaras. Ambitionerna för biologisk mångfald höjs” sa statsministern bland annat. Det var ett bra klargörande efter sommarens märkliga turer i skogspolitiken med avsatta skogsutredare och märkliga uttalanden från vår landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Men igår var sagde minister mer tydlig om vikten av att öka både skyddet av naturskogar och miljöhänsynen i skogsbruket. Detta med anledning av en interpellation med rubriken ”Ökad miljöhänsyn i skogsvårdslagstiftningen” inlämnad av Jens Holm (V). Jag deltog också i den IP-debatten och du kan se den på riksdagens hemsida 

 

I Kenya och Tanzania

(mer…)

Senaste inläggen.
Desktop