Stina Bergström (MP)
Kategori. Skogsbruk

Skogsdebatt i riksdagen

Nyckelbiotoper, skyddsformer, äganderätt, miljö, produktion… Idag hade vi skogsdebatt i riksdagen. Du kan se hela debatten här:

http://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/debatt-om-forslag/skogspolitik_H501MJU17

Nedan kan du läsa vad jag sa i mitt inledningsanförande.

En liten överraskning var att två vänsterpartister deltog i debatten, med  varsin ståndpunkt vad gäller tillståndet i skogen och hållbart skogsbruk. Jens Holm, miljöpolitisk talesperson, som i sitt anförande nästan lät som en miljöpartist. Och Birger Lahti, näringspolitisk dito, som i sitt inlägg hade en helt annan uppfattning. Som åhörare blir man ju lite förvirrad och undrar vad som egentligen är V:s skogspolitik…. Tryggast att hålla sig till miljöpartiets..

TALMAN

Vi debatterar idag skogspolitiken. Det är ett viktigt politikområde. Skogen är viktig för oss alla. En del av oss älskar att plocka svamp och bär. Andra gillar att ta en löprunda eller promenera med hunden i skogen. En del gillar att jaga. Många hämtar kraft, och återhämtar sig, i skogen.

Skogen ger också förnybart material som behövs i det hållbara samhällsbygget. Så att vi kan bygga i trä istället för betong, så att vi kan ha matförpackningar av kartong istället för plast. Mycket av det som idag görs av oljebaserade råvaror skulle vi kunna göra av material från skogen. Från skogensekosystemtjänster, naturens gratistjänster.

Skogen fungerar också som en kolsänka och har en utjämnande effekt på temperatur, nederbörd och avrinning. En riktig skog rymmer också en rik biologisk mångfald. Skogsstyrelsen har i en färsk rapport sammanställt en lista på de 30 viktigaste tjänsterna skogen erbjuder oss människor. Det är en intressant och viktig läsning för att öka kunskapen om skogens alla värden. Och för att vi ska veta hur vi ska förvalta skogen så att vi kan fortsätta att ta del av alla dessa tjänster.

Avgörande för hur skogen måste förvaltas och användas är att skogens ekosystem bibehåller sin ekologiska funktion, sin biologiska mångfald och sin produktionsförmåga. Dagens brukande av skogen får inte försämra morgondagens. Där har vi ännu långt kvar att gå – både vad gäller att skydda mer skog och ställa om till ett mer naturnära skogsbruk.

TALMAN

Det är viktigt att ha koll på historien när man ska debattera politik. Även skogspolitiken. I påskhelgen hann jag läsa en bok som legat ett tag på mitt natuttgsbord. ”Södra på egna ben” av Pär Fornling. Det är en intressant bok om Södra skogsägarnas och den svenska skogspolitiken, från slutet av 70-talet till idag.

Intressant är särskilt beskrivningen av början av 1990-talet , där många av dagens debattfrågor har sina rötter. Då betalade skogsägarna fortfarande en skogsvårdsavgift. En avgift som med dagens taxeringsvärden skulle vara ca 4 miljarder kr. Skogsbruket var starkt reglerat med ett dominerande produktionsintresse. De skogsägare som ville spara lövträd och bruka med andra metoder än trakthyggesbruk, eller helt låta bli att avverka, kunde lagföras.

Gigantiska kalhyggen bredde ut sig i det svenska skogslandskapet. Och miljörörelsen protesterade och agerade. I Sverige och i övriga världen. Det svenska skogsbruket stod inte högt i kurs. Stora pappersköpare och konsumenter hotade med köpbojkott. I Sverige och utomlands.

Det var då skogsägarintressena, som Södra skogsägarna, och miljörörelsen gjorde gemensam sak tillsammans med politiken. Vi fick en ny skogsvårdslag med två likställda mål – miljö och produktion. Regleringar togs bort, vi fick frihet under ansvar. I gengäld lovade skogsägarna att frivilligt skydda värdefulla skogar. Miljöcertifieringarna FSC och PEFC infördes.

TALMAN

Idag är 63 procent av den produktiva skogsmarken certifierade i FSC och/eller i PEFC. Om hur den svenska certifieringens fungerar kan man som miljövän ha en och annan åsikt kring. Men certifieringen är inget politikerna styr över.

Jag ser dock med stort intresse fram emot de nya, uppdaterade certifieringsreglerna för FSC som enligt uppgift ska beslutas längre fram i vår. Att de skärps är viktigt. Både för att förbättra tillståndet i våra skogar. Men också för den svenska skogsindustrins rykte och lönsamhet.

TALMAN

Dagens debatt handlar bland annat om nyckelbiotoper och huruvida om och hur de ska inventeras, registreras och skyddas. En nyckelbiotop är områden med en speciell naturtyp som har stor betydelse för skogens hotade och rödlistade arter. Skogsstyrelsen har inventerat nyckelbiotoper sedan 90-talet i större eller mindre omfattning. Under våren 2017 gjordes ett uppehåll med registreringen i nordvästra Sverige. Men nu har man återupptagit arbetet efter att tillsammans med Naturvårdsverket och länsstyrelserna utarbetat en ny inventeringsmetod. Den ska testas under 2018 och sedan utvärderas och eventuellt justeras.

Det finns idag inget lagligt förbud mot att avverka nyckelbiotoper. Men Nyckelbiotoper får inte avverkas på FSC-certifierad mark. Många virkesuppköpare vill inte heller köpa virke från nyckelbiotoper. Helt enkelt eftersom konsumenterna inte vill köpa det. Den borgerliga oppositionen och Sverigedemokraterna ser tydligen detta som ett problem. Precis som de ser det som ett problem att satsa på ökad produktion av ekologisk mat i Sverige trots ökad efterfrågan hos konsumenterna. .

TALMAN
Som konsument ska du kunna känna dig trygg med att certifieringens krav är uppfyllda. Som svensk ska du känna dig trygg med att värdefulla skogar skyddas. Staten har sedan 90-talet hjälpt de privata skogsägarna med inventering och registrering. Men i brist på medel finns det mycket kvar att göra. Regeringen kommer därför att ge skogsstyrelsen i uppdrag att göra en rikstäckande inventering.

Miljöpartiet tycker också att skogsägare med mycket nyckelbiotoper på sina marker ska ha rätt till ersättning oavsett om de är certifierade eller inte. Regeringen har därför anslagit 250 miljoner extra per år till detta under 10 år. 

TALMAN

Att skydda nyckelbiotoper är en form av skogsskydd. En del görs frivilligt, genom certifieringen, en del genom biotopskydd i samarbete med skogsstyrelsen. Naturvårdsavtal, naturskyddsområden, Nationalparker och Natura 2000 är andra skyddsformer som finns idag. Riksdagens mål, som togs under alliansregeringen, är att 20 procent av den produktiva skogen ska skyddas. Det grundar sig i den strategiska plan, Nagoya-protokollet, som antogs 2010 inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald.

Vi har en bit kvar att gå. Enligt våra myndigheter har endast knappt 5 procent av den produktiva skogsmarken lagstadgat skydd. Skyddet är dessutom mycket ojämnt fördelat. Stora arealer av barrskogar är skyddade nära fjällkedjan medan cirka två procent är skyddade i övriga Sverige.

Under alliansregeringen beslutade riksdagen om ett etappmål för skogsskydd. Det formella skyddet av skogsmark ska öka med ca 150 000 ha skogsmark och skogsbrukets frivilliga avsättningar med 200 000 hektar till år 2020. Inget av de målen kommer att uppnås med dagens skyddstakt.

När det gäller det formella skyddet så återstår fortfarande ca 90 000 ha. Det är två år kvar. Takten måste alltså öka. Regeringen har därför anslagit mer pengar till skogsskydd, dubbelt så mycket pengar som under alliansregeringen.

Alliansregeringens problem då och alliansens nu är att man, trots att man beslutat utöka skogsskyddet, inte är beredd att ersätta skogsägarna. När Miljöpartiet och Socialdemokraterna tog över regeringsmakten stod skogsägare i kö för att få ersättning. I många fall i flera år hade de stått där. Nu håller den kön på att betas av, skogsägarna får sina ersättningar och skyddstakten har ökat. Det är inte fler skyddsformer, som de borgerliga partierna i det här betänkandet föreslår, vi behöver. Det är ordentligt med pengar till de skyddsformer som finns idag som behövs.

Men, TALMAN

att skydda skog räcker inte för att uppfylla nationella och internationella miljömål – en omställning till ett hållbart brukande av skogsmarken är också nödvändig. Genom Nagoya-protokollet har Sverige förbundit sig att, förutom att skydda 17 procent av biologisk värdefull och representativa skogsområden, senast 2020 förvalta områden som används till skogsbruk hållbart så att bevarande av biologisk mångfald garanteras. Det handlar alltså inte bara om att lämna orörda områden utan att också att sköta den skog som brukas på andra sätt.

Trakthyggesbruket har tillämpats i Sverige i stor skala sedan 1950-talet och har inneburit omvälvande förändringar av det svenska skogslandskapet. Skogar med olika slags träd i åldrar har ersatts med planteringar av likåldriga träd

Miljöpartiet vill se brukningsmetoder som skapar skogar med olikåldriga träd, lövinslag och kvarlämnad död ved. Hyggesfria skogsbruksmetoder bör främjas då de har stora fördelar för biologisk mångfald, friluftslivet, turismen, rennäringen och kulturmiljövärden.

Intresset för hyggesfritt skogsbruk växer, det är glädjande. Men samtidigt är det fortfarande en mycket liten del, bara några procent, av den produktiva skogsmarken som sköts med hyggesfria skogsbruksmetoder.

Regeringen har därför fördubblat Skogsstyrelsens anslag för rådgivning om hyggesfria brukningsmetoder. Miljöpartiet tycker också att de skogsägare som vill ställa om från trakthyggesbruk till hyggesfritt skogsbruk borde kunna få ett omställningsstöd. Precis som det idag går att få stöd till omställning från konventionellt till ekologiskt jordbruk.

Miljöpartiet anser oxå att staten bör vara ett föredöme i sitt skogsbruk. Därför har Fortifikationsverket och Statens Fastighetsverk fått i uppdrag att mer bruka sina skogar med hyggesfria metoder. Miljöpartiet anser att även Sveaskog bör få ett förnyat uppdrag och ett sänkt avkastningskrav. Sveaskog är Sveriges största skogsägare och borde gå i bräschen både när det gäller skydd och hållbart skogsbruk. Om detta har vi tidigare debatterat här i riksdagen.

Med den passningen till ansvariga på/ och för Sveaskog sätter jag punkt.

Tack TALMAN

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu blir det färre kalhyggen i statens skogar

Nu lackar det mot jul. Det har varit en intensiv och spännande höst. Regeringen  har lagt fram en rad viktiga gröna förslag. Som en historisk stor miljöbudget. Som förslaget att de ensamkommande barnen som kom till Sverige hösten 2015 ska få stanna.  Som en tredelad föräldraförsäkring och en samtyckeslag. På klimatområden räknar vi nu in 55 olika åtgärder som gjorts sedan regeringstillträdet. Jag har sagt det förut; Miljöpartiet i regering gör skillnad!

Igår presenterade Per Bolund och Karolina Skog en annan viktig nyhet. Nu ska det bli färre kalhyggen i statens skogar. Statens Fastighetsverk och Fortifikationsverket får i uppdrag att utveckla arbetet med grön infrastruktur och hyggesfritt skogsbruk.

Det är ett viktig steg för att den statliga skogen, den vi alla äger, ska brukas mer hållbart. Nästa steg måste vara att även Sveaskog, där 14 procent av de svenska skogen finns, får ett uppdrag. Sveaskog har den senaste tiden varit ute i ordentligt blåsväder både för hur de bedriver skogsbruk i sina ekoparker  (här hittar du en dokumentär i radioprogrammet Kaliber) och en planerad avverkningen på Brännvinsberget i Dalarna.

Jag har ställt en fråga till näringsminister Mikael Damberg kring detta och fått ett svar vars riktighet ifrågasatts av bland annat Naturskyddsföreningen. Som också skickat ett öppet brev till Sveaskogs styrelse. Fortsättning följer….

Men först ska vi alla ta lite julledigt. Själv hoppas jag på mer snö så att skidorna kan plockas fram. Måste börja träna för Tjejvasan…

Ha en riktigt bra Jul och ett Gott Nytt År!

Valkampanjar i viktigt val

Nu är valrörelsen i full gång. Ja, jag menar i vårt grannland Norge. Den 11 september är det val till den norska riksdagen – Stortinget. I torsdags åkte jag över gränsen för att valkampanja med mina norska kamrater.

Det går bra för det norska miljöpartiet, MDG, Miljopartiet de gronne, i oppinonsmätningarna. I flera mätningar ligger de en bit över fyra procent. Med det resultatet skulle Rasmus Hansson, som idag sitter som ensam  grön i Stortinget, få flera gröna stortingskamrater från hela Norge.

Rasmus kom som första MDG:are in i Stortinget för fyra år sedan då partiet gjorde ett rekordval i Oslo. I Oslo sitter också MDG med och styr sedan två år  tillsammans med Arbeterpartiet och Socialistisk Venstre.(I Norge har man Stortingsval för sig, kommun- och fylkeval för sig med två års mellanrum).

Det är en sådan stryka att ha systerpartier i andra länder och kunna hjälpas åt och utbyta ideer. Jag var inbjuden för att prata hållbart skogsbruk  till MDG i Ringsaker i Hedmark fylke, som är ett grannlän/fylke till Värmland. Det var väldigt spännande att diskutera skogsbruk och skogsskydd med norska skogsägare, miljöaktivister och ekoturismföretag. Att seminariet ägde rum i Moelv som är platsen där det stora skogsbolaget Moelven startade och fortfarande är den stora arbetsgivaren satte också krydda på det hela. MP:s nya skogspolitiska program gick åt som smör i solsken.

Efter kvällsseminariet följde jag med MDG:s representant i kommunen Thomas Eriksen och hans fru Karolina och byggde en ”valstuga” på torget i Moelv inför helgens marknad innan vi åkte hem till dem och nattpratade grön politik i Norge och Sverige.

På fredagen åkte jag ned till Oslo och sammanstrålade med Per-Inge Liden, kommunalråd i Karlstad. Vi besökte partikansliet och deltog i valkampanjsmöte med språkrören Une Bastholm och Rasmus Hansson, partisekreteraren Lars Gaupset med flera. Imponerande att höra om alla frivilliga partimedlemmar som kampanjar och knackar dörr över hela Norge.

En stor profilfråga för MDG och en stor fråga i valrörelsen är den norska oljan. MDG har avgett tre viktiga löften till de norska väljarna. Ett av dem är att inte stötta någon regering som öppnar nya oljefält. MDG har också gjort en avvecklingsplan för att upptaget av olja ur det norska havet.

De två andra löften är att partiet alltid kommer att sätta miljö först och aldrig stötta en regering där Framskrittspartiet finns med.

Om detta och mycket annat pratade jag och Per-Inge med alla debattsugna Oslobor på Karl-Johan under eftermiddagen vid MDG:s valcykelkärra. Vi hann också med att fika med Johan och Sabina, språkrören för vår svenska miljöpartiavdelning i Oslo, innan vi lämnade Oslo. Nu håller vi alla tummar för ett bra resultat den 11 september. Jag ser fram emot valvakan !

Thomas och Karolina bygger ”valstuga” på torget i Moelv

Jag, Per-Inge, Une och Rasmus.

 

Per-Inge och Leif Ingholm framför MDG:s valcykelkärra på Karl-Johan.

 

Sabina och John, språkrör för MP Oslo, vår lokalavdelning för alla svenskar i Oslo

 

Om Ojnare och varför jag inte åker till Almedalen

Rätt att skydda Ojnareskogen

Igår kom Högsta förvaltningsdomstolens beslut om Ojnareskogen. Domstolen anser att regeringens beslut, att utvidga Natura 2000-området Bästeträsk och därmed skydda Ojnareskogen, var rätt.

Därmed fastställer Högsta Förvaltningsdomstolen regeringens utpekande av området som Natura 2000.

Det var bolagen Nordkalk och SMA Mineral som överklagade regeringens beslut, som fattades den 31 augusti 2015, till Högsta förvaltningsdomstolen. Men domstolen går alltså inte på deras linje.

”Regeringen har emellertid fattat beslutet i syfte att uppfylla unionsrättsliga förpliktelser och tillgodose det allmänna intresset av att bereda skydd för vissa livsmiljöer.” skriver domstolen i sitt beslut. Radio Gotland har en informativ artikel på sitt hemsida.

Om jag skulle ha åkt till Almedalen i år skulle jag ha vikt en kväll för att åka till Bästeträsk med gröna vänner och  glädjas tillsammans med alla andra som i så många år kämpat för detta unika naturområde.

Inget Almedalen i år

Men jag kommer inte att åka till Almedalen. I år blir det istället FAO:s konferens i Rom som äger rum i samma vecka. FAO är FN:s organisation för jord- och skogsbruk, fiske och råvaror (Food & Agriculture organisation of the United Nations).  Jag ingår i den svenska delegationen och det ska verkligen blir spännande att vara med när FN:s alla medlemsländer träffas för att diskutera världens jordbruk, skog, fiske och uttag av råvaror.

Förutom att följa förhandlingarna och diskussionerna vid konferensen har jag och min riksdagskollega Johan Buser (S) bokat in en rad möten med FAO: s experter på bland annat hållbart skogsbruk, livsmedelsförsörjning och frö-frågan. Viktiga frågor för Sverige och världen.

Så i år får Almedalen klara sig utan mig.

Efter Rom är det dags för lite ledighet. Både från politik, blogg och andra sociala medier. Passar därför på att redan nu önska alla läsare en skön sommar !

MP-kongress om klimat, migration och skog


I morse var jag i P4 Värmlands studio och pratade om helgens kongress i Linköping. Det blev mycket frågor om stämning inom partiet och hur högt i taket det kan vara i ett parti.  Och om den ”stora frågan” som reportern sa. Och då menade han inte klimatfrågan utan opinionsmätningarna…

Men å andra sidan hänger de ju ihop. Det finns många viktiga anledningar till att det är viktigt med ett grönt parti i riksdagen och regeringen. Artutrotningen är, vid sidan av klimatförändringarna, den mest akuta miljöfrågan. Här har vi, i likhet vad gäller miljardsatsningar på olika klimatåtgärder, också gjort gröna avtryck i regeringen. Med en 80 procentig höjning av anslaget till värdefull natur och 50 procent mer till skötsel och biotopskydd och naturvårdsavtal.

Men självklart måste mer göras för att vi ska hejda hotet mot bland annat skogens växter och djur och skogens viktiga ekosystem. På kongressen presenterade jag och Jenny Lundström, från partistyrelsen, partiets nya skogspolitiska program vid ett välbesökt seminarium. Ett program med viktiga, och nödvändiga, förslag på hur vi ställer om till ett hållbart skogsbruk.

Du hittar programmet ”Guld och gröna skogar” här.


Kongressen bjöd också på inspirerande tal från språkrören och vår  partisekreterare Amanda Lind. Och kloka gröna beslut om allt ifrån ensamkommande barns rätt till permanenta uppehållstillstånd till viktiga klimatåtgärder. Plus, förstås, massor med fina möten med partikamrater från hela Sverige och andra länder.

Jag deltog också i klimatseminaret och  berättade om arbetet med partiets klimatfärdplan. Vår klimatminister och språkrör Isabella Lövin  berättade om regeringens alla klimatsatsningar och den kommande klimatlagen. Klimatforskaren Kevin Andersson avslutade med en inspirerande föredragning med budskapet; det behövs göras mer om vi ska lyckas hejda klimatförändringarna.

Det är 469 dagar kvar tillvalet. Ett val som Gustaf Fridolin tryckte på i sitt avslutningstal kanske är Sveriges viktigaste val. Det är nu vi kan vända utvecklingen för många allvarliga miljöproblem. Klockan är fem i tolv och miljöpartiets roll är viktigare än någonsin.

 

Varför har vi ett strandskydd?

Idag har varit en späckad dag. Började med en TV-intervju om partiets miljöpolitik för Aktuellt (kommer att sändas nästa vecka). Hann precis uppdatera mig om Per Bolunds presskonferens om att regeringens kommer att föreslå en flygskatt ( Äntligen !!! Absolut nödvändigt om vi ska uppnå våra klimatmål ) innan det var dags att springa till kammaren för många timmars debatt.

Vi debatterade två betänkanden. Ett om biologiskt mångfald där jag pratade om min motion om ett totalförbud mot elfenben. Och ett om Naturvård och områdesskydd.

Du kan se båda debatterna på riksdagens hemsida.

Debatten om Naturvård och områdesskydd kom mycket att handla om strandskyddet. Eftersom de flesta motioner som de borgerliga partierna lagt handlade just om att försämra strandskyddet och privatisera stränderna. Det är en sorglig utveckling av debatten som historiskt ändå mot ett bättre och bättre strandskydd. Om detta berättade jag i mitt inledningsanförande som du kan läsa nedan:

Herr TALMAN

Vi debatterar idag Miljö- och jordbruksutskottets betänkande ”Naturvård och områdesskydd”. Som Miljöpartist hade jag väldigt gärna sett att de motioner som vi nu debatterar framförallt skulle handla om att stärka naturvården och skydda mer naturområden.

Men så är det inte alls. Majoriteten av de motioner som lämnats in av den borgerliga oppositionen handlar istället om ta bort skyddet av viktiga naturområden. Marker som är speciellt viktiga för djur- och växtlivet. Och för oss människor.

Vi debatterar idag, återigen, strandskyddet. Och jag tänkte ta tillfället i akt att påminna oss alla om varför tidigare riksdagsledamöter i Sverige en gång tog besluten att stränderna skulle vara tillgängliga för alla. Inte bara för vissa.

Så tidigt som 1936 lyfte ledamöterna Andersson och Gustafsson i en motion problemet med den hastigt framskridande exploateringen av stränderna.

”Förmögna människor lägga beslag på så gott som alla natursköna områden, som gränsa intill hav, sjöar och vattendrag. Miltals från staden bli på detta sätt strandområdena förvandlade till tomter och parker i enskild ägo. Hundratusentals människor, vilka äro bosatta i städerna och de tätbebyggda samhällena bli på detta sätt, trots att de äro bosatta i närheten av hav och sjöar, berövade möjligheter till friluftsbad och friluftsliv inom rimligt avstånd till sin bostadsort.” skrev motionärerna.

Den efterföljande fritidsutredningen som lämnade sitt slutbetänkande 1938, djupdök i vad som höll på att hända och föreslog åtgärder. Ledamöterna i kommittén menade bland annat att

”våra stränder böra betraktas såsom en för hela folket betydelsefull nationell tillgång, vars bevarande i ursprungligt skick av såväl sociala som andra skäl bör eftersträvas.”

Fritidsutredningen är en intressant och imponerande läsning. Imponerande därför att där finns en stor insikt kring vad som skulle hända om man inte satte stopp för bebyggelse på stränderna. Intressant därför att den så grundlig. Genom att hämta in synpunkter från samtliga län, kom man till exempel fram till att den ökande strandbebyggelsen var något som väckte oro i så gott som hela landet.

Men herr  TALMAN

Som vi alla vet kom det ett krig emellan. Först 1950 tillkom den första strandlagen. Då gav man länsstyrelserna i uppdrag att utse de områden där strandskydd skulle gälla. För att trygga tillgången till platser för bad och friluftsliv för allmänheten. ”

Men den lagstiftningen visade sig vara otillräcklig för att hejda den stora expansionen av fritidshus under 1960-talet och början av 70-talet. Riksdagen beslutade därför 1975 om ett generellt förbud mot att bebygga stränder, både vid kusten och i inlandet.”

Skärpningen var och är kopplad till en möjlighet att ansöka om dispans.

Genom en lagändring 1994 utvidgades strandskyddets syfte till att också ge skydd för växt- och djurlivet. Vi hade haft en miljörörelse och en kunskap om strändernas betydelse inte bara för människor utan också för växter och djur hade letat sig in i den här kammaren och lagstiftningen.

Det är över 20 år sedan. Nu börjar det bli dags för dagens politiker att ta nästa steg.

För, TALMAN,

Vi ska vara tacksamma för att tidigare riksdagspolitiker har månat om strandskyddet av ytterligare ett skäl. Att vi inte, som i övriga Europa , har bebyggt stränderna, innebär att vi vid sidan av ett mer levande djur- och växtliv och tillgängliga stränder, också kommer att få mindre problem med de skred och översvämningar som ökar som en effekt av klimatförändringarna.

Det kommer att minska både framtida problem och kostnader för oss. Boverket med ansvar för miljömålet ”God bebyggd” miljö har en vision för 2025. De förväntar sig att vi då ska ha tagit de ökade riskerna med att bygga längs stränderna till följd av klimatförändringarna på allvar. Och lokaliserat ny bebyggelse i mer skyddade lägen. Det är sju år kvar – vi kanske borde börja närma oss den visionen nu. Istället för att fjärma oss ifrån den.

Vi borde lägga in även klimataspekten i lagstiftningen. Till hjälp för kommunerna i sin planering och myndighetsutövning. Till hjälp för människor som ska satsa sin pengar bör att bygga en bostad i ett lämpligt läge. Och till hjälp för försäkringsbolagen som är helt inne på Boverkets linje – att bygga nära vatten riskerar blir väldigt kostsamt.

Herr TALMAN

Strandskyddet förändrades under den borgliga regeringens tid. Den borgerliga regeringen införde bland annat ett regelverk kring s k LIS-områden. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen.

En reform som inte gett det utfall som de borgerliga partierna önskade sig. Barnfamiljer och andra bofasta har inte köat för att få bygga på stränder i bygder där skolan har lagts ned och affären ligger flera mil bort.

Miljöpartiet tycker det är bra att regeringen nu gör en utvärdering av LIS-reformen och andra lättnader av strandskyddet. Jag tycker det då är viktig att ta reda på hur mycket detta har lett till mer fritidshus på stränderna. Något som, den minnesgoda kommer ihåg, sågs som ett stort problem för 50-60 år sedan.

Jag personligen tror att ett attraktivt åretruntboende på landet handlar om helt andra saker än en privat strand. Det handlar om skolor, affärer och offentlig service. Om möjligheter till bra huslån. Även för de som vill bygga på landet. Om bra bredband, jobb, goda pendlingsmöjligheter. Om friluftsliv. Om ett aktivt föreningsliv. Om gemensamma badplatser och simskolor. Dvs allt det som gör det attraktivt att bo på landsbygden.

Självklart är det så att många av oss som också gärna ser vatten från köksfönstret. Men det blir föga värt med en fin sjöutsikt om du aldrig kan ta dig ned till sjön. Om stranden kantas av fritidshus och privata bryggor.

Herr TALMAN

Miljöpartiet anser att det är olyckligt att det blivit lättare att bygga vid vatten i ett läge där det blir allt mer riskfyllt. Framtidens byggande ligger inte i sjö- eller havskanten. Det är också viktigt att understryka att landsbygdens utveckling i hög utsträckning är beroende av de värden och möjligheter som strandskyddet för med sig. Som orörd natur och allmänhetens tillgång till stränder. Vilket också står i den reservation som miljöpartiet har tillsammans med socialdemokraterna och vänsterpartiet i det här betänkandet. Reservation nr 6. Jag yrkar härmed bifall till den reservationen. I övrigt bifall till betänkandet.

Herr TALMAN

Som miljöpartist är jag väldigt glad och stolt över att vi nu har en regering som satsar på skydd av värdefull natur. Regeringens fördubbling av anslaget för skydd av värdefull natur får genomslag i hela landet.

Idag kommer vi att ta två viktiga och glädjande beslut i den här kammaren. Vi kommer att besluta att utöka storleken på två av våra Nationalparker. Björnlandet i Västerbotten och Tiveden i Närke.

Tivedens nationalpark har jag ett lite speciellt förhållande till. För ett år sedan arrangerade jag och Lars Tysklind ett seminarium i riksdagen om hyggesfritt skogsbruk. En av de medverkande kom från det statliga skogsbolaget Sveaskog.

Kommunchefen i Laxå kommun hade satt sig på tåget och åkt upp till Stockholm enkom för att vara med på seminariet. Varför det? Jo, därför att han och kommunens alla poilitiker var oroliga för hur Sveaskogs kalhygges- och plantagebruk hotade kommunens största attraktion – Tivedens Nationalpark. Det är kring Tivedens nationalpark den enda inflyttningen sker i denna utflyttningskommun. Det är också där de nya företagen startar. Kommunchefen tog tillfället i akt att rikta en vädjan till Sveaskog om att kring nationalparken bruka de sista resterna av naturskogarna med hyggesfria metoder.

Traktens företagare hade gett livfulla beskrivningar av besökarnas kommentarer om skogsbruket runt nationalparken. Turister från Centraleuropa, där kalhyggen är ovanliga, är både oförstående och upprörda, och jämför svenskt skogsbruk med rena krigshandlingar. En grupp studenter från Borneo undrade om Sverige var så fattigt att vi var tvungna att skövla våra skogar.

Kanske var vårt seminarium startskottet för en starkare proteströrelse i Tiveden. Vi kan också kalla det – en konstruktiv dialog mellan kommunpolitiker, företagare och boende å ena sidan och Sveaskog å den andra. Hur som helst så blev resultatet att Sveaskog har lovat att utanför, den nu snart utökade nationalparken, bruka skogen utan kalhyggen. Det är glädjande. Med hyggesfria metoder i skogen gynnar vi inte bara biologiskt mångfald utan även friluftslivet, turismen och en levande landsbygd.

Jag vill därmed yrka bifall på betänkandena om Björnlandet och Tiveden och avslag på samtliga reservationer i de betänkandena.

Tack!

 

 

 

 

 

En budget för välfärd, miljö och jämställdhet

image

Idag presenterades regeringens förslag på statsbudget för 2017. Liksom tidigare år medverkade jag vid den budgetpresentation som ägde rum i Karlstad. I år tillsammans med försvarsminister Peter Hultkvist och Lars Mejern Larsson (S) Och det var med stolthet jag gjorde det. För det här är en budget med stora satsningar på välfärd, miljö och jämställdhet. En budget som gynnar kvinnor mer än män. De som tjänar mindre mer än de som tjänar mycket. De som cyklar och åker kollektivt. Och de som bor på landsbygden. En bra och rolig analys på detta gjorde för övrigt Marcus Oscarsson i TV4.

Välfärd

De tio välfärdsmiljarderna är en historisk förstärkning av landstingen och kommunernas budgeter. För Värmlands landsting handlar det om + 82 miljoner kr nästa år. För Karlstad +43 miljoner. De utökade statsbidragen till landstinget och de värmländska kommunerna kommer alla värmlänningar till del. De är viktiga både för en bättre skola, sjukvård, socialtjänst och ett bra mottagande av våra nya invånare.

Miljö

I dag fyller miljöpartiet 35 år. Och det firar vi med att konstatera att miljöbudgeten har ökat med 73 procent sedan regeringsskiftet. Och då pratar vi bara om det utgiftsområde som jag arbetar med dvs UO 20 – Allmän miljö- och naturvård. Lägg därtill ökade satsningarna på järnvägen, sänkningen av kostnader för reperationstjänster och småskalig solenergi, höjning av miljöskatterna med mera så kan man som miljöpartist sträcka på sig – vi gör Sverige grönare!

Regeringen både utökar och förlänger satsningarna inom klimatklivet och stadsmiljöavtalen. Nästa år blir det även mer pengar till klimatanpassning, giftfri miljö och marina reservat. Och redan i år anslås mer pengar till skogsskydd. De 250 miljoner som i våras aviserades skulle skjutas fram till 2017 på grund av de ökade kostnaderna för flyktingmottagandet kommer nu tillbaka in i årets budget i höständringsbudgeten. En glädjande nyhet som bland annat WWF och Supermiljöbloggen observerat.

Jämställdhet

Och så var det detta med jämställdheten. Kvotering till bolagsstyrelser, mer pengar till arbete mot mäns våld mot kvinnor och en jämställdhetsmyndighet. Äntligen! Förövrigt tycker jag att den myndigheten borde läggas i Karlstad.

Som sagt – den här budgeten ska bli kul att debattera, försvara och ta beslut om. Här finns mycket annat viktigt att återkomma till. Som att regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram ett förslag på moderniserad terränglagstiftningen för att minska skador och störningar i vår natur. Det motionerade jag om förra året. Skönt att inte behöva göra det igen!    

Bra uppstart med jämställdhet och skogsskydd

Så var det dags igen. I tisdags öppnades riksmötet. Det var en fin uppstart med många bra anföranden på viktiga teman.

Jämställdhetsexperten Gertrud Åström höll högtidstalet i Storkyrkan och hon var tydlig och intressant att lyssna på. ”Att leva ojämställt är att leva i kris” sa hon bland annat. Hon var också tydlig i sin kritik mot det nya sättet att utnyttja kvinnors kroppar som surrogatmödrar. Jag tackade henne särskilt för det efteråt utanför kyrkan.

Stefan Löven läste upp en lång och innehållsrik regeringsförklaring. Med många bra skrivningar om klimat och miljö. ”Fler naturskogar bevaras. Ambitionerna för biologisk mångfald höjs” sa statsministern bland annat. Det var ett bra klargörande efter sommarens märkliga turer i skogspolitiken med avsatta skogsutredare och märkliga uttalanden från vår landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Men igår var sagde minister mer tydlig om vikten av att öka både skyddet av naturskogar och miljöhänsynen i skogsbruket. Detta med anledning av en interpellation med rubriken ”Ökad miljöhänsyn i skogsvårdslagstiftningen” inlämnad av Jens Holm (V). Jag deltog också i den IP-debatten och du kan se den på riksdagens hemsida 

 

I Kenya och Tanzania

(mer…)

Almedalen och äganderätten

Så börjar Almedalen gå in på sin slutspurt. Idag är det Miljöpartiets dag och jag ser fram emot att delta i alla de spännande seminarier och aktiviteter som vi arrangerar. Det har varit en intensiv vecka med många debatter. Jag har debatterat ekoturism, återbruk, sjöfart, avfallsförbränning, kärnavfall, kvotplikt, skogspolitik mm mm

På många seminarier har miljömålsberedningens förslag kommit upp. Och det känns stort att stå tillsammans med kollegor från de andra partierna och förklara hur vi har tänkt och varför vi tycker det är så viktigt att vi i klimatfrågan går fram på bred front. Att vi i riksdagen beslutar om gemensamma mål och styr upp arbetet i en klimatlag. Och att vi faktiskt är överens om strategier och styrmedel på många områden. Att regeringen bör införa ngt form av kvotplikt är en. Att kollektivtrafik, cykel och gång måste bli norm i trafikplaneringen än annan.

I onsdags deltog jag i ett seminarium om skogen ”En ny skogspolitik på väg – vem sätter agendan” som arrangerades av Future Forest, Umeå universitet och SLU. Där utfrågades också juristen och skogsutredaren Charlotta Riberdahl. Det var spännande att lyssna på hennes tankar kring skogen som resurs och det rättsliga regelverket kring brukandet. Hon tillät sig också att vara lite filosofisk och provocerande kring detta att skogen, som är en så viktig resurs för alla, ägs av någon. 

Jag satt och tänkte att Almedalen är platsen där vi kan tillåta oss att göra sådana reflexioner och twittrade om det.  Jag är ledsen om den tweet jag skickade ut om detta har misstolkats. Som i sin tur har lett till att skogsägare har blivit oroliga och arga. Det vill jag be om ursäkt för och klargöra:

Självklart är äganderätten en självklarhet både för mig, miljöpartiet och skogsutredaren. Vi ifrågasätter inte den privata äganderätten. Skogen ska brukas ansvarsfullt och hållbart. Och det gör den bäst genom ett mångsidigt brukande och ägande.

Ha en skön sommar alla. Det tänker jag ha – och ta semester från både blogg och Twitter 😉

 


Senaste inläggen.
Bloggat på nwt.se.
Desktop