Stina Bergström (MP)
Kategori. Skogsbruk

MP-kongress om klimat, migration och skog


I morse var jag i P4 Värmlands studio och pratade om helgens kongress i Linköping. Det blev mycket frågor om stämning inom partiet och hur högt i taket det kan vara i ett parti.  Och om den ”stora frågan” som reportern sa. Och då menade han inte klimatfrågan utan opinionsmätningarna…

Men å andra sidan hänger de ju ihop. Det finns många viktiga anledningar till att det är viktigt med ett grönt parti i riksdagen och regeringen. Artutrotningen är, vid sidan av klimatförändringarna, den mest akuta miljöfrågan. Här har vi, i likhet vad gäller miljardsatsningar på olika klimatåtgärder, också gjort gröna avtryck i regeringen. Med en 80 procentig höjning av anslaget till värdefull natur och 50 procent mer till skötsel och biotopskydd och naturvårdsavtal.

Men självklart måste mer göras för att vi ska hejda hotet mot bland annat skogens växter och djur och skogens viktiga ekosystem. På kongressen presenterade jag och Jenny Lundström, från partistyrelsen, partiets nya skogspolitiska program vid ett välbesökt seminarium. Ett program med viktiga, och nödvändiga, förslag på hur vi ställer om till ett hållbart skogsbruk.

Du hittar programmet ”Guld och gröna skogar” här.


Kongressen bjöd också på inspirerande tal från språkrören och vår  partisekreterare Amanda Lind. Och kloka gröna beslut om allt ifrån ensamkommande barns rätt till permanenta uppehållstillstånd till viktiga klimatåtgärder. Plus, förstås, massor med fina möten med partikamrater från hela Sverige och andra länder.

Jag deltog också i klimatseminaret och  berättade om arbetet med partiets klimatfärdplan. Vår klimatminister och språkrör Isabella Lövin  berättade om regeringens alla klimatsatsningar och den kommande klimatlagen. Klimatforskaren Kevin Andersson avslutade med en inspirerande föredragning med budskapet; det behövs göras mer om vi ska lyckas hejda klimatförändringarna.

Det är 469 dagar kvar tillvalet. Ett val som Gustaf Fridolin tryckte på i sitt avslutningstal kanske är Sveriges viktigaste val. Det är nu vi kan vända utvecklingen för många allvarliga miljöproblem. Klockan är fem i tolv och miljöpartiets roll är viktigare än någonsin.

 

Varför har vi ett strandskydd?

Idag har varit en späckad dag. Började med en TV-intervju om partiets miljöpolitik för Aktuellt (kommer att sändas nästa vecka). Hann precis uppdatera mig om Per Bolunds presskonferens om att regeringens kommer att föreslå en flygskatt ( Äntligen !!! Absolut nödvändigt om vi ska uppnå våra klimatmål ) innan det var dags att springa till kammaren för många timmars debatt.

Vi debatterade två betänkanden. Ett om biologiskt mångfald där jag pratade om min motion om ett totalförbud mot elfenben. Och ett om Naturvård och områdesskydd.

Du kan se båda debatterna på riksdagens hemsida.

Debatten om Naturvård och områdesskydd kom mycket att handla om strandskyddet. Eftersom de flesta motioner som de borgerliga partierna lagt handlade just om att försämra strandskyddet och privatisera stränderna. Det är en sorglig utveckling av debatten som historiskt ändå mot ett bättre och bättre strandskydd. Om detta berättade jag i mitt inledningsanförande som du kan läsa nedan:

Herr TALMAN

Vi debatterar idag Miljö- och jordbruksutskottets betänkande ”Naturvård och områdesskydd”. Som Miljöpartist hade jag väldigt gärna sett att de motioner som vi nu debatterar framförallt skulle handla om att stärka naturvården och skydda mer naturområden.

Men så är det inte alls. Majoriteten av de motioner som lämnats in av den borgerliga oppositionen handlar istället om ta bort skyddet av viktiga naturområden. Marker som är speciellt viktiga för djur- och växtlivet. Och för oss människor.

Vi debatterar idag, återigen, strandskyddet. Och jag tänkte ta tillfället i akt att påminna oss alla om varför tidigare riksdagsledamöter i Sverige en gång tog besluten att stränderna skulle vara tillgängliga för alla. Inte bara för vissa.

Så tidigt som 1936 lyfte ledamöterna Andersson och Gustafsson i en motion problemet med den hastigt framskridande exploateringen av stränderna.

”Förmögna människor lägga beslag på så gott som alla natursköna områden, som gränsa intill hav, sjöar och vattendrag. Miltals från staden bli på detta sätt strandområdena förvandlade till tomter och parker i enskild ägo. Hundratusentals människor, vilka äro bosatta i städerna och de tätbebyggda samhällena bli på detta sätt, trots att de äro bosatta i närheten av hav och sjöar, berövade möjligheter till friluftsbad och friluftsliv inom rimligt avstånd till sin bostadsort.” skrev motionärerna.

Den efterföljande fritidsutredningen som lämnade sitt slutbetänkande 1938, djupdök i vad som höll på att hända och föreslog åtgärder. Ledamöterna i kommittén menade bland annat att

”våra stränder böra betraktas såsom en för hela folket betydelsefull nationell tillgång, vars bevarande i ursprungligt skick av såväl sociala som andra skäl bör eftersträvas.”

Fritidsutredningen är en intressant och imponerande läsning. Imponerande därför att där finns en stor insikt kring vad som skulle hända om man inte satte stopp för bebyggelse på stränderna. Intressant därför att den så grundlig. Genom att hämta in synpunkter från samtliga län, kom man till exempel fram till att den ökande strandbebyggelsen var något som väckte oro i så gott som hela landet.

Men herr  TALMAN

Som vi alla vet kom det ett krig emellan. Först 1950 tillkom den första strandlagen. Då gav man länsstyrelserna i uppdrag att utse de områden där strandskydd skulle gälla. För att trygga tillgången till platser för bad och friluftsliv för allmänheten. ”

Men den lagstiftningen visade sig vara otillräcklig för att hejda den stora expansionen av fritidshus under 1960-talet och början av 70-talet. Riksdagen beslutade därför 1975 om ett generellt förbud mot att bebygga stränder, både vid kusten och i inlandet.”

Skärpningen var och är kopplad till en möjlighet att ansöka om dispans.

Genom en lagändring 1994 utvidgades strandskyddets syfte till att också ge skydd för växt- och djurlivet. Vi hade haft en miljörörelse och en kunskap om strändernas betydelse inte bara för människor utan också för växter och djur hade letat sig in i den här kammaren och lagstiftningen.

Det är över 20 år sedan. Nu börjar det bli dags för dagens politiker att ta nästa steg.

För, TALMAN,

Vi ska vara tacksamma för att tidigare riksdagspolitiker har månat om strandskyddet av ytterligare ett skäl. Att vi inte, som i övriga Europa , har bebyggt stränderna, innebär att vi vid sidan av ett mer levande djur- och växtliv och tillgängliga stränder, också kommer att få mindre problem med de skred och översvämningar som ökar som en effekt av klimatförändringarna.

Det kommer att minska både framtida problem och kostnader för oss. Boverket med ansvar för miljömålet ”God bebyggd” miljö har en vision för 2025. De förväntar sig att vi då ska ha tagit de ökade riskerna med att bygga längs stränderna till följd av klimatförändringarna på allvar. Och lokaliserat ny bebyggelse i mer skyddade lägen. Det är sju år kvar – vi kanske borde börja närma oss den visionen nu. Istället för att fjärma oss ifrån den.

Vi borde lägga in även klimataspekten i lagstiftningen. Till hjälp för kommunerna i sin planering och myndighetsutövning. Till hjälp för människor som ska satsa sin pengar bör att bygga en bostad i ett lämpligt läge. Och till hjälp för försäkringsbolagen som är helt inne på Boverkets linje – att bygga nära vatten riskerar blir väldigt kostsamt.

Herr TALMAN

Strandskyddet förändrades under den borgliga regeringens tid. Den borgerliga regeringen införde bland annat ett regelverk kring s k LIS-områden. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen.

En reform som inte gett det utfall som de borgerliga partierna önskade sig. Barnfamiljer och andra bofasta har inte köat för att få bygga på stränder i bygder där skolan har lagts ned och affären ligger flera mil bort.

Miljöpartiet tycker det är bra att regeringen nu gör en utvärdering av LIS-reformen och andra lättnader av strandskyddet. Jag tycker det då är viktig att ta reda på hur mycket detta har lett till mer fritidshus på stränderna. Något som, den minnesgoda kommer ihåg, sågs som ett stort problem för 50-60 år sedan.

Jag personligen tror att ett attraktivt åretruntboende på landet handlar om helt andra saker än en privat strand. Det handlar om skolor, affärer och offentlig service. Om möjligheter till bra huslån. Även för de som vill bygga på landet. Om bra bredband, jobb, goda pendlingsmöjligheter. Om friluftsliv. Om ett aktivt föreningsliv. Om gemensamma badplatser och simskolor. Dvs allt det som gör det attraktivt att bo på landsbygden.

Självklart är det så att många av oss som också gärna ser vatten från köksfönstret. Men det blir föga värt med en fin sjöutsikt om du aldrig kan ta dig ned till sjön. Om stranden kantas av fritidshus och privata bryggor.

Herr TALMAN

Miljöpartiet anser att det är olyckligt att det blivit lättare att bygga vid vatten i ett läge där det blir allt mer riskfyllt. Framtidens byggande ligger inte i sjö- eller havskanten. Det är också viktigt att understryka att landsbygdens utveckling i hög utsträckning är beroende av de värden och möjligheter som strandskyddet för med sig. Som orörd natur och allmänhetens tillgång till stränder. Vilket också står i den reservation som miljöpartiet har tillsammans med socialdemokraterna och vänsterpartiet i det här betänkandet. Reservation nr 6. Jag yrkar härmed bifall till den reservationen. I övrigt bifall till betänkandet.

Herr TALMAN

Som miljöpartist är jag väldigt glad och stolt över att vi nu har en regering som satsar på skydd av värdefull natur. Regeringens fördubbling av anslaget för skydd av värdefull natur får genomslag i hela landet.

Idag kommer vi att ta två viktiga och glädjande beslut i den här kammaren. Vi kommer att besluta att utöka storleken på två av våra Nationalparker. Björnlandet i Västerbotten och Tiveden i Närke.

Tivedens nationalpark har jag ett lite speciellt förhållande till. För ett år sedan arrangerade jag och Lars Tysklind ett seminarium i riksdagen om hyggesfritt skogsbruk. En av de medverkande kom från det statliga skogsbolaget Sveaskog.

Kommunchefen i Laxå kommun hade satt sig på tåget och åkt upp till Stockholm enkom för att vara med på seminariet. Varför det? Jo, därför att han och kommunens alla poilitiker var oroliga för hur Sveaskogs kalhygges- och plantagebruk hotade kommunens största attraktion – Tivedens Nationalpark. Det är kring Tivedens nationalpark den enda inflyttningen sker i denna utflyttningskommun. Det är också där de nya företagen startar. Kommunchefen tog tillfället i akt att rikta en vädjan till Sveaskog om att kring nationalparken bruka de sista resterna av naturskogarna med hyggesfria metoder.

Traktens företagare hade gett livfulla beskrivningar av besökarnas kommentarer om skogsbruket runt nationalparken. Turister från Centraleuropa, där kalhyggen är ovanliga, är både oförstående och upprörda, och jämför svenskt skogsbruk med rena krigshandlingar. En grupp studenter från Borneo undrade om Sverige var så fattigt att vi var tvungna att skövla våra skogar.

Kanske var vårt seminarium startskottet för en starkare proteströrelse i Tiveden. Vi kan också kalla det – en konstruktiv dialog mellan kommunpolitiker, företagare och boende å ena sidan och Sveaskog å den andra. Hur som helst så blev resultatet att Sveaskog har lovat att utanför, den nu snart utökade nationalparken, bruka skogen utan kalhyggen. Det är glädjande. Med hyggesfria metoder i skogen gynnar vi inte bara biologiskt mångfald utan även friluftslivet, turismen och en levande landsbygd.

Jag vill därmed yrka bifall på betänkandena om Björnlandet och Tiveden och avslag på samtliga reservationer i de betänkandena.

Tack!

 

 

 

 

 

En budget för välfärd, miljö och jämställdhet

image

Idag presenterades regeringens förslag på statsbudget för 2017. Liksom tidigare år medverkade jag vid den budgetpresentation som ägde rum i Karlstad. I år tillsammans med försvarsminister Peter Hultkvist och Lars Mejern Larsson (S) Och det var med stolthet jag gjorde det. För det här är en budget med stora satsningar på välfärd, miljö och jämställdhet. En budget som gynnar kvinnor mer än män. De som tjänar mindre mer än de som tjänar mycket. De som cyklar och åker kollektivt. Och de som bor på landsbygden. En bra och rolig analys på detta gjorde för övrigt Marcus Oscarsson i TV4.

Välfärd

De tio välfärdsmiljarderna är en historisk förstärkning av landstingen och kommunernas budgeter. För Värmlands landsting handlar det om + 82 miljoner kr nästa år. För Karlstad +43 miljoner. De utökade statsbidragen till landstinget och de värmländska kommunerna kommer alla värmlänningar till del. De är viktiga både för en bättre skola, sjukvård, socialtjänst och ett bra mottagande av våra nya invånare.

Miljö

I dag fyller miljöpartiet 35 år. Och det firar vi med att konstatera att miljöbudgeten har ökat med 73 procent sedan regeringsskiftet. Och då pratar vi bara om det utgiftsområde som jag arbetar med dvs UO 20 – Allmän miljö- och naturvård. Lägg därtill ökade satsningarna på järnvägen, sänkningen av kostnader för reperationstjänster och småskalig solenergi, höjning av miljöskatterna med mera så kan man som miljöpartist sträcka på sig – vi gör Sverige grönare!

Regeringen både utökar och förlänger satsningarna inom klimatklivet och stadsmiljöavtalen. Nästa år blir det även mer pengar till klimatanpassning, giftfri miljö och marina reservat. Och redan i år anslås mer pengar till skogsskydd. De 250 miljoner som i våras aviserades skulle skjutas fram till 2017 på grund av de ökade kostnaderna för flyktingmottagandet kommer nu tillbaka in i årets budget i höständringsbudgeten. En glädjande nyhet som bland annat WWF och Supermiljöbloggen observerat.

Jämställdhet

Och så var det detta med jämställdheten. Kvotering till bolagsstyrelser, mer pengar till arbete mot mäns våld mot kvinnor och en jämställdhetsmyndighet. Äntligen! Förövrigt tycker jag att den myndigheten borde läggas i Karlstad.

Som sagt – den här budgeten ska bli kul att debattera, försvara och ta beslut om. Här finns mycket annat viktigt att återkomma till. Som att regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram ett förslag på moderniserad terränglagstiftningen för att minska skador och störningar i vår natur. Det motionerade jag om förra året. Skönt att inte behöva göra det igen!    

Bra uppstart med jämställdhet och skogsskydd

Så var det dags igen. I tisdags öppnades riksmötet. Det var en fin uppstart med många bra anföranden på viktiga teman.

Jämställdhetsexperten Gertrud Åström höll högtidstalet i Storkyrkan och hon var tydlig och intressant att lyssna på. ”Att leva ojämställt är att leva i kris” sa hon bland annat. Hon var också tydlig i sin kritik mot det nya sättet att utnyttja kvinnors kroppar som surrogatmödrar. Jag tackade henne särskilt för det efteråt utanför kyrkan.

Stefan Löven läste upp en lång och innehållsrik regeringsförklaring. Med många bra skrivningar om klimat och miljö. ”Fler naturskogar bevaras. Ambitionerna för biologisk mångfald höjs” sa statsministern bland annat. Det var ett bra klargörande efter sommarens märkliga turer i skogspolitiken med avsatta skogsutredare och märkliga uttalanden från vår landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Men igår var sagde minister mer tydlig om vikten av att öka både skyddet av naturskogar och miljöhänsynen i skogsbruket. Detta med anledning av en interpellation med rubriken ”Ökad miljöhänsyn i skogsvårdslagstiftningen” inlämnad av Jens Holm (V). Jag deltog också i den IP-debatten och du kan se den på riksdagens hemsida 

 

I Kenya och Tanzania

(mer…)

Almedalen och äganderätten

Så börjar Almedalen gå in på sin slutspurt. Idag är det Miljöpartiets dag och jag ser fram emot att delta i alla de spännande seminarier och aktiviteter som vi arrangerar. Det har varit en intensiv vecka med många debatter. Jag har debatterat ekoturism, återbruk, sjöfart, avfallsförbränning, kärnavfall, kvotplikt, skogspolitik mm mm

På många seminarier har miljömålsberedningens förslag kommit upp. Och det känns stort att stå tillsammans med kollegor från de andra partierna och förklara hur vi har tänkt och varför vi tycker det är så viktigt att vi i klimatfrågan går fram på bred front. Att vi i riksdagen beslutar om gemensamma mål och styr upp arbetet i en klimatlag. Och att vi faktiskt är överens om strategier och styrmedel på många områden. Att regeringen bör införa ngt form av kvotplikt är en. Att kollektivtrafik, cykel och gång måste bli norm i trafikplaneringen än annan.

I onsdags deltog jag i ett seminarium om skogen ”En ny skogspolitik på väg – vem sätter agendan” som arrangerades av Future Forest, Umeå universitet och SLU. Där utfrågades också juristen och skogsutredaren Charlotta Riberdahl. Det var spännande att lyssna på hennes tankar kring skogen som resurs och det rättsliga regelverket kring brukandet. Hon tillät sig också att vara lite filosofisk och provocerande kring detta att skogen, som är en så viktig resurs för alla, ägs av någon. 

Jag satt och tänkte att Almedalen är platsen där vi kan tillåta oss att göra sådana reflexioner och twittrade om det.  Jag är ledsen om den tweet jag skickade ut om detta har misstolkats. Som i sin tur har lett till att skogsägare har blivit oroliga och arga. Det vill jag be om ursäkt för och klargöra:

Självklart är äganderätten en självklarhet både för mig, miljöpartiet och skogsutredaren. Vi ifrågasätter inte den privata äganderätten. Skogen ska brukas ansvarsfullt och hållbart. Och det gör den bäst genom ett mångsidigt brukande och ägande.

Ha en skön sommar alla. Det tänker jag ha – och ta semester från både blogg och Twitter 😉

 

Äntligen i Lubecks skogar

 

image

Det svenska kalhyggesbruket har sedan mitten av förra seklet varit den dominerande skogsbruksmetoden i Sverige. Vi har huggit ned den naturligt växande skogen, vänt upp och den på jordlagren och planterat träd vi tror att konsumenterna/skogsindustrin kommer att efterfråga i framtiden. En skogsbruksmetod som är svår att förena med bibehållet biologiskt mångfald och vårt behov av att vandra i levande skogar.

I Tyskland ligger man steget före oss i utvecklingen. Man har övergivit granplantagen, har en lagstiftning som förbjuder stora kalhyggen och en FSC-certifiering som helt förbjuder trakthyggesbruk.

Jag har länge velat åka till Tyskland. Och i söndags fick jag äntligen sätta mig på tåget ned till Lubeck. Detta för att delta i två studiedagar om ekosystembaserat skogsbruk arrangerat av Silvaskog och European Forest Institute, EFI.

Vi var ett 30-tal deltagare i en spännande mix. Privata skogsägare, skogsentreprenörer,  anställda på Skogsstyrelsen, Sveaskog, Skogssällskapet, Södra skogsägarna, Nybro och Avesta kommun, miljöintresserade, studenter, lärare, forskare och politiker. De sistnämnde var jag och min utskottskollega Johan Hultberg (M).

Lubeck var tidigt ute med att bruka sina  4,250 Ha skog med ett kontinuitetsskogsbruk. Den s k Lubeck-metoden har sedan början av 90-talet fungerat som förebild för ett hållbart skogsbruk i Tyskland och ligger till grund för den tyska FSC-märkningen. Den börjar också sprida sig till Sverige.

Under dagarna två fick vi en ordentligt genomgång av Knut Sturm, skogschef i Lubeck,  i utvecklingen av metoden. Och hur man, med stora orörda referensytor, hela tiden utvecklat metoden både för att få en mer naturlik produktionsskog men också bättre och värdefullare timmer att sälja. Allt med tysk systematisk noggranhet dokumenterat. Kommunen har egna skogsarbetare, driver egen vedförsäljning och sågverk. Och är noga med att hålla viltstammarna nere så att de inte går för hårt åt nästa generations träd.

Träden plockas när de uppnått rätt måldiameter eller senare. Vart sjunde år gås varje område igenom och det bestäms om några träd ska tas ned. Man är noga med att lämna träd som är extra viktiga för djur och växtlivet i skogen. Lubeck kan bl a skryta med att ha 180 häckande par av mellanspetten – en hackspett som nu är helt utrotad i Sverige och som även i Lubeck höll på att försvinna.

Vi besökte underbara ädellövskogar, som är de naturliga skogarna för Lubeckområdet.  Men också planterade barrskogar som nu håller på att omvandlas till lövskogar. Det blev många intressanta diskussioner om hur vi i Sverige kan använda oss av samma tankesätt som i Lubeck. Få till mer blandning av trädslag i våra skogar. Låta de träd som trivs på platsen växa. Slippa kostsamma åtgärder som markberedning, plantering, röjning och gallring.  Och, när träden är stora nog att avverkas, göra det genom att göra så lite ingrepp i skogen som möjligt. Kort sagt kombinera levande naturliga skogar med skogsbruk.

När de gamla betesmarkerna återbeskogas naturligt blev här bok och ek de dominerande trädslagen.

När de gamla betesmarkerna återbeskogas naturligt blev här bok och ek de dominerande trädslagen.

På 60-talets högs bokskogen ned på ett skifte och ersattes med gran. Med mindre lyckat resultat konstaterade Johan Hultberg

På 60-talets höggs bokskogen ned på ett skifte och ersattes med gran. Med mindre lyckat resultat konstaterade Johan Hultberg

image

Knut Storm och Mikael Karlsson (SIlvaskog)

Knut Sturm och Mikael Karlsson (SIlvaskog)

image

 

Skogspolitisk debatt i riksdagen

Igår debatterade vi skogspolitik i riksdagen. Det blev en intressant debatt där det också blev väldigt tydligt att vi har väldigt olika syn på dagens skogsbruk.

Hela debatten kommer inom kort att läggas ut på riksdagens hemsida. Detta sa jag i mitt inledningsanförande:

 

”Har du nån skog i din himmel, du Gud

till att gå i en finer kväll

En tocken där gammel skog, du vet

med smörsopp å kantarell.”

Så lyder inledningen på den värmländska poeten Gunnar Ehnes dikt ”Kvällsböna” som ofta kan läsas i dödsannonserna i våra tidningarna. Att de raderna så ofta finns med när vi tar avsked av våra nära och kära är för mig ett tecken på hur viktig skogen är för många. En sådan där gammal skog att gå i, med olika träd i olika åldrar. Med stigar, svampställen, ridvägar, gläntor och porlande bäckar. Ja, det som så många av oss uppskattar och mår så gott av att vistas i. Som vi hoppas det också ska finnas i Guds himmel.

HERR TALMAN

I fredags debatterade jag skog i P4 Värmland. Vi pratade om skogslagstiftning och skogens betydelse för rekreation och friluftsliv. Utgångspunkten för debatten var att det nu är fyra år sedan de boende i samhället Storfors i östra Värmland blev av med sin skog och sina kantarellställen. Det var också kampen om den tätortsnära skogen i Storfors som blev avstampet för DN-journalisten Zarembas artikelserie ” Skogen vi ärvde” som våren 2012 satte fart på skogsdebatten i Sverige. För Storforsborna blev det en dyrköpt erfarenhet av att det som står i skogsvårdslagen om att ”sociala världen ska värnas” bara är tomma ord. I likhet med det som står i branschens egenstyrda miljöcertifiering FSC och PEFC. I verkligheten behöver inte skogsbolagen ens tala om för de som använder skogen att den ska bort. Att stigarna, bäckarna, svampställena nästa vecka kommer att förvandlas till ett kalhygge.

HERR TALMAN

När de boende i Storfors inte kunde förmå den miljöcertifierade ägaren Bergviks skog att spara skogen försökte de få dem att göra en hyggesfri avverkning. Inte heller det ville Bergvik göra. För Bergvik, och många andra skogsägare, var inte hyggesfritt skogsbruk något alternativ.

Men glädjande nog har det ändå, vad gäller skogsbruksmetoder, hänt en del sedan 2012. När Skogsstyrelsen nyligen skickade ut en enkät till landets kommuner om hur de brukar de kommunägda skogarna visade det sig att 40 procent brukade eller vill börja bruka sina skogar hyggesfritt. Ett exempel är Göteborgs kommun som brukar alla sina 5 000 Ha med hyggesfria metoder.

Även bland privata skogsägare växer intresset för modernare, hållbara, skogsbruksmetoder. När Skogsstyrelsen i Värmland ordnade en studiedag om hyggesfritt ute i fält för några månader kunde de inte ta emot alla skogsägare som var intresserade.

Det är bra att skogsstyrelsens alla distrikt har fått ett speciellt uppdrag att informera om alternativa brukningsmetoder. Det är tydligt att det behövs mer resurser för att möta efterfrågan. Jag anser att det också vore bra att införa ett ekonomiskt stöd till intresserade skogsägare. Precis som det tidigare har funnits plantstöd till skogsägare som planterar igen sina åkrar med granplantor.

Det behövs också mer riktade insatser mot skogsentreprenörerna. För idag är det bara 9 procent att skogsägarna som själva gör avverkningar i sin skog. Vi andra Och jag, och många med mig, vet hur svårt det är att få tag i en entreprenör som kan göra något annat än kalhygga.

HERR TALMAN

Att använda andra skogsbruksmetoder är en viktig del för att öka miljöhänsynen i skogen. Det finns mycket annat som också måste göras. Naturvårdsverkets skriver i sin fördjupade utvärdering av miljömålen som kom i höstas att det finns stora brister i dagens skogsbruk. Naturvårdsverket skriver, jag citerar, ”Skogar med höga naturvärden, exempelvis nyckelbiotoper och andra värdekärnor, avverkas eller riskerar avverkas. Hänsynskrävande biotoper och vattendrag skadas i alltför hög utsträckning i samband med avverkningar och skadenivåerna på forn- och kulturlämningar är fortsatt höga.

Det råder brist på arealer gammal skog med bibehållen skogskontinuitet, liksom på flerskiktade skogen, och tillgång på död ved av olika kvaliteter och i olika miljöer. ”

Politiska styrmedel som styr med sikte på miljömålet Levande skogar, bättre miljöhänsyn vid avverkningar, ökad tillämpning av hyggesfria brukningsmetoder och ett långsiktigt och kostnadseffektivt skydd av skog är saker som Naturvårdsverket föreslår. Det är bra att regeringen lyssnar på vår myndighet och gör just detta. Det borde också den borgerliga oppositionen och sverigedemokraterna göra.

HERR TALMAN

Klimatfrågan har börjat användas som argument för att vi måste ha ett än mer intensivt skogsbruk. Med gödsling och kraftigare markberedningen. Och ett högre uttag. Även de, för många arter så viktiga, rötter och stubbar ska ut ur skogen. För det är allt fler avverkningar, av allt yngre träd, som ska rädda oss från klimatförändringarna. I alla fall oss i Sverige. Hur resten av världen, länder där det inte finns någon skog, ska göra kan man fråga sig. Men här i Sverige har ett av våra miljömål, målet om begränsad klimatpåverkan, börjat användas som ett argument för att andra miljömålen, till exempel våra mål om Levande skogar, Ett rikt- växt- och djurliv och myllrande våtmarker inte längre är lika viktiga. Men det håller inte. Det håller inte försöka lösa ett problem genom att skapa nya. Det är viktigt att komma ihåg det som också ingår i definition av vårt klimatmål som ju grundar sig på FN:s klimatkonvention.

”Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras… Det är viktig att komma ihåg.

HERR TALMAN

Vårt intensiva skogsbruk har redan orsakat mycket problem. Förstörda skogsmarker, våtmarker och sumpskogar, införande av Contortatallen och hormoslyr är bara några exempel. Jag är glad över att vi nu har en regering som vill skydda våra sista gammelskogar, vill öka miljöhänsynen i skogsbruket och främja alternativa skogsbruksmetoder.

Jag och Miljöpartiet välkomnar också arbetet i det nationella skogsprogrammet. Vi ser fram emot att representanter från skogsägarna, miljöorganisationer, friluftslivet med flera tar ett gemensamt grepp för att utforma en mer varierad skogsskötsel med större naturhänsyn.

Det är också bra att det nu görs en rättslig översyn av skogsvårdslagen. Hovrättslagman Charlotta Riberdahl har fått i uppdrag att föreslå förtydligande av lagstiftningen på tre punkter; det handlar om vem eller vilka som är ansvariga för en avverkning, vem som ska kunna överklaga en avverkning och om det ska vara straffbart att lämna oriktiga uppgifter. Tre för mig, helt naturliga, saker att bringa ordning och reda i.

Avslutningsvis, HERR TALMAN, Skogsfrågor och skogspolitik är något som ständigt måste vara under diskussion och förändring. Det finns alltid ämnen som bör diskuteras mer och sakskäl som talar för en förändring av skogens skötsel. Diskussionens fokus har skiftat genom tiderna och påverkat skogspolitik och lag. Dagens diskussion om skogen handlar om klimat, sociala värden, alternativ till kalhyggesbruket och om att klara svenska och internationella miljömål. Politiken behöver anpassas till dessa utmaningar.

Tack för ordet.

 

 

 

 

 

 

Skogsbesök i norr och i riksdagen

I fredags var det återigen dags för mig att sätta mig på tåget för ett besök i mitt fadderlän;  Västernorrland. Det blev en dag i skogens tecken. Birgitta Skoglund och Birger Hjörleifsson från MP Sundsvall hade tillsammans med Oskar Forsberg och Niklas Åberg från Skogsstyrelsen arrangerat ett spännande program. Dagen började med en träff med  Hans Asplund, kommunens skogsförvaltare. Hans berättade om kommunens arbete med att förvalta de tätortsnära naturreservaten och försöken med att bedriva ett hyggesfritt skogsbruk på delar av kommunens marker.

På eftermiddagen träffade vi ut till Birgitta Velander, engagerad skogsägare, som visade oss runt i skogen kring sin släktgård utanför Sundsvall. Birgitta har skött skogen sedan 80-talet och det var spännande att höra hennes tankar kring sitt skogsbruk. Hur hon planerar kommande skötselåtgärder och noga tänker igenom hur de olika skiftena ska brukas och vad som helt ska lämnas. Bland annat besökte vi ett område där Birgítta röjt bort granen för att få en tallskog som hon planerar att sköta med en form av kontinutetsbruk.

20160226_151700iskogen

20160226_163940hossbirgitta

20160226_154657skog

 

 

 

 

 

 

I onsdags arrangerade jag och Lars Tysklind(L) ett välbesökt seminarium om kontinuitetsskogsbruk i riksdagen. Medverkade gjorde Malin Sahlin från Naturskyddsföreningen, Mikael Karlsson från Silvaskog, Leif Öster från Ekoturismföreningen och Herman Sundkvist från Sveaskog.

Seminariet filmades och du kan se det här: http://youtu.be/AGtBIJMPnpw 

 

image

Miljödebatt i riksdagen

Igår debatterade vi utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård i riksdagen. Det var i år roligt att debattera eftersom det här är den första budget som är rödgrön. Anslaget har ökat med över 2 Miljarder, över 40 procent jämfört med den alliansbudget som klubbades igenom för ett år sedan (med stöd av SD).  Det blev en lång debatt som kom att handla om allt ifrån klimatavtalen till gammelskogar. Du hittar hela debatten här

Detta sa jag i mitt inledningsanförande:

”Ni kommer att vara stolta över att stå inför era barn och barnbarn och säga: jag var med i Paris den 12 december 2015.”

Så sa den franska president Holland i lördags när han tackade alla som bidragit till att ett klimatavtal äntligen klubbades.

Jag tror att även jag kommer att vara lite stolt när jag berättar för barnbarnen att jag faktiskt satt med där i Paris och såg klubban slå och deltog i jublet och kramkalaset.

Klimatavtalet i Paris är, trots sina brister, en milstolpe. Det är det första klimatavtal som omfattar så gott som alla världens länder. Det första klimatavtal som innehåller formuleringar om att det inte är 2 utan 1,5 grads uppvärmning av jordens medeltemperatur som är den kritiska gränsen. Ett avtal som säger att ländernas nationella löften om utsläppsminskningar ska uppdateras vart femte år.

Men det är inte ett dokument i Paris som minskar utsläppen. Det sker på helt andra sätt.

Så vad jag vet att jag med stolthet kommer att berättaför mina barnbarn det är berättelserna om det aktiva miljö- och klimatarbete som alla Miljöpartister genomför och har genomfört i kommuner, landsting, regioner, riksdag och regering.

Den budgetproposition som nu debatteras i den här kammaren har tydliga gröna avtryck på många områden. Regeringens klimatsatsning är historisk – det handlar bland annat om mer pengar till järnvägsunderhåll, mer stöd till husägare som vill sätta upp solceller på taken, till jordbrukare som vill göra biogas, till cykelsatsningar, elbussar m m mm

I det utgiftsområde vi nu debatterar finns bland annat 600 miljoner nästa år till Klimatinvesteringar. Efterlängtat av många företag, kommuner, landsting, regioner och organisationer.  Aktörer som nu får stöd till energieffektiviseringar, biogasanläggningar, laddstolpar, tankstationer och anläggningar för att minska utläpp av lustgas och metan. För att bara nämna några av alla de ansökningar som redan kommit in och beviljats del av de 125 miljoner som anslogs i tilläggsbudgeten redan i våras.

Men om vi ska bromsa klimatförändringarna vid 1,5 grader då måste vi lägga in en ännu högre växel. Då måste vi här i Sveriges riksdag och regering höja våra klimatmål, vässa våra styrmedel och satsa mer pengar på olika åtgärder. Det är Miljöpartiet beredd att göra. Jag hoppas att även andra partier i riksdagen är beredda att göra det. Jag har förstås sett att de partier som inte stöder klimatsatsningarna i den här budgeten i alla fall inte före Paris var beredda att lägga i en högre växel. Jag kan bara hoppas att ni tänker om. (Det skulle vara intressant att höra hur ni resonerar nu.

SKOG

Jag kommer att vara stolt när jag får visa mina barnbarn Värmlands bevarade gammelskogar. I den här budgeten finns en historisk, nödvändig och efterlängtad miljardsatsning på biologiskt mångfald. Nästa år kommer det att finnas 1,3 Miljard till skydd av värdefull natur och drygt 1 Miljard för skötsel av våra naturreservat och nationalparker. Sedan vår rödgröna regering kom till makten har de här anslagen höjts med över 60 procent. Till glädje inte minst för alla de markägare som idag står på kö för att få ersättning för sina skyddade marker. Och för kommande generationer som kommer att kunna få vandra i riktiga kontinuitetsskogar. De små rester som idag finns kvar efter årtionden av storskaligt hyggesskogsbruk.

Skogen är också viktig för en omställning till ett fossilfritt samhälle. Med ett hänsynsfullt skogsbruk kan vi kombinera ett hållbart uttag med hänsyn till biologiskt mångfald och friluftslivet. Med mer hyggesfria metoder minskar vi utsläppen av växthusgaser från avverkningarna samtidigt som skogen fortfarande går att bruka för jakt, rekreation och turism.

För en ökad hänsyn i skogsbruket är det viktigt att öka medel till naturvårdsavtal och biotopskydd vilket vår regering också gjort med 100 miljoner i utgiftsområde UO 23. Det är också glädjande att en översyn av skogsvårdslagen har påbörjats med en rättslig översyn.

GIFTFRI MILJÖ

På vår resa runt om i Värmland kommer jag också att visa barnbarnen de fina bostadsområdena som ligger där det nu finns rester av sågverk, tvätterier och bensinstationer.

Idag finns det många förorenade områden i vårt land. Tickande miljöbomber. Från en del av dem har gifter och kemikalier redan börjat sprida sig längst vattenvägar. Principen att förorenare betalar är här, precis som på alla miljöområden, grunden. Men det finns också många förorenade områden i vårt land där det inte går att hitta någon ansvarig

Här behövs det mer statliga pengar för att landets kommuner ska mäkta med att sanera för att förhindra hot mot människors hälsa och miljön. Regeringen dubblerar därför anslaget till detta viktiga arbete.

Ytterligare medel anslås också i den här budgeten till Naturvårdsverket, till miljöövervakning, kemikalieinspektionen, klimatanpassning, åtgärder för havs- och vattenmiljö, havs- och vattenmyndigheten, elbusspremie mm

Så avslutningsvis det här är en miljöbudget som är ett lyft för miljö- och klimatarbetet. Jag yrkar bifall till betänkandet och avslag på reservationerna.

 

 

 

 

 

 

 

Senaste inläggen.
Bloggat på nwt.se.
Desktop