Stina Bergström (MP)
Kategori. Klimat

Skogsdebatt i riksdagen

Nyckelbiotoper, skyddsformer, äganderätt, miljö, produktion… Idag hade vi skogsdebatt i riksdagen. Du kan se hela debatten här:

http://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/debatt-om-forslag/skogspolitik_H501MJU17

Nedan kan du läsa vad jag sa i mitt inledningsanförande.

En liten överraskning var att två vänsterpartister deltog i debatten, med  varsin ståndpunkt vad gäller tillståndet i skogen och hållbart skogsbruk. Jens Holm, miljöpolitisk talesperson, som i sitt anförande nästan lät som en miljöpartist. Och Birger Lahti, näringspolitisk dito, som i sitt inlägg hade en helt annan uppfattning. Som åhörare blir man ju lite förvirrad och undrar vad som egentligen är V:s skogspolitik…. Tryggast att hålla sig till miljöpartiets..

TALMAN

Vi debatterar idag skogspolitiken. Det är ett viktigt politikområde. Skogen är viktig för oss alla. En del av oss älskar att plocka svamp och bär. Andra gillar att ta en löprunda eller promenera med hunden i skogen. En del gillar att jaga. Många hämtar kraft, och återhämtar sig, i skogen.

Skogen ger också förnybart material som behövs i det hållbara samhällsbygget. Så att vi kan bygga i trä istället för betong, så att vi kan ha matförpackningar av kartong istället för plast. Mycket av det som idag görs av oljebaserade råvaror skulle vi kunna göra av material från skogen. Från skogensekosystemtjänster, naturens gratistjänster.

Skogen fungerar också som en kolsänka och har en utjämnande effekt på temperatur, nederbörd och avrinning. En riktig skog rymmer också en rik biologisk mångfald. Skogsstyrelsen har i en färsk rapport sammanställt en lista på de 30 viktigaste tjänsterna skogen erbjuder oss människor. Det är en intressant och viktig läsning för att öka kunskapen om skogens alla värden. Och för att vi ska veta hur vi ska förvalta skogen så att vi kan fortsätta att ta del av alla dessa tjänster.

Avgörande för hur skogen måste förvaltas och användas är att skogens ekosystem bibehåller sin ekologiska funktion, sin biologiska mångfald och sin produktionsförmåga. Dagens brukande av skogen får inte försämra morgondagens. Där har vi ännu långt kvar att gå – både vad gäller att skydda mer skog och ställa om till ett mer naturnära skogsbruk.

TALMAN

Det är viktigt att ha koll på historien när man ska debattera politik. Även skogspolitiken. I påskhelgen hann jag läsa en bok som legat ett tag på mitt natuttgsbord. ”Södra på egna ben” av Pär Fornling. Det är en intressant bok om Södra skogsägarnas och den svenska skogspolitiken, från slutet av 70-talet till idag.

Intressant är särskilt beskrivningen av början av 1990-talet , där många av dagens debattfrågor har sina rötter. Då betalade skogsägarna fortfarande en skogsvårdsavgift. En avgift som med dagens taxeringsvärden skulle vara ca 4 miljarder kr. Skogsbruket var starkt reglerat med ett dominerande produktionsintresse. De skogsägare som ville spara lövträd och bruka med andra metoder än trakthyggesbruk, eller helt låta bli att avverka, kunde lagföras.

Gigantiska kalhyggen bredde ut sig i det svenska skogslandskapet. Och miljörörelsen protesterade och agerade. I Sverige och i övriga världen. Det svenska skogsbruket stod inte högt i kurs. Stora pappersköpare och konsumenter hotade med köpbojkott. I Sverige och utomlands.

Det var då skogsägarintressena, som Södra skogsägarna, och miljörörelsen gjorde gemensam sak tillsammans med politiken. Vi fick en ny skogsvårdslag med två likställda mål – miljö och produktion. Regleringar togs bort, vi fick frihet under ansvar. I gengäld lovade skogsägarna att frivilligt skydda värdefulla skogar. Miljöcertifieringarna FSC och PEFC infördes.

TALMAN

Idag är 63 procent av den produktiva skogsmarken certifierade i FSC och/eller i PEFC. Om hur den svenska certifieringens fungerar kan man som miljövän ha en och annan åsikt kring. Men certifieringen är inget politikerna styr över.

Jag ser dock med stort intresse fram emot de nya, uppdaterade certifieringsreglerna för FSC som enligt uppgift ska beslutas längre fram i vår. Att de skärps är viktigt. Både för att förbättra tillståndet i våra skogar. Men också för den svenska skogsindustrins rykte och lönsamhet.

TALMAN

Dagens debatt handlar bland annat om nyckelbiotoper och huruvida om och hur de ska inventeras, registreras och skyddas. En nyckelbiotop är områden med en speciell naturtyp som har stor betydelse för skogens hotade och rödlistade arter. Skogsstyrelsen har inventerat nyckelbiotoper sedan 90-talet i större eller mindre omfattning. Under våren 2017 gjordes ett uppehåll med registreringen i nordvästra Sverige. Men nu har man återupptagit arbetet efter att tillsammans med Naturvårdsverket och länsstyrelserna utarbetat en ny inventeringsmetod. Den ska testas under 2018 och sedan utvärderas och eventuellt justeras.

Det finns idag inget lagligt förbud mot att avverka nyckelbiotoper. Men Nyckelbiotoper får inte avverkas på FSC-certifierad mark. Många virkesuppköpare vill inte heller köpa virke från nyckelbiotoper. Helt enkelt eftersom konsumenterna inte vill köpa det. Den borgerliga oppositionen och Sverigedemokraterna ser tydligen detta som ett problem. Precis som de ser det som ett problem att satsa på ökad produktion av ekologisk mat i Sverige trots ökad efterfrågan hos konsumenterna. .

TALMAN
Som konsument ska du kunna känna dig trygg med att certifieringens krav är uppfyllda. Som svensk ska du känna dig trygg med att värdefulla skogar skyddas. Staten har sedan 90-talet hjälpt de privata skogsägarna med inventering och registrering. Men i brist på medel finns det mycket kvar att göra. Regeringen kommer därför att ge skogsstyrelsen i uppdrag att göra en rikstäckande inventering.

Miljöpartiet tycker också att skogsägare med mycket nyckelbiotoper på sina marker ska ha rätt till ersättning oavsett om de är certifierade eller inte. Regeringen har därför anslagit 250 miljoner extra per år till detta under 10 år. 

TALMAN

Att skydda nyckelbiotoper är en form av skogsskydd. En del görs frivilligt, genom certifieringen, en del genom biotopskydd i samarbete med skogsstyrelsen. Naturvårdsavtal, naturskyddsområden, Nationalparker och Natura 2000 är andra skyddsformer som finns idag. Riksdagens mål, som togs under alliansregeringen, är att 20 procent av den produktiva skogen ska skyddas. Det grundar sig i den strategiska plan, Nagoya-protokollet, som antogs 2010 inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald.

Vi har en bit kvar att gå. Enligt våra myndigheter har endast knappt 5 procent av den produktiva skogsmarken lagstadgat skydd. Skyddet är dessutom mycket ojämnt fördelat. Stora arealer av barrskogar är skyddade nära fjällkedjan medan cirka två procent är skyddade i övriga Sverige.

Under alliansregeringen beslutade riksdagen om ett etappmål för skogsskydd. Det formella skyddet av skogsmark ska öka med ca 150 000 ha skogsmark och skogsbrukets frivilliga avsättningar med 200 000 hektar till år 2020. Inget av de målen kommer att uppnås med dagens skyddstakt.

När det gäller det formella skyddet så återstår fortfarande ca 90 000 ha. Det är två år kvar. Takten måste alltså öka. Regeringen har därför anslagit mer pengar till skogsskydd, dubbelt så mycket pengar som under alliansregeringen.

Alliansregeringens problem då och alliansens nu är att man, trots att man beslutat utöka skogsskyddet, inte är beredd att ersätta skogsägarna. När Miljöpartiet och Socialdemokraterna tog över regeringsmakten stod skogsägare i kö för att få ersättning. I många fall i flera år hade de stått där. Nu håller den kön på att betas av, skogsägarna får sina ersättningar och skyddstakten har ökat. Det är inte fler skyddsformer, som de borgerliga partierna i det här betänkandet föreslår, vi behöver. Det är ordentligt med pengar till de skyddsformer som finns idag som behövs.

Men, TALMAN

att skydda skog räcker inte för att uppfylla nationella och internationella miljömål – en omställning till ett hållbart brukande av skogsmarken är också nödvändig. Genom Nagoya-protokollet har Sverige förbundit sig att, förutom att skydda 17 procent av biologisk värdefull och representativa skogsområden, senast 2020 förvalta områden som används till skogsbruk hållbart så att bevarande av biologisk mångfald garanteras. Det handlar alltså inte bara om att lämna orörda områden utan att också att sköta den skog som brukas på andra sätt.

Trakthyggesbruket har tillämpats i Sverige i stor skala sedan 1950-talet och har inneburit omvälvande förändringar av det svenska skogslandskapet. Skogar med olika slags träd i åldrar har ersatts med planteringar av likåldriga träd

Miljöpartiet vill se brukningsmetoder som skapar skogar med olikåldriga träd, lövinslag och kvarlämnad död ved. Hyggesfria skogsbruksmetoder bör främjas då de har stora fördelar för biologisk mångfald, friluftslivet, turismen, rennäringen och kulturmiljövärden.

Intresset för hyggesfritt skogsbruk växer, det är glädjande. Men samtidigt är det fortfarande en mycket liten del, bara några procent, av den produktiva skogsmarken som sköts med hyggesfria skogsbruksmetoder.

Regeringen har därför fördubblat Skogsstyrelsens anslag för rådgivning om hyggesfria brukningsmetoder. Miljöpartiet tycker också att de skogsägare som vill ställa om från trakthyggesbruk till hyggesfritt skogsbruk borde kunna få ett omställningsstöd. Precis som det idag går att få stöd till omställning från konventionellt till ekologiskt jordbruk.

Miljöpartiet anser oxå att staten bör vara ett föredöme i sitt skogsbruk. Därför har Fortifikationsverket och Statens Fastighetsverk fått i uppdrag att mer bruka sina skogar med hyggesfria metoder. Miljöpartiet anser att även Sveaskog bör få ett förnyat uppdrag och ett sänkt avkastningskrav. Sveaskog är Sveriges största skogsägare och borde gå i bräschen både när det gäller skydd och hållbart skogsbruk. Om detta har vi tidigare debatterat här i riksdagen.

Med den passningen till ansvariga på/ och för Sveaskog sätter jag punkt.

Tack TALMAN

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fossilfritt stål – besök på SSAB

En stor del av Sveriges koldioxidutsläpp kommer från stålindustrin. Det beror på de s k processrelaterade utsläppen. När man omvandlar järnmalmen till stål använder man kol för att få bort syret från malmen. Och får då koldioxid som slutprodukt

Men sedan några år tillbaka finns det en annan teknik där man med använder vätgas istället och får vatten som slutprodukt.

Det här ”Hybrit-projektet” har jag följt sedan jag satt i Miljömålsberedningen och SSAB, LKAB och Vattenfall berättade att man trodde på  den nya tekniken. Deras utspel spelade en stor roll för oss när vi skulle formulera det klimatpolitiska ramverket med utsläppsmålen eftersom stålindustrins utsläpp var en svår nöt att knäcka.

Under en dag fick jag nu möjlighet att lära mer och höra om planerna vid ett besök på SSAB:s stålverk i Oxelösund. Tomas Hörnfeldt och hans kollegor visade mig och min kollega Lorentz Tovatt stålverket och vi hade intressanta diskussioner om vad den nya tekniken kommer att innebära. Om det ökade behovet av el. Och hur mycket det statliga stödet, genom det s k ”Industriklivet”, har betytt för att kunna komma vidare.

 Vårt besök uppmärksammades i en artikel i Södermanlands Nyheter

Debattartikel i SN från lokala och regionala miljöpartister

 

Flyg och klimat

En majoritet av riksdagens ledamöter tycker att vi kan flyga mer. Trots att forskarna säger precis tvärtom. Pinsamt och skrämmande är Jenny Stiernstedts kartläggning i Svenska Dagbland. Det är tydligen bara vi från MP och V som lyssnar på forskningen när vi formar vår klimatpolitik.

Ända sedan klimatavtalet i Paris har jag varit med i den styrgrupp som ansvarar för framtagandet av partiets Klimatfärdplan. En plan för hur vi ska uppnå de minskningar av klimatutsläppen som Sverige lovat att göra i och med Parisavtalet.

Det här är ett arbete som engagerat många i partiet, inte minst vårt kunniga klimatnätverk. Vi har diskuterat förslag med forskare och organisationer och sänt ut hela planen på bred remiss i partiet innan partistyrelsen klubbade det.

Det var därför stort när jag i förra veckan fick vara med och leda ett seminarium i riksdagen, fullsatt med klimatengagerade och journalister, där vi lanserade planen.

Våra mer än 140 förslag handlar om allt ifrån mål för mer trähusbyggande, mer solenergi, åtgärder för att minska matens klimatpåverkan, klimatanpassade hastigheter på våra vägar, sänkt arbetstid av klimatskäl, mm mm.

Ett förslag som fått stor uppmärksamhet är vårt förslag att den sista droppen fossila bränslen ska säljas 2030. Det kan låta radikalt, det är om 12 år. Men det är ett nödvändigt mål och inte omöjligt att uppnå. Det handlar om att satsa ordentligt på järnväg och annan kollektivtrafik. På gång och cykel i städer och tätorter. Det handlar om att gynna försäljningen av bilar som drivs med el och gas. Och det handlar om att ersätta fossil diesel och bensin med förnybar diesel och bensin. För många av de bilar som vi köper idag kommer att rulla även 2030.

Nu ser vi fram emot att de andra partierna reagerar på våra förslag och kommer med egna färdplaner. Miljöpartiet har alltid varit en stigfinnare i miljöfrågorna. Vårt syfte är att även andra partier ska gå på våra stigar.

Men som sagt, den senaste tidens debatt, visar med tydlighet att Allianspartierna och SD är ute på helt andra irrvägar. De fokuserar på att bekämpa MP istället för klimatförändringarna. Om det skriver jag, Lise Nordin och Karin Svensson Smith i en replik på DN Debatt.

 

Nu blir det färre kalhyggen i statens skogar

Nu lackar det mot jul. Det har varit en intensiv och spännande höst. Regeringen  har lagt fram en rad viktiga gröna förslag. Som en historisk stor miljöbudget. Som förslaget att de ensamkommande barnen som kom till Sverige hösten 2015 ska få stanna.  Som en tredelad föräldraförsäkring och en samtyckeslag. På klimatområden räknar vi nu in 55 olika åtgärder som gjorts sedan regeringstillträdet. Jag har sagt det förut; Miljöpartiet i regering gör skillnad!

Igår presenterade Per Bolund och Karolina Skog en annan viktig nyhet. Nu ska det bli färre kalhyggen i statens skogar. Statens Fastighetsverk och Fortifikationsverket får i uppdrag att utveckla arbetet med grön infrastruktur och hyggesfritt skogsbruk.

Det är ett viktig steg för att den statliga skogen, den vi alla äger, ska brukas mer hållbart. Nästa steg måste vara att även Sveaskog, där 14 procent av de svenska skogen finns, får ett uppdrag. Sveaskog har den senaste tiden varit ute i ordentligt blåsväder både för hur de bedriver skogsbruk i sina ekoparker  (här hittar du en dokumentär i radioprogrammet Kaliber) och en planerad avverkningen på Brännvinsberget i Dalarna.

Jag har ställt en fråga till näringsminister Mikael Damberg kring detta och fått ett svar vars riktighet ifrågasatts av bland annat Naturskyddsföreningen. Som också skickat ett öppet brev till Sveaskogs styrelse. Fortsättning följer….

Men först ska vi alla ta lite julledigt. Själv hoppas jag på mer snö så att skidorna kan plockas fram. Måste börja träna för Tjejvasan…

Ha en riktigt bra Jul och ett Gott Nytt År!

Klimatförhandlingar i Bonn

 Efter långa nattmanglingar slogs klubban i bordet. Tidigt i morse avslutades FN-s klimatförhandlingar Cop 23 som i år ägde rum i Bonn. Jag har varit med i den svenska delegationen denna sista högnivå-vecka och det har varit spännande dagar fyllda med förhandlingar, seminarier och möten.

Och även om detta klimatmöte inte kommer att gå till historien som det mest händelserika och betydelsefulla har ändå flera viktiga saker beslutats. Väntande och mer oväntade.

Vem ska göra vad och vem ska betala ?
Mötets huvudsyfte var att fortsätta förhandla fram den regelbok som ska se till att Parisavtalet genomförs. Förhandlingarna har präglats av att den s k likatänkande gruppen av utvecklingsländer LMDC:s, med Kina, Indien, Saudiarabien och Iran i spetsen, hårt har drivit att olika regler ska gälla för utvecklade länder och utvecklingsländer, enligt det system som nu gäller.
Frågor om hur mycket som vi, de utvecklade länderna som orsakat klimatförändringarna, ska ersätta de drabbade länderna för skador och betala för klimatanpassning har också varit en stor fråga i förhandlingarna. Som dock FIJU-ordförandeskapet mycket har lyckats lösa ut genom att skjuta en del frågor framåt.

Diskussionerna om hur översynen av hur arbetet går globalt ska göras har varit konstruktiv men många frågor återstår att lösa. Att de frivillliga åtaganden om utsläppsminskningar som världens länderna lämnat in är helt otillräckliga för att uppfylla Parisavtalet står redan klart. Vissa länder vill också att andra aspekter också ska in i översynen, förutom de som nämns i Parisavtalet.

Hur ska utsläppen minska till 2020 ?
LMDC- gruppen hade inför förhandlingarna föreslagit en ny dagordningspunkt om uppföljning och ambitionen gällande tiden före 2020 då Parisavtalet träder i kraft. En diskussion som tog lång tid men som hade det goda med sig att EU under mötet beslutade att ratificera den andra del i det s k Koyotoprotokollet (där endast utvecklade länder förbinder sig att minska sina utsläpp). Ingen stor sak kan man tycka eftersom det bland EU-länderna bara är Polen som inte fått tummen ut och tagit beslut i sitt parlament. Och eftersom EU redan med råge uppfyllt sitt åtagande, som liksom andra länders åtaganden är blygsamma. Men politiskt var det viktigt för att ro andra förhandlingar i hamn.

Beslut om att fasa ut flourkolväten
Mer viktigt för klimatet är istället att flera länder, inklusive Sverige, under mötet gick ut och berättade att man tänkte ratificera det s k Kigalitillägget till Montrealprotokollet. Ett tillägg som rör växthusgaserna flourkolväten, HFS och att åtgärder ska tas för att minska produktion och förbrukning av dessa. Eftersom tillräckligt många länder nu har ratificerat kommer tillägget att träda i kraft. Och detta är viktigt – om HFS utfasas kan det minska uppvärmningen med upp till 0,5 grader till 2100.

Jämställdhet och klimatlag
Under mötet beslutades om en två-årig handlingsplan för genderfrågor i klimatförhandlingarna. Ett litet steg i rätt riktning om inte alls lika skarpt som det borde varit.

Men ett klimatmöte är inte bara förhandlingar – det består också av mängder av spännande seminarier, anföranden från ministrar, debatter och möten. Själv presenterade jag bland annat den svenska klimatlagen tillsammans med Isabella Lövin vid ett välbesökt seminarium.

Nästa års möte kommer att äga rum i Polen. Om det kan man ju tycka två saker. Antingen att det är sorgligt att EU:s mest bakåtsträvande land i klimatfrågan ska stå värd. Eller så kan man tänka att detta kan bli en riktigt bra anledning för Polen att skärpa sig.

Berättar om hur den svenska klimatlagen förhandlades fram tillsammans med Johanna Sandahl från SNF och Maria Malmer Stenergard(M)

Träffar spanska parlamentariker. De håller på att ta fram en klimatlag och hade många frågor om den svenska

 

 

Lånecyklarna var många och det bästa sättet att ta sig mellan de olika delarna av det stora Cop-området

Tog en kaffe med Elisabeth May, språkrör och parlamentariker för de Kanadensiska gröna. Hon är en av mina förebilder och har varit grön politiker i decennier. Alltid lika inspirerande och lärorikt att träffa henne

Valkampanjar i viktigt val

Nu är valrörelsen i full gång. Ja, jag menar i vårt grannland Norge. Den 11 september är det val till den norska riksdagen – Stortinget. I torsdags åkte jag över gränsen för att valkampanja med mina norska kamrater.

Det går bra för det norska miljöpartiet, MDG, Miljopartiet de gronne, i oppinonsmätningarna. I flera mätningar ligger de en bit över fyra procent. Med det resultatet skulle Rasmus Hansson, som idag sitter som ensam  grön i Stortinget, få flera gröna stortingskamrater från hela Norge.

Rasmus kom som första MDG:are in i Stortinget för fyra år sedan då partiet gjorde ett rekordval i Oslo. I Oslo sitter också MDG med och styr sedan två år  tillsammans med Arbeterpartiet och Socialistisk Venstre.(I Norge har man Stortingsval för sig, kommun- och fylkeval för sig med två års mellanrum).

Det är en sådan stryka att ha systerpartier i andra länder och kunna hjälpas åt och utbyta ideer. Jag var inbjuden för att prata hållbart skogsbruk  till MDG i Ringsaker i Hedmark fylke, som är ett grannlän/fylke till Värmland. Det var väldigt spännande att diskutera skogsbruk och skogsskydd med norska skogsägare, miljöaktivister och ekoturismföretag. Att seminariet ägde rum i Moelv som är platsen där det stora skogsbolaget Moelven startade och fortfarande är den stora arbetsgivaren satte också krydda på det hela. MP:s nya skogspolitiska program gick åt som smör i solsken.

Efter kvällsseminariet följde jag med MDG:s representant i kommunen Thomas Eriksen och hans fru Karolina och byggde en ”valstuga” på torget i Moelv inför helgens marknad innan vi åkte hem till dem och nattpratade grön politik i Norge och Sverige.

På fredagen åkte jag ned till Oslo och sammanstrålade med Per-Inge Liden, kommunalråd i Karlstad. Vi besökte partikansliet och deltog i valkampanjsmöte med språkrören Une Bastholm och Rasmus Hansson, partisekreteraren Lars Gaupset med flera. Imponerande att höra om alla frivilliga partimedlemmar som kampanjar och knackar dörr över hela Norge.

En stor profilfråga för MDG och en stor fråga i valrörelsen är den norska oljan. MDG har avgett tre viktiga löften till de norska väljarna. Ett av dem är att inte stötta någon regering som öppnar nya oljefält. MDG har också gjort en avvecklingsplan för att upptaget av olja ur det norska havet.

De två andra löften är att partiet alltid kommer att sätta miljö först och aldrig stötta en regering där Framskrittspartiet finns med.

Om detta och mycket annat pratade jag och Per-Inge med alla debattsugna Oslobor på Karl-Johan under eftermiddagen vid MDG:s valcykelkärra. Vi hann också med att fika med Johan och Sabina, språkrören för vår svenska miljöpartiavdelning i Oslo, innan vi lämnade Oslo. Nu håller vi alla tummar för ett bra resultat den 11 september. Jag ser fram emot valvakan !

Thomas och Karolina bygger ”valstuga” på torget i Moelv

Jag, Per-Inge, Une och Rasmus.

 

Per-Inge och Leif Ingholm framför MDG:s valcykelkärra på Karl-Johan.

 

Sabina och John, språkrör för MP Oslo, vår lokalavdelning för alla svenskar i Oslo

 

Om Ojnare och varför jag inte åker till Almedalen

Rätt att skydda Ojnareskogen

Igår kom Högsta förvaltningsdomstolens beslut om Ojnareskogen. Domstolen anser att regeringens beslut, att utvidga Natura 2000-området Bästeträsk och därmed skydda Ojnareskogen, var rätt.

Därmed fastställer Högsta Förvaltningsdomstolen regeringens utpekande av området som Natura 2000.

Det var bolagen Nordkalk och SMA Mineral som överklagade regeringens beslut, som fattades den 31 augusti 2015, till Högsta förvaltningsdomstolen. Men domstolen går alltså inte på deras linje.

”Regeringen har emellertid fattat beslutet i syfte att uppfylla unionsrättsliga förpliktelser och tillgodose det allmänna intresset av att bereda skydd för vissa livsmiljöer.” skriver domstolen i sitt beslut. Radio Gotland har en informativ artikel på sitt hemsida.

Om jag skulle ha åkt till Almedalen i år skulle jag ha vikt en kväll för att åka till Bästeträsk med gröna vänner och  glädjas tillsammans med alla andra som i så många år kämpat för detta unika naturområde.

Inget Almedalen i år

Men jag kommer inte att åka till Almedalen. I år blir det istället FAO:s konferens i Rom som äger rum i samma vecka. FAO är FN:s organisation för jord- och skogsbruk, fiske och råvaror (Food & Agriculture organisation of the United Nations).  Jag ingår i den svenska delegationen och det ska verkligen blir spännande att vara med när FN:s alla medlemsländer träffas för att diskutera världens jordbruk, skog, fiske och uttag av råvaror.

Förutom att följa förhandlingarna och diskussionerna vid konferensen har jag och min riksdagskollega Johan Buser (S) bokat in en rad möten med FAO: s experter på bland annat hållbart skogsbruk, livsmedelsförsörjning och frö-frågan. Viktiga frågor för Sverige och världen.

Så i år får Almedalen klara sig utan mig.

Efter Rom är det dags för lite ledighet. Både från politik, blogg och andra sociala medier. Passar därför på att redan nu önska alla läsare en skön sommar !

Klimatlagen klubbad !

Att införa ett klimatpolitiskt ramverk med en klimatlag var Miljöpartiets främsta vallöfte i valet 2014. Jag har haft uppdraget att vara miljöpartiets representant i det arbetet och skrivet om det flera gånger på min blogg.

Igår var det  stort att, tillsammans ledamöterna från 7 av riksdagens 8 partier, få trycka på ja-knappen. Ja till:

  • En klimatlag som styr regeringens, denna och kommande, klimatarbete.
  • Inrättandet av ett expertorgan, ett klimatpolitiskt råd, som ska vara rådgivande och kontrollerande.
  • Ett långsiktigt mål om att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären för att därefter uppnå negativa utsläpp
  • Etappmål för 2030 och 2040
  • Ett mål om att trafikens utsläpp ska minska med 70 procent till 2030.

I onsdags hade vi en väldigt bra debatt med anledning av beslutet där både nuvarande klimatminister Isabella Lövin och initiativtagaren till lagen Åsa Romson deltog.

Läs den eller se den här.

 

 

MP-kongress om klimat, migration och skog


I morse var jag i P4 Värmlands studio och pratade om helgens kongress i Linköping. Det blev mycket frågor om stämning inom partiet och hur högt i taket det kan vara i ett parti.  Och om den ”stora frågan” som reportern sa. Och då menade han inte klimatfrågan utan opinionsmätningarna…

Men å andra sidan hänger de ju ihop. Det finns många viktiga anledningar till att det är viktigt med ett grönt parti i riksdagen och regeringen. Artutrotningen är, vid sidan av klimatförändringarna, den mest akuta miljöfrågan. Här har vi, i likhet vad gäller miljardsatsningar på olika klimatåtgärder, också gjort gröna avtryck i regeringen. Med en 80 procentig höjning av anslaget till värdefull natur och 50 procent mer till skötsel och biotopskydd och naturvårdsavtal.

Men självklart måste mer göras för att vi ska hejda hotet mot bland annat skogens växter och djur och skogens viktiga ekosystem. På kongressen presenterade jag och Jenny Lundström, från partistyrelsen, partiets nya skogspolitiska program vid ett välbesökt seminarium. Ett program med viktiga, och nödvändiga, förslag på hur vi ställer om till ett hållbart skogsbruk.

Du hittar programmet ”Guld och gröna skogar” här.


Kongressen bjöd också på inspirerande tal från språkrören och vår  partisekreterare Amanda Lind. Och kloka gröna beslut om allt ifrån ensamkommande barns rätt till permanenta uppehållstillstånd till viktiga klimatåtgärder. Plus, förstås, massor med fina möten med partikamrater från hela Sverige och andra länder.

Jag deltog också i klimatseminaret och  berättade om arbetet med partiets klimatfärdplan. Vår klimatminister och språkrör Isabella Lövin  berättade om regeringens alla klimatsatsningar och den kommande klimatlagen. Klimatforskaren Kevin Andersson avslutade med en inspirerande föredragning med budskapet; det behövs göras mer om vi ska lyckas hejda klimatförändringarna.

Det är 469 dagar kvar tillvalet. Ett val som Gustaf Fridolin tryckte på i sitt avslutningstal kanske är Sveriges viktigaste val. Det är nu vi kan vända utvecklingen för många allvarliga miljöproblem. Klockan är fem i tolv och miljöpartiets roll är viktigare än någonsin.

 

Klimatlag och klimatmål på G

I torsdags togs ett historiskt regeringsbeslut som gett eko världen över. Regeringen beslutade om förslag till ett nytt klimatpolitiskt ramverk som ska läggas fram för riksdagen i vår. Det består av nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd.

Ramverket baseras på förra årets överenskommelse inom den parlamentariska Miljömålsberedningen vilket jag tidigare har bloggat om. Jag var Miljöpartiets representant i beredningen och det känns stort att se ens  baby växa och ta form. Jag tror att de andra ledamöterna i beredningen delar min känsla.

Klimatlagen är historisk. Den har vi miljöpartister kämpat länge för och det är vårt främsta vallöfte. Det här är ett stort beslut för Sveriges unga, våra barn och barnbarn. Att den har väckt stor uppmärksamhet världen över är förklarligt – har ligger Sverige i framkant.

Klimatlagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Regeringen ska i budgetpropositionen varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen och ta fram en klimathandlingsplan varje mandatperiod.  Regeringen föreslår, som ett långsiktigt klimatmål, att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Regeringen har också sagt ja till de andra målen vi föreslog – etappmålen för 2030 och 2040 och målet att utsläppen från trafiksektorn ska minska med minst 70 procent till 2030 (jmf med 2010) Klimatlagen ska säkerställa att Sverige minskar utsläppen i den takt som behövs för en globalt hållbar utveckling. Vi ser nu oroväckande väderfenomen världen över och vi inledde det nya året med rapporter om värmerekord i arktis. Det visar på hur viktig klimatlagen är.

Bilden  när Isabella med medarbetare skriver under väckte även den stor uppmärksamhet världen över…

klimatlagsbild

 

 


Senaste inläggen.
Bloggat på nwt.se.
Desktop