Stina Bergström (MP)
Kategori. Klimat

Flyg och klimat

En majoritet av riksdagens ledamöter tycker att vi kan flyga mer. Trots att forskarna säger precis tvärtom. Pinsamt och skrämmande är Jenny Stiernstedts kartläggning i Svenska Dagbland. Det är tydligen bara vi från MP och V som lyssnar på forskningen när vi formar vår klimatpolitik.

Ända sedan klimatavtalet i Paris har jag varit med i den styrgrupp som ansvarar för framtagandet av partiets Klimatfärdplan. En plan för hur vi ska uppnå de minskningar av klimatutsläppen som Sverige lovat att göra i och med Parisavtalet.

Det här är ett arbete som engagerat många i partiet, inte minst vårt kunniga klimatnätverk. Vi har diskuterat förslag med forskare och organisationer och sänt ut hela planen på bred remiss i partiet innan partistyrelsen klubbade det.

Det var därför stort när jag i förra veckan fick vara med och leda ett seminarium i riksdagen, fullsatt med klimatengagerade och journalister, där vi lanserade planen.

Våra mer än 140 förslag handlar om allt ifrån mål för mer trähusbyggande, mer solenergi, åtgärder för att minska matens klimatpåverkan, klimatanpassade hastigheter på våra vägar, sänkt arbetstid av klimatskäl, mm mm.

Ett förslag som fått stor uppmärksamhet är vårt förslag att den sista droppen fossila bränslen ska säljas 2030. Det kan låta radikalt, det är om 12 år. Men det är ett nödvändigt mål och inte omöjligt att uppnå. Det handlar om att satsa ordentligt på järnväg och annan kollektivtrafik. På gång och cykel i städer och tätorter. Det handlar om att gynna försäljningen av bilar som drivs med el och gas. Och det handlar om att ersätta fossil diesel och bensin med förnybar diesel och bensin. För många av de bilar som vi köper idag kommer att rulla även 2030.

Nu ser vi fram emot att de andra partierna reagerar på våra förslag och kommer med egna färdplaner. Miljöpartiet har alltid varit en stigfinnare i miljöfrågorna. Vårt syfte är att även andra partier ska gå på våra stigar.

Men som sagt, den senaste tidens debatt, visar med tydlighet att Allianspartierna och SD är ute på helt andra irrvägar. De fokuserar på att bekämpa MP istället för klimatförändringarna. Om det skriver jag, Lise Nordin och Karin Svensson Smith i en replik på DN Debatt.

 

Nu blir det färre kalhyggen i statens skogar

Nu lackar det mot jul. Det har varit en intensiv och spännande höst. Regeringen  har lagt fram en rad viktiga gröna förslag. Som en historisk stor miljöbudget. Som förslaget att de ensamkommande barnen som kom till Sverige hösten 2015 ska få stanna.  Som en tredelad föräldraförsäkring och en samtyckeslag. På klimatområden räknar vi nu in 55 olika åtgärder som gjorts sedan regeringstillträdet. Jag har sagt det förut; Miljöpartiet i regering gör skillnad!

Igår presenterade Per Bolund och Karolina Skog en annan viktig nyhet. Nu ska det bli färre kalhyggen i statens skogar. Statens Fastighetsverk och Fortifikationsverket får i uppdrag att utveckla arbetet med grön infrastruktur och hyggesfritt skogsbruk.

Det är ett viktig steg för att den statliga skogen, den vi alla äger, ska brukas mer hållbart. Nästa steg måste vara att även Sveaskog, där 14 procent av de svenska skogen finns, får ett uppdrag. Sveaskog har den senaste tiden varit ute i ordentligt blåsväder både för hur de bedriver skogsbruk i sina ekoparker  (här hittar du en dokumentär i radioprogrammet Kaliber) och en planerad avverkningen på Brännvinsberget i Dalarna.

Jag har ställt en fråga till näringsminister Mikael Damberg kring detta och fått ett svar vars riktighet ifrågasatts av bland annat Naturskyddsföreningen. Som också skickat ett öppet brev till Sveaskogs styrelse. Fortsättning följer….

Men först ska vi alla ta lite julledigt. Själv hoppas jag på mer snö så att skidorna kan plockas fram. Måste börja träna för Tjejvasan…

Ha en riktigt bra Jul och ett Gott Nytt År!

Klimatförhandlingar i Bonn

 Efter långa nattmanglingar slogs klubban i bordet. Tidigt i morse avslutades FN-s klimatförhandlingar Cop 23 som i år ägde rum i Bonn. Jag har varit med i den svenska delegationen denna sista högnivå-vecka och det har varit spännande dagar fyllda med förhandlingar, seminarier och möten.

Och även om detta klimatmöte inte kommer att gå till historien som det mest händelserika och betydelsefulla har ändå flera viktiga saker beslutats. Väntande och mer oväntade.

Vem ska göra vad och vem ska betala ?
Mötets huvudsyfte var att fortsätta förhandla fram den regelbok som ska se till att Parisavtalet genomförs. Förhandlingarna har präglats av att den s k likatänkande gruppen av utvecklingsländer LMDC:s, med Kina, Indien, Saudiarabien och Iran i spetsen, hårt har drivit att olika regler ska gälla för utvecklade länder och utvecklingsländer, enligt det system som nu gäller.
Frågor om hur mycket som vi, de utvecklade länderna som orsakat klimatförändringarna, ska ersätta de drabbade länderna för skador och betala för klimatanpassning har också varit en stor fråga i förhandlingarna. Som dock FIJU-ordförandeskapet mycket har lyckats lösa ut genom att skjuta en del frågor framåt.

Diskussionerna om hur översynen av hur arbetet går globalt ska göras har varit konstruktiv men många frågor återstår att lösa. Att de frivillliga åtaganden om utsläppsminskningar som världens länderna lämnat in är helt otillräckliga för att uppfylla Parisavtalet står redan klart. Vissa länder vill också att andra aspekter också ska in i översynen, förutom de som nämns i Parisavtalet.

Hur ska utsläppen minska till 2020 ?
LMDC- gruppen hade inför förhandlingarna föreslagit en ny dagordningspunkt om uppföljning och ambitionen gällande tiden före 2020 då Parisavtalet träder i kraft. En diskussion som tog lång tid men som hade det goda med sig att EU under mötet beslutade att ratificera den andra del i det s k Koyotoprotokollet (där endast utvecklade länder förbinder sig att minska sina utsläpp). Ingen stor sak kan man tycka eftersom det bland EU-länderna bara är Polen som inte fått tummen ut och tagit beslut i sitt parlament. Och eftersom EU redan med råge uppfyllt sitt åtagande, som liksom andra länders åtaganden är blygsamma. Men politiskt var det viktigt för att ro andra förhandlingar i hamn.

Beslut om att fasa ut flourkolväten
Mer viktigt för klimatet är istället att flera länder, inklusive Sverige, under mötet gick ut och berättade att man tänkte ratificera det s k Kigalitillägget till Montrealprotokollet. Ett tillägg som rör växthusgaserna flourkolväten, HFS och att åtgärder ska tas för att minska produktion och förbrukning av dessa. Eftersom tillräckligt många länder nu har ratificerat kommer tillägget att träda i kraft. Och detta är viktigt – om HFS utfasas kan det minska uppvärmningen med upp till 0,5 grader till 2100.

Jämställdhet och klimatlag
Under mötet beslutades om en två-årig handlingsplan för genderfrågor i klimatförhandlingarna. Ett litet steg i rätt riktning om inte alls lika skarpt som det borde varit.

Men ett klimatmöte är inte bara förhandlingar – det består också av mängder av spännande seminarier, anföranden från ministrar, debatter och möten. Själv presenterade jag bland annat den svenska klimatlagen tillsammans med Isabella Lövin vid ett välbesökt seminarium.

Nästa års möte kommer att äga rum i Polen. Om det kan man ju tycka två saker. Antingen att det är sorgligt att EU:s mest bakåtsträvande land i klimatfrågan ska stå värd. Eller så kan man tänka att detta kan bli en riktigt bra anledning för Polen att skärpa sig.

Berättar om hur den svenska klimatlagen förhandlades fram tillsammans med Johanna Sandahl från SNF och Maria Malmer Stenergard(M)

Träffar spanska parlamentariker. De håller på att ta fram en klimatlag och hade många frågor om den svenska

 

 

Lånecyklarna var många och det bästa sättet att ta sig mellan de olika delarna av det stora Cop-området

Tog en kaffe med Elisabeth May, språkrör och parlamentariker för de Kanadensiska gröna. Hon är en av mina förebilder och har varit grön politiker i decennier. Alltid lika inspirerande och lärorikt att träffa henne

Valkampanjar i viktigt val

Nu är valrörelsen i full gång. Ja, jag menar i vårt grannland Norge. Den 11 september är det val till den norska riksdagen – Stortinget. I torsdags åkte jag över gränsen för att valkampanja med mina norska kamrater.

Det går bra för det norska miljöpartiet, MDG, Miljopartiet de gronne, i oppinonsmätningarna. I flera mätningar ligger de en bit över fyra procent. Med det resultatet skulle Rasmus Hansson, som idag sitter som ensam  grön i Stortinget, få flera gröna stortingskamrater från hela Norge.

Rasmus kom som första MDG:are in i Stortinget för fyra år sedan då partiet gjorde ett rekordval i Oslo. I Oslo sitter också MDG med och styr sedan två år  tillsammans med Arbeterpartiet och Socialistisk Venstre.(I Norge har man Stortingsval för sig, kommun- och fylkeval för sig med två års mellanrum).

Det är en sådan stryka att ha systerpartier i andra länder och kunna hjälpas åt och utbyta ideer. Jag var inbjuden för att prata hållbart skogsbruk  till MDG i Ringsaker i Hedmark fylke, som är ett grannlän/fylke till Värmland. Det var väldigt spännande att diskutera skogsbruk och skogsskydd med norska skogsägare, miljöaktivister och ekoturismföretag. Att seminariet ägde rum i Moelv som är platsen där det stora skogsbolaget Moelven startade och fortfarande är den stora arbetsgivaren satte också krydda på det hela. MP:s nya skogspolitiska program gick åt som smör i solsken.

Efter kvällsseminariet följde jag med MDG:s representant i kommunen Thomas Eriksen och hans fru Karolina och byggde en ”valstuga” på torget i Moelv inför helgens marknad innan vi åkte hem till dem och nattpratade grön politik i Norge och Sverige.

På fredagen åkte jag ned till Oslo och sammanstrålade med Per-Inge Liden, kommunalråd i Karlstad. Vi besökte partikansliet och deltog i valkampanjsmöte med språkrören Une Bastholm och Rasmus Hansson, partisekreteraren Lars Gaupset med flera. Imponerande att höra om alla frivilliga partimedlemmar som kampanjar och knackar dörr över hela Norge.

En stor profilfråga för MDG och en stor fråga i valrörelsen är den norska oljan. MDG har avgett tre viktiga löften till de norska väljarna. Ett av dem är att inte stötta någon regering som öppnar nya oljefält. MDG har också gjort en avvecklingsplan för att upptaget av olja ur det norska havet.

De två andra löften är att partiet alltid kommer att sätta miljö först och aldrig stötta en regering där Framskrittspartiet finns med.

Om detta och mycket annat pratade jag och Per-Inge med alla debattsugna Oslobor på Karl-Johan under eftermiddagen vid MDG:s valcykelkärra. Vi hann också med att fika med Johan och Sabina, språkrören för vår svenska miljöpartiavdelning i Oslo, innan vi lämnade Oslo. Nu håller vi alla tummar för ett bra resultat den 11 september. Jag ser fram emot valvakan !

Thomas och Karolina bygger ”valstuga” på torget i Moelv

Jag, Per-Inge, Une och Rasmus.

 

Per-Inge och Leif Ingholm framför MDG:s valcykelkärra på Karl-Johan.

 

Sabina och John, språkrör för MP Oslo, vår lokalavdelning för alla svenskar i Oslo

 

Om Ojnare och varför jag inte åker till Almedalen

Rätt att skydda Ojnareskogen

Igår kom Högsta förvaltningsdomstolens beslut om Ojnareskogen. Domstolen anser att regeringens beslut, att utvidga Natura 2000-området Bästeträsk och därmed skydda Ojnareskogen, var rätt.

Därmed fastställer Högsta Förvaltningsdomstolen regeringens utpekande av området som Natura 2000.

Det var bolagen Nordkalk och SMA Mineral som överklagade regeringens beslut, som fattades den 31 augusti 2015, till Högsta förvaltningsdomstolen. Men domstolen går alltså inte på deras linje.

”Regeringen har emellertid fattat beslutet i syfte att uppfylla unionsrättsliga förpliktelser och tillgodose det allmänna intresset av att bereda skydd för vissa livsmiljöer.” skriver domstolen i sitt beslut. Radio Gotland har en informativ artikel på sitt hemsida.

Om jag skulle ha åkt till Almedalen i år skulle jag ha vikt en kväll för att åka till Bästeträsk med gröna vänner och  glädjas tillsammans med alla andra som i så många år kämpat för detta unika naturområde.

Inget Almedalen i år

Men jag kommer inte att åka till Almedalen. I år blir det istället FAO:s konferens i Rom som äger rum i samma vecka. FAO är FN:s organisation för jord- och skogsbruk, fiske och råvaror (Food & Agriculture organisation of the United Nations).  Jag ingår i den svenska delegationen och det ska verkligen blir spännande att vara med när FN:s alla medlemsländer träffas för att diskutera världens jordbruk, skog, fiske och uttag av råvaror.

Förutom att följa förhandlingarna och diskussionerna vid konferensen har jag och min riksdagskollega Johan Buser (S) bokat in en rad möten med FAO: s experter på bland annat hållbart skogsbruk, livsmedelsförsörjning och frö-frågan. Viktiga frågor för Sverige och världen.

Så i år får Almedalen klara sig utan mig.

Efter Rom är det dags för lite ledighet. Både från politik, blogg och andra sociala medier. Passar därför på att redan nu önska alla läsare en skön sommar !

Klimatlagen klubbad !

Att införa ett klimatpolitiskt ramverk med en klimatlag var Miljöpartiets främsta vallöfte i valet 2014. Jag har haft uppdraget att vara miljöpartiets representant i det arbetet och skrivet om det flera gånger på min blogg.

Igår var det  stort att, tillsammans ledamöterna från 7 av riksdagens 8 partier, få trycka på ja-knappen. Ja till:

  • En klimatlag som styr regeringens, denna och kommande, klimatarbete.
  • Inrättandet av ett expertorgan, ett klimatpolitiskt råd, som ska vara rådgivande och kontrollerande.
  • Ett långsiktigt mål om att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären för att därefter uppnå negativa utsläpp
  • Etappmål för 2030 och 2040
  • Ett mål om att trafikens utsläpp ska minska med 70 procent till 2030.

I onsdags hade vi en väldigt bra debatt med anledning av beslutet där både nuvarande klimatminister Isabella Lövin och initiativtagaren till lagen Åsa Romson deltog.

Läs den eller se den här.

 

 

MP-kongress om klimat, migration och skog


I morse var jag i P4 Värmlands studio och pratade om helgens kongress i Linköping. Det blev mycket frågor om stämning inom partiet och hur högt i taket det kan vara i ett parti.  Och om den ”stora frågan” som reportern sa. Och då menade han inte klimatfrågan utan opinionsmätningarna…

Men å andra sidan hänger de ju ihop. Det finns många viktiga anledningar till att det är viktigt med ett grönt parti i riksdagen och regeringen. Artutrotningen är, vid sidan av klimatförändringarna, den mest akuta miljöfrågan. Här har vi, i likhet vad gäller miljardsatsningar på olika klimatåtgärder, också gjort gröna avtryck i regeringen. Med en 80 procentig höjning av anslaget till värdefull natur och 50 procent mer till skötsel och biotopskydd och naturvårdsavtal.

Men självklart måste mer göras för att vi ska hejda hotet mot bland annat skogens växter och djur och skogens viktiga ekosystem. På kongressen presenterade jag och Jenny Lundström, från partistyrelsen, partiets nya skogspolitiska program vid ett välbesökt seminarium. Ett program med viktiga, och nödvändiga, förslag på hur vi ställer om till ett hållbart skogsbruk.

Du hittar programmet ”Guld och gröna skogar” här.


Kongressen bjöd också på inspirerande tal från språkrören och vår  partisekreterare Amanda Lind. Och kloka gröna beslut om allt ifrån ensamkommande barns rätt till permanenta uppehållstillstånd till viktiga klimatåtgärder. Plus, förstås, massor med fina möten med partikamrater från hela Sverige och andra länder.

Jag deltog också i klimatseminaret och  berättade om arbetet med partiets klimatfärdplan. Vår klimatminister och språkrör Isabella Lövin  berättade om regeringens alla klimatsatsningar och den kommande klimatlagen. Klimatforskaren Kevin Andersson avslutade med en inspirerande föredragning med budskapet; det behövs göras mer om vi ska lyckas hejda klimatförändringarna.

Det är 469 dagar kvar tillvalet. Ett val som Gustaf Fridolin tryckte på i sitt avslutningstal kanske är Sveriges viktigaste val. Det är nu vi kan vända utvecklingen för många allvarliga miljöproblem. Klockan är fem i tolv och miljöpartiets roll är viktigare än någonsin.

 

Klimatlag och klimatmål på G

I torsdags togs ett historiskt regeringsbeslut som gett eko världen över. Regeringen beslutade om förslag till ett nytt klimatpolitiskt ramverk som ska läggas fram för riksdagen i vår. Det består av nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd.

Ramverket baseras på förra årets överenskommelse inom den parlamentariska Miljömålsberedningen vilket jag tidigare har bloggat om. Jag var Miljöpartiets representant i beredningen och det känns stort att se ens  baby växa och ta form. Jag tror att de andra ledamöterna i beredningen delar min känsla.

Klimatlagen är historisk. Den har vi miljöpartister kämpat länge för och det är vårt främsta vallöfte. Det här är ett stort beslut för Sveriges unga, våra barn och barnbarn. Att den har väckt stor uppmärksamhet världen över är förklarligt – har ligger Sverige i framkant.

Klimatlagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Regeringen ska i budgetpropositionen varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen och ta fram en klimathandlingsplan varje mandatperiod.  Regeringen föreslår, som ett långsiktigt klimatmål, att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Regeringen har också sagt ja till de andra målen vi föreslog – etappmålen för 2030 och 2040 och målet att utsläppen från trafiksektorn ska minska med minst 70 procent till 2030 (jmf med 2010) Klimatlagen ska säkerställa att Sverige minskar utsläppen i den takt som behövs för en globalt hållbar utveckling. Vi ser nu oroväckande väderfenomen världen över och vi inledde det nya året med rapporter om värmerekord i arktis. Det visar på hur viktig klimatlagen är.

Bilden  när Isabella med medarbetare skriver under väckte även den stor uppmärksamhet världen över…

klimatlagsbild

 

 

Höstresa till Västernorrland

I iksdagshörnan

I går var det återigen dags att sätta sig på tåget mot Västernorrland. Jag är ju inte bara riksdagsledamot för Värmland. Jag har också förmånen att vara fadder för Västernorrland (som inte har någon egen MP-ledamot i riksdagen). Det innebär att jag som riksdagsledamot får träffa medlemmar och göra studiebesök i två valkretsar, vilket är jättebra.

Jag började, som ofta, med att sitta i riksdagshörnan på kulturmagasinet i Sundsvall och svara på Sundsvallsbornas frågor. Det var frågor kring allt ifrån beskattning av bilar till regeringsfrågan.

”Kommer miljöpartiet att behövas i regeringen efter nästa val. Nu tycker jag alla partier pratar miljö- och klimat” var en fråga jag fick. Och den är ju lätt att svara på: Prata är en sak, att driva igenom politik som gör skillnad i verkligeheten en annan” Därför behövs vi i regeringen och i alla de kommuner och landsting vi sitter med och styr.

Vi är ju faktiskt med och styr i majoriteten av  landstingen. Ett av dem är Västernorrlands. Jag och Birgitta Skoglund, politisk sekreterare för miljöpartiet i Sundsvall, tog bussen upp till landstingshuset i Härnösand för att träffa landstingsrådet Eva Andersson (MP) som i många år drivit miljö- och energifrågorna där. Vi fick en spännande dragning av henne och Jan Lindberg, energicontroller på landstinget, av alla de åtgärder som lett till att landstinget är på god väg att nå sitt mål om halverad energiåtgång per kvadratmeter. Många av de stora investeringarna har skett med statligt stöd, bland annat de tidigare LIP och KLIMP-stöden. Och att det var nödvändigt med det statsstöd för att politikerna ska våga ge sig in på nya nydanande projekt var Jan Lindberg tydlig med.

Sjukhuset i Sundsvall får t ex sedan år 2000 all sin kyla från snö som förvaras under flistäcke långt in på sommaren utanför sjukhuset. En investering som minskat energiförbrukningen till 90 % och en innovation som fått efterföljare både i Norge och Japan.

Vi diskuterade regeringens nya klimatinvesteringsstöd, Klimatklivet, och stöd och regler kring solenergi. Jag  fick kloka synpunkter i medskick från Eva och Jan. Landstinget har satsat mycket på solenergi och är en dem som riskerar att bli beskattade för den el de själva använder  enligt de regler som regeringen lagt, men som nu ses över. Jag fick också med mig synpunkten att det borde vara mer pengar inom Klimatklivet som går till energieffektivisering. För självklart är det så att det är den insparade kilowatten som ger allra mest miljö- och klimatnytta.

Diskussionen kring den så kallade solskatten fortsatte även på kvällen då jag träffade MP Sundsvall under avslappnade AW-former och berättade om regeringens budget. Vi diskuterade också allt det vi har genomfört i regeringen under två år och vad som är viktigt att genomföra de kommande två.

Träffar landstingsrådet Eva AnderssonI landstingshuset i Härnösand. Där har de värmlandskonst på väggarna...

Träffar landstingsrådet Eva Andersson i landstingshuset i Härnösand. Där har de värmlandskonst på väggarna…

 

En budget för välfärd, miljö och jämställdhet

image

Idag presenterades regeringens förslag på statsbudget för 2017. Liksom tidigare år medverkade jag vid den budgetpresentation som ägde rum i Karlstad. I år tillsammans med försvarsminister Peter Hultkvist och Lars Mejern Larsson (S) Och det var med stolthet jag gjorde det. För det här är en budget med stora satsningar på välfärd, miljö och jämställdhet. En budget som gynnar kvinnor mer än män. De som tjänar mindre mer än de som tjänar mycket. De som cyklar och åker kollektivt. Och de som bor på landsbygden. En bra och rolig analys på detta gjorde för övrigt Marcus Oscarsson i TV4.

Välfärd

De tio välfärdsmiljarderna är en historisk förstärkning av landstingen och kommunernas budgeter. För Värmlands landsting handlar det om + 82 miljoner kr nästa år. För Karlstad +43 miljoner. De utökade statsbidragen till landstinget och de värmländska kommunerna kommer alla värmlänningar till del. De är viktiga både för en bättre skola, sjukvård, socialtjänst och ett bra mottagande av våra nya invånare.

Miljö

I dag fyller miljöpartiet 35 år. Och det firar vi med att konstatera att miljöbudgeten har ökat med 73 procent sedan regeringsskiftet. Och då pratar vi bara om det utgiftsområde som jag arbetar med dvs UO 20 – Allmän miljö- och naturvård. Lägg därtill ökade satsningarna på järnvägen, sänkningen av kostnader för reperationstjänster och småskalig solenergi, höjning av miljöskatterna med mera så kan man som miljöpartist sträcka på sig – vi gör Sverige grönare!

Regeringen både utökar och förlänger satsningarna inom klimatklivet och stadsmiljöavtalen. Nästa år blir det även mer pengar till klimatanpassning, giftfri miljö och marina reservat. Och redan i år anslås mer pengar till skogsskydd. De 250 miljoner som i våras aviserades skulle skjutas fram till 2017 på grund av de ökade kostnaderna för flyktingmottagandet kommer nu tillbaka in i årets budget i höständringsbudgeten. En glädjande nyhet som bland annat WWF och Supermiljöbloggen observerat.

Jämställdhet

Och så var det detta med jämställdheten. Kvotering till bolagsstyrelser, mer pengar till arbete mot mäns våld mot kvinnor och en jämställdhetsmyndighet. Äntligen! Förövrigt tycker jag att den myndigheten borde läggas i Karlstad.

Som sagt – den här budgeten ska bli kul att debattera, försvara och ta beslut om. Här finns mycket annat viktigt att återkomma till. Som att regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram ett förslag på moderniserad terränglagstiftningen för att minska skador och störningar i vår natur. Det motionerade jag om förra året. Skönt att inte behöva göra det igen!    

Senaste inläggen.
Bloggat på nwt.se.
Desktop