Stina Bergström (MP)
Kategori. Klimat

MP-kongress om klimat, migration och skog


I morse var jag i P4 Värmlands studio och pratade om helgens kongress i Linköping. Det blev mycket frågor om stämning inom partiet och hur högt i taket det kan vara i ett parti.  Och om den ”stora frågan” som reportern sa. Och då menade han inte klimatfrågan utan opinionsmätningarna…

Men å andra sidan hänger de ju ihop. Det finns många viktiga anledningar till att det är viktigt med ett grönt parti i riksdagen och regeringen. Artutrotningen är, vid sidan av klimatförändringarna, den mest akuta miljöfrågan. Här har vi, i likhet vad gäller miljardsatsningar på olika klimatåtgärder, också gjort gröna avtryck i regeringen. Med en 80 procentig höjning av anslaget till värdefull natur och 50 procent mer till skötsel och biotopskydd och naturvårdsavtal.

Men självklart måste mer göras för att vi ska hejda hotet mot bland annat skogens växter och djur och skogens viktiga ekosystem. På kongressen presenterade jag och Jenny Lundström, från partistyrelsen, partiets nya skogspolitiska program vid ett välbesökt seminarium. Ett program med viktiga, och nödvändiga, förslag på hur vi ställer om till ett hållbart skogsbruk.

Du hittar programmet ”Guld och gröna skogar” här.


Kongressen bjöd också på inspirerande tal från språkrören och vår  partisekreterare Amanda Lind. Och kloka gröna beslut om allt ifrån ensamkommande barns rätt till permanenta uppehållstillstånd till viktiga klimatåtgärder. Plus, förstås, massor med fina möten med partikamrater från hela Sverige och andra länder.

Jag deltog också i klimatseminaret och  berättade om arbetet med partiets klimatfärdplan. Vår klimatminister och språkrör Isabella Lövin  berättade om regeringens alla klimatsatsningar och den kommande klimatlagen. Klimatforskaren Kevin Andersson avslutade med en inspirerande föredragning med budskapet; det behövs göras mer om vi ska lyckas hejda klimatförändringarna.

Det är 469 dagar kvar tillvalet. Ett val som Gustaf Fridolin tryckte på i sitt avslutningstal kanske är Sveriges viktigaste val. Det är nu vi kan vända utvecklingen för många allvarliga miljöproblem. Klockan är fem i tolv och miljöpartiets roll är viktigare än någonsin.

 

Klimatlag och klimatmål på G

I torsdags togs ett historiskt regeringsbeslut som gett eko världen över. Regeringen beslutade om förslag till ett nytt klimatpolitiskt ramverk som ska läggas fram för riksdagen i vår. Det består av nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd.

Ramverket baseras på förra årets överenskommelse inom den parlamentariska Miljömålsberedningen vilket jag tidigare har bloggat om. Jag var Miljöpartiets representant i beredningen och det känns stort att se ens  baby växa och ta form. Jag tror att de andra ledamöterna i beredningen delar min känsla.

Klimatlagen är historisk. Den har vi miljöpartister kämpat länge för och det är vårt främsta vallöfte. Det här är ett stort beslut för Sveriges unga, våra barn och barnbarn. Att den har väckt stor uppmärksamhet världen över är förklarligt – har ligger Sverige i framkant.

Klimatlagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Regeringen ska i budgetpropositionen varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen och ta fram en klimathandlingsplan varje mandatperiod.  Regeringen föreslår, som ett långsiktigt klimatmål, att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Regeringen har också sagt ja till de andra målen vi föreslog – etappmålen för 2030 och 2040 och målet att utsläppen från trafiksektorn ska minska med minst 70 procent till 2030 (jmf med 2010) Klimatlagen ska säkerställa att Sverige minskar utsläppen i den takt som behövs för en globalt hållbar utveckling. Vi ser nu oroväckande väderfenomen världen över och vi inledde det nya året med rapporter om värmerekord i arktis. Det visar på hur viktig klimatlagen är.

Bilden  när Isabella med medarbetare skriver under väckte även den stor uppmärksamhet världen över…

klimatlagsbild

 

 

Höstresa till Västernorrland

I iksdagshörnan

I går var det återigen dags att sätta sig på tåget mot Västernorrland. Jag är ju inte bara riksdagsledamot för Värmland. Jag har också förmånen att vara fadder för Västernorrland (som inte har någon egen MP-ledamot i riksdagen). Det innebär att jag som riksdagsledamot får träffa medlemmar och göra studiebesök i två valkretsar, vilket är jättebra.

Jag började, som ofta, med att sitta i riksdagshörnan på kulturmagasinet i Sundsvall och svara på Sundsvallsbornas frågor. Det var frågor kring allt ifrån beskattning av bilar till regeringsfrågan.

”Kommer miljöpartiet att behövas i regeringen efter nästa val. Nu tycker jag alla partier pratar miljö- och klimat” var en fråga jag fick. Och den är ju lätt att svara på: Prata är en sak, att driva igenom politik som gör skillnad i verkligeheten en annan” Därför behövs vi i regeringen och i alla de kommuner och landsting vi sitter med och styr.

Vi är ju faktiskt med och styr i majoriteten av  landstingen. Ett av dem är Västernorrlands. Jag och Birgitta Skoglund, politisk sekreterare för miljöpartiet i Sundsvall, tog bussen upp till landstingshuset i Härnösand för att träffa landstingsrådet Eva Andersson (MP) som i många år drivit miljö- och energifrågorna där. Vi fick en spännande dragning av henne och Jan Lindberg, energicontroller på landstinget, av alla de åtgärder som lett till att landstinget är på god väg att nå sitt mål om halverad energiåtgång per kvadratmeter. Många av de stora investeringarna har skett med statligt stöd, bland annat de tidigare LIP och KLIMP-stöden. Och att det var nödvändigt med det statsstöd för att politikerna ska våga ge sig in på nya nydanande projekt var Jan Lindberg tydlig med.

Sjukhuset i Sundsvall får t ex sedan år 2000 all sin kyla från snö som förvaras under flistäcke långt in på sommaren utanför sjukhuset. En investering som minskat energiförbrukningen till 90 % och en innovation som fått efterföljare både i Norge och Japan.

Vi diskuterade regeringens nya klimatinvesteringsstöd, Klimatklivet, och stöd och regler kring solenergi. Jag  fick kloka synpunkter i medskick från Eva och Jan. Landstinget har satsat mycket på solenergi och är en dem som riskerar att bli beskattade för den el de själva använder  enligt de regler som regeringen lagt, men som nu ses över. Jag fick också med mig synpunkten att det borde vara mer pengar inom Klimatklivet som går till energieffektivisering. För självklart är det så att det är den insparade kilowatten som ger allra mest miljö- och klimatnytta.

Diskussionen kring den så kallade solskatten fortsatte även på kvällen då jag träffade MP Sundsvall under avslappnade AW-former och berättade om regeringens budget. Vi diskuterade också allt det vi har genomfört i regeringen under två år och vad som är viktigt att genomföra de kommande två.

Träffar landstingsrådet Eva AnderssonI landstingshuset i Härnösand. Där har de värmlandskonst på väggarna...

Träffar landstingsrådet Eva Andersson i landstingshuset i Härnösand. Där har de värmlandskonst på väggarna…

 

En budget för välfärd, miljö och jämställdhet

image

Idag presenterades regeringens förslag på statsbudget för 2017. Liksom tidigare år medverkade jag vid den budgetpresentation som ägde rum i Karlstad. I år tillsammans med försvarsminister Peter Hultkvist och Lars Mejern Larsson (S) Och det var med stolthet jag gjorde det. För det här är en budget med stora satsningar på välfärd, miljö och jämställdhet. En budget som gynnar kvinnor mer än män. De som tjänar mindre mer än de som tjänar mycket. De som cyklar och åker kollektivt. Och de som bor på landsbygden. En bra och rolig analys på detta gjorde för övrigt Marcus Oscarsson i TV4.

Välfärd

De tio välfärdsmiljarderna är en historisk förstärkning av landstingen och kommunernas budgeter. För Värmlands landsting handlar det om + 82 miljoner kr nästa år. För Karlstad +43 miljoner. De utökade statsbidragen till landstinget och de värmländska kommunerna kommer alla värmlänningar till del. De är viktiga både för en bättre skola, sjukvård, socialtjänst och ett bra mottagande av våra nya invånare.

Miljö

I dag fyller miljöpartiet 35 år. Och det firar vi med att konstatera att miljöbudgeten har ökat med 73 procent sedan regeringsskiftet. Och då pratar vi bara om det utgiftsområde som jag arbetar med dvs UO 20 – Allmän miljö- och naturvård. Lägg därtill ökade satsningarna på järnvägen, sänkningen av kostnader för reperationstjänster och småskalig solenergi, höjning av miljöskatterna med mera så kan man som miljöpartist sträcka på sig – vi gör Sverige grönare!

Regeringen både utökar och förlänger satsningarna inom klimatklivet och stadsmiljöavtalen. Nästa år blir det även mer pengar till klimatanpassning, giftfri miljö och marina reservat. Och redan i år anslås mer pengar till skogsskydd. De 250 miljoner som i våras aviserades skulle skjutas fram till 2017 på grund av de ökade kostnaderna för flyktingmottagandet kommer nu tillbaka in i årets budget i höständringsbudgeten. En glädjande nyhet som bland annat WWF och Supermiljöbloggen observerat.

Jämställdhet

Och så var det detta med jämställdheten. Kvotering till bolagsstyrelser, mer pengar till arbete mot mäns våld mot kvinnor och en jämställdhetsmyndighet. Äntligen! Förövrigt tycker jag att den myndigheten borde läggas i Karlstad.

Som sagt – den här budgeten ska bli kul att debattera, försvara och ta beslut om. Här finns mycket annat viktigt att återkomma till. Som att regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram ett förslag på moderniserad terränglagstiftningen för att minska skador och störningar i vår natur. Det motionerade jag om förra året. Skönt att inte behöva göra det igen!    

Bra uppstart med jämställdhet och skogsskydd

Så var det dags igen. I tisdags öppnades riksmötet. Det var en fin uppstart med många bra anföranden på viktiga teman.

Jämställdhetsexperten Gertrud Åström höll högtidstalet i Storkyrkan och hon var tydlig och intressant att lyssna på. ”Att leva ojämställt är att leva i kris” sa hon bland annat. Hon var också tydlig i sin kritik mot det nya sättet att utnyttja kvinnors kroppar som surrogatmödrar. Jag tackade henne särskilt för det efteråt utanför kyrkan.

Stefan Löven läste upp en lång och innehållsrik regeringsförklaring. Med många bra skrivningar om klimat och miljö. ”Fler naturskogar bevaras. Ambitionerna för biologisk mångfald höjs” sa statsministern bland annat. Det var ett bra klargörande efter sommarens märkliga turer i skogspolitiken med avsatta skogsutredare och märkliga uttalanden från vår landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Men igår var sagde minister mer tydlig om vikten av att öka både skyddet av naturskogar och miljöhänsynen i skogsbruket. Detta med anledning av en interpellation med rubriken ”Ökad miljöhänsyn i skogsvårdslagstiftningen” inlämnad av Jens Holm (V). Jag deltog också i den IP-debatten och du kan se den på riksdagens hemsida 

 

Politisk enighet om klimatlag

Igår var en stor dag. Då presenterade vi ledamöter i Miljömålsberedningen vårt förslag på en klimatlag och ett långsiktigt klimatmål. Vi kom överens om de sista bitarna i vårt delbetänkande, som ska lämnas inom kort till miljöminister Åsa Romson, i måndags.

Vi är överens om att föreslå regeringen om att införa ett klimatpolitiskt ramverk för att styra upp och skärpa den svenska klimatpolitiken. Vi föreslår också att delar av detta ska lagstiftas i en klimatlag. Det är viktigt för att klimatarbetet ska tuffa på framöver oavsett regering. En klimatlag har MP drivit sedan 2012 när vi motionerade om det i riksdagen första gången. Det har under beredningens gång varit viktig för mig med en lag. Jag är nu väldigt stolt och glad över att fler partier har anslutit oss till miljöpartiets förslag

Vi föreslår också en precisering och skärpning av alliansens vision av nettonollutsläpp till 2050. Vi föreslår, efter mycket förhandlande, att målet tidigareläggs till senast 2045 och att minst 85 procent ska ske genom minskade utsläpp och att kvarvarande utsläpp med gällande internationella regler, t ex förstärkt upptag av växthusgaser i jord och skog. Självklart har jag som miljöpartist drivit tuffare mål i beredningen. Men jag tycker det är bra att vi har enats om ett mål. Jag är också övertygad om att det kommer att vara möjligt att minska utsläppen fortare. Vi ser att vi historiskt har lyckats med att minska de nationella utsläppen fortare än vad vi gjort när satte målet.

Men ska vi hejda klimatförändringarna måste vi också ha åtgärder och strategier för att minska utsläpp som hamnar i andra länder på grund av vår konsumtion. De utsläppen ökar nu stadigt, samtidig som våra nationella utsläpp minskar. Det gäller inte minst vårt ökande flygresande som redan idag har lika stor klimatpåverkan som vårt bilåkande.

Hur vi ska minska klimatutsläppen, vilka politiska styrmedel och åtgärder som behövs för att minska både nationella- och konsumtionsutsläpp, det ska beredningen nu arbeta med fram till i juni då vi ska lämna vårt slutbetänkande. Det kommer nog att bli ett tufft arbete. Men spännande och viktigt.

Här kan du läsa gårdagens debattartikeln i DN.

Här kan du läsa om uppgörelsen på Miljöpartiets webb.

Miljödebatt i riksdagen

Igår debatterade vi utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård i riksdagen. Det var i år roligt att debattera eftersom det här är den första budget som är rödgrön. Anslaget har ökat med över 2 Miljarder, över 40 procent jämfört med den alliansbudget som klubbades igenom för ett år sedan (med stöd av SD).  Det blev en lång debatt som kom att handla om allt ifrån klimatavtalen till gammelskogar. Du hittar hela debatten här

Detta sa jag i mitt inledningsanförande:

”Ni kommer att vara stolta över att stå inför era barn och barnbarn och säga: jag var med i Paris den 12 december 2015.”

Så sa den franska president Holland i lördags när han tackade alla som bidragit till att ett klimatavtal äntligen klubbades.

Jag tror att även jag kommer att vara lite stolt när jag berättar för barnbarnen att jag faktiskt satt med där i Paris och såg klubban slå och deltog i jublet och kramkalaset.

Klimatavtalet i Paris är, trots sina brister, en milstolpe. Det är det första klimatavtal som omfattar så gott som alla världens länder. Det första klimatavtal som innehåller formuleringar om att det inte är 2 utan 1,5 grads uppvärmning av jordens medeltemperatur som är den kritiska gränsen. Ett avtal som säger att ländernas nationella löften om utsläppsminskningar ska uppdateras vart femte år.

Men det är inte ett dokument i Paris som minskar utsläppen. Det sker på helt andra sätt.

Så vad jag vet att jag med stolthet kommer att berättaför mina barnbarn det är berättelserna om det aktiva miljö- och klimatarbete som alla Miljöpartister genomför och har genomfört i kommuner, landsting, regioner, riksdag och regering.

Den budgetproposition som nu debatteras i den här kammaren har tydliga gröna avtryck på många områden. Regeringens klimatsatsning är historisk – det handlar bland annat om mer pengar till järnvägsunderhåll, mer stöd till husägare som vill sätta upp solceller på taken, till jordbrukare som vill göra biogas, till cykelsatsningar, elbussar m m mm

I det utgiftsområde vi nu debatterar finns bland annat 600 miljoner nästa år till Klimatinvesteringar. Efterlängtat av många företag, kommuner, landsting, regioner och organisationer.  Aktörer som nu får stöd till energieffektiviseringar, biogasanläggningar, laddstolpar, tankstationer och anläggningar för att minska utläpp av lustgas och metan. För att bara nämna några av alla de ansökningar som redan kommit in och beviljats del av de 125 miljoner som anslogs i tilläggsbudgeten redan i våras.

Men om vi ska bromsa klimatförändringarna vid 1,5 grader då måste vi lägga in en ännu högre växel. Då måste vi här i Sveriges riksdag och regering höja våra klimatmål, vässa våra styrmedel och satsa mer pengar på olika åtgärder. Det är Miljöpartiet beredd att göra. Jag hoppas att även andra partier i riksdagen är beredda att göra det. Jag har förstås sett att de partier som inte stöder klimatsatsningarna i den här budgeten i alla fall inte före Paris var beredda att lägga i en högre växel. Jag kan bara hoppas att ni tänker om. (Det skulle vara intressant att höra hur ni resonerar nu.

SKOG

Jag kommer att vara stolt när jag får visa mina barnbarn Värmlands bevarade gammelskogar. I den här budgeten finns en historisk, nödvändig och efterlängtad miljardsatsning på biologiskt mångfald. Nästa år kommer det att finnas 1,3 Miljard till skydd av värdefull natur och drygt 1 Miljard för skötsel av våra naturreservat och nationalparker. Sedan vår rödgröna regering kom till makten har de här anslagen höjts med över 60 procent. Till glädje inte minst för alla de markägare som idag står på kö för att få ersättning för sina skyddade marker. Och för kommande generationer som kommer att kunna få vandra i riktiga kontinuitetsskogar. De små rester som idag finns kvar efter årtionden av storskaligt hyggesskogsbruk.

Skogen är också viktig för en omställning till ett fossilfritt samhälle. Med ett hänsynsfullt skogsbruk kan vi kombinera ett hållbart uttag med hänsyn till biologiskt mångfald och friluftslivet. Med mer hyggesfria metoder minskar vi utsläppen av växthusgaser från avverkningarna samtidigt som skogen fortfarande går att bruka för jakt, rekreation och turism.

För en ökad hänsyn i skogsbruket är det viktigt att öka medel till naturvårdsavtal och biotopskydd vilket vår regering också gjort med 100 miljoner i utgiftsområde UO 23. Det är också glädjande att en översyn av skogsvårdslagen har påbörjats med en rättslig översyn.

GIFTFRI MILJÖ

På vår resa runt om i Värmland kommer jag också att visa barnbarnen de fina bostadsområdena som ligger där det nu finns rester av sågverk, tvätterier och bensinstationer.

Idag finns det många förorenade områden i vårt land. Tickande miljöbomber. Från en del av dem har gifter och kemikalier redan börjat sprida sig längst vattenvägar. Principen att förorenare betalar är här, precis som på alla miljöområden, grunden. Men det finns också många förorenade områden i vårt land där det inte går att hitta någon ansvarig

Här behövs det mer statliga pengar för att landets kommuner ska mäkta med att sanera för att förhindra hot mot människors hälsa och miljön. Regeringen dubblerar därför anslaget till detta viktiga arbete.

Ytterligare medel anslås också i den här budgeten till Naturvårdsverket, till miljöövervakning, kemikalieinspektionen, klimatanpassning, åtgärder för havs- och vattenmiljö, havs- och vattenmyndigheten, elbusspremie mm

Så avslutningsvis det här är en miljöbudget som är ett lyft för miljö- och klimatarbetet. Jag yrkar bifall till betänkandet och avslag på reservationerna.

 

 

 

 

 

 

 

Klimatavtalet klubbat!

”I use to say We must, We can, sometimes We will. today I say: We did! Igår var FN: klimatchef Christiana Figueres strålande lycklig.

För igår kväll gjorde världens länder äntligen det. Ordförande Laurent Fabius fällde klubban och klimatavtalet var på plats. Det gick så fort att vi i observatörssalen knappt hängde med. Vi hade suttit och väntat länge på att det sista ”stormötet” skulle börja. Och trott på ytterligare nattmanglingar.

Den ”finala” versionen av klimatavtalet presenterades vid lunchtid. Att både den franska presidenten Holland och FN: s generalsekreterare Ban-Ki-Moon var inkallade att hålla tal var både starkt och lite oroande. Att Hollands uppmaning till parterna att nu skriva under detta så länge förhandlande, kompromissade avtal för att ”ni har möjligheten att förändra världen” riktade sig speciellt till vissa länder som obstruerat under natten var inte svårt att gissa.

Och de lyssnade. Avtalet gick igenom med några mindre språkliga och ”tekniska”  ändringar. Väl så viktiga för vissa länder….

Att formuleringar om att skärpa målet från 2-grader till 1,5 graders uppvärmning skulle finnas med i avtalet trodde jag inte när jag kom till Paris. Det är riktigt bra. Att ländernas nationella åtaganden i dag snarare pekar på 3 grader är förstås skrämmande. Men därmed ännu viktigare att den punkt vår miljöminister Åsa Romson och hela EU slagits hårt för, nämligen att åttagandena ska uppdateras och höjas vart 5 år,  finns med i avtalet.

Att det inte finns någon paragraf kring hur mycket utsläppen ska minska i världen till när, vilket EU oxå drivit,  är förstås dåligt. Men å andra sidan ; detta kan klimatforskarna räkna ut åt oss.

Skrivingarna kring klimatinvesteringar och ersättningar för förluster och skador till drabbade utvecklingsländer pga klimatförändringarna borde ha varit skarpare, men blev så bra de kunde bli när beslut ska fattas med konsensus. Mycket tack vare Åsa Romson och hennes Bolivianska ministerkollegas arbete som förhandlingsledare för de frågorna.

Medan jag väntade på sista mötet igår hann jag delta i en av de demonstrationer som gick av stapeln i Paris under dagen. På Marsfältet vid Eiffeltornet var det tjockt med människor, många klädda i rött, som bildade mänskliga kedjor sjöng och skanderade. Jag träffade  partikamrater från England, fältbiologer från Sverige, Jorden vänner från latinamerika mm mm. Utan alla dessa klimataktivister över hela världen skulle aldrig världens ledare igår kväll kommit överens om att börja förändra världen. Det är viktigt att komma ihåg.

Nu är det bara att kavla upp ärmarna och göra verklighet av Parisavtalet. Klimatarbete görs inte i ett dokument. Det görs i företag, hushåll, kommuner, regioner och i riksdagen. För mig som klimatpolitisk talesperson för miljöpartiet kommer arbetet nu att bli roligare och lättare med avtalet i ryggen.

Och vi politiker som sitter i miljömålsberedningen, och ska ta fram klimatmål för Sverige, vi har fått ett tydligt tecken om att skärpa till det arbetet. Om vi ska hamna på 1,5 grader istället för 2.

 

 

 

Blir det något klimatavtal?

Igår kväll fick vi ett nytt utkast till klimatavtal. Med både positiva och negativa överraskningar. Positivt att en förflyttning från 2 gradersmålet till 1,5 grader görs. Mycket negativt att skrivningar om hur många procent utsläppsminskningar som måste göras globalt är strykna. Den fluffiga formuleringen om ”neutrala växthusgasutsläpp i andra delen av seklet” känns lite som alliansens ”nettonollutsläpp 2050” för Sverige.

Oroväckande är oxå att flygets och sjöfartens utsläpp inte finns med. Hur ska vi nå 1,5 eller 2-graders målet om det inte börjar förhandlas om vem som ska se till att de  utsläppen minskar?

I nattens manglingar började också Kina och Indien plocka fram sina käppar och plocka in i förhandlingshjulen. Det var förståss väntat men oroande för förhandlingsresultatet.

Nästa version av texten väntas inte förrän i morgon så jag tänker ägna dagen åt ett besök på den alternativa delen av klimatmötet nere i Paris och träffa viktiga miljö- och solidaritetsorganisationer.

 

Klimataktion i Karlstad

isbjörn

 

Igår arrangerade MP Karlstad en klimataktion på torget med anledning av klimatmötet i Paris. Vi hade med oss isblock till vår isbjörn och jag var en av talarna. Detta sa jag i mitt anförande:

” Klimatfrågan är vår tids största utmaning. Men den borde inte vara så svår att lösa för vi vet vad som behöver göras. Vi måste sluta släppa ut klimatgaser!

För öborna på Kiribata, för isbjörnarna, för alla som drabbas av klimatförändringarna idag och i framtiden måste vi göra det.

I slutet av detta århundrade måste världen ha nollutsläpp menar forskarna. Sveriges riksdag har bestämt att vi ska nå det målet redan 2050. Vår regering har bestämt att vi ska bli en av världens första fossilfria välfärdsländer. Det är bara att kavla upp ärmarna och börja jobba.

I Paris sitter nu förhandlare från 196 länder och försöker komma fram till hur långt de nationella löften om utsläppsminskningar som lämnats in ska kunna regleras och följas upp. I förhandlingsrummen sitter man och filar på förslag på meningar om hur mycket vi i den rika delen av världen ska betala för klimatinvesteringar och klimatanpassningar i fattiga länder.

Och om hur ambitionen på de nationella åtagandena ska kunna höjas över tid så att vi når målet om att hålla temperaturhöjningen under två grader.

Detta är klimatmötets knäckfrågor. Nästa vecka åker jag till Paris. Jag hoppas att få vara med om när världens miljöministrar gemensamt sätter sina namnteckningar på ett avtal. Ett avtal som jag inte tror kommer att vara tillräckligt långtgående för att hejda klimatförändringarna. Men som måste vara ett steg i rätt riktning. En början på en förändring.

Det är nu det gäller. Klockan är en minut i 12.

Vår miljö- och klimatminister Åsa Romson åker till Paris med hälsningar från de som tänker ta täten. Inför klimatmötet i Paris startar regeringen initiativet Fossilfritt Sverige. Det är ett initiativ som har väckt uppmärksamhet världen över. När Åsa Romson åker till Paris har hon med sig försäkringar från över 100 svenska företag, organisationer och kommuner som skrivit under deklarationen Fossilfritt Sverige. Aktörer som redan i dag har ett ambitiöst klimatarbete och har ambitionen att bli ännu bättre.

Jag utmanade Karlstad kommen att skriva under för några veckor sedan. Och i början av den här veckan tog kommunstyrelsen beslutet att ansluta sig till initiativet och har därmed blivit en, av många röster, i Paris som ropar på aktion!

Karlstad kommun nämner bland annat kommunens arbete med Tåg i tid och  klimatsmart mat i skolorna i sin anmälan till intiativet.

Det kan ni Karlstadbor vara stolta över! Ni ska vara stolta över er skolmat, er kollektivtrafik, era cykelbanor, era solceller, er biogas, sopsortering och allt det som gör att klimatutsläppen minskar. I verkligheten.

Men ni måste också sluta bygga externa köpcenter, gravaleder och mycket annat om ni ska bli fossilfria. Och, självklart, göra er av med era fossila kärnkraftsaktier.

Jag är som grön riksdagsledamot stolt över att vi har höjt koldioxidskatter, anslagit mer pengar till järnvägsunderhåll och börjat arbeta på en nationell cykelstrategi. Alla dessa saker som gör det enklare och billigare att resa klimatsmart.

Jag tänker fortsätta driva att Vattenfall ska stänga sina kolgruvor istället för att sälja dem. Att momsen ska sänkas på reperationstjänster och att köttkonsumtionen måste minska. Och att kärnkraften ska avvecklas.

Detta och mycket mer ska vi göra för att möta vår tids största utmaning – att hejda klimatförändringar. Detta sänder vi nu som ett rop till Paris.

Tack för ordet!”

Om aktionen i VF.

Om aktionen i NWT.

 

 

Senaste inläggen.
Desktop