Stina Bergström (MP)
Kategori. Energi och kärnkraft

MP-kongress om klimat, migration och skog


I morse var jag i P4 Värmlands studio och pratade om helgens kongress i Linköping. Det blev mycket frågor om stämning inom partiet och hur högt i taket det kan vara i ett parti.  Och om den ”stora frågan” som reportern sa. Och då menade han inte klimatfrågan utan opinionsmätningarna…

Men å andra sidan hänger de ju ihop. Det finns många viktiga anledningar till att det är viktigt med ett grönt parti i riksdagen och regeringen. Artutrotningen är, vid sidan av klimatförändringarna, den mest akuta miljöfrågan. Här har vi, i likhet vad gäller miljardsatsningar på olika klimatåtgärder, också gjort gröna avtryck i regeringen. Med en 80 procentig höjning av anslaget till värdefull natur och 50 procent mer till skötsel och biotopskydd och naturvårdsavtal.

Men självklart måste mer göras för att vi ska hejda hotet mot bland annat skogens växter och djur och skogens viktiga ekosystem. På kongressen presenterade jag och Jenny Lundström, från partistyrelsen, partiets nya skogspolitiska program vid ett välbesökt seminarium. Ett program med viktiga, och nödvändiga, förslag på hur vi ställer om till ett hållbart skogsbruk.

Du hittar programmet ”Guld och gröna skogar” här.


Kongressen bjöd också på inspirerande tal från språkrören och vår  partisekreterare Amanda Lind. Och kloka gröna beslut om allt ifrån ensamkommande barns rätt till permanenta uppehållstillstånd till viktiga klimatåtgärder. Plus, förstås, massor med fina möten med partikamrater från hela Sverige och andra länder.

Jag deltog också i klimatseminaret och  berättade om arbetet med partiets klimatfärdplan. Vår klimatminister och språkrör Isabella Lövin  berättade om regeringens alla klimatsatsningar och den kommande klimatlagen. Klimatforskaren Kevin Andersson avslutade med en inspirerande föredragning med budskapet; det behövs göras mer om vi ska lyckas hejda klimatförändringarna.

Det är 469 dagar kvar tillvalet. Ett val som Gustaf Fridolin tryckte på i sitt avslutningstal kanske är Sveriges viktigaste val. Det är nu vi kan vända utvecklingen för många allvarliga miljöproblem. Klockan är fem i tolv och miljöpartiets roll är viktigare än någonsin.

 

En budget och 13 motioner

Idag går motionstiden ut i riksdagen. Att skriva motioner är ju framförallt oppositionens verktyg för att föra fram förslag. Mycket av det jag motionerade om förra mandatperioden (Jag och vänsterpartiets Bengt Berg brukade ”tävla” om att skriva flest motioner på Värmlandsbänken) är ju nu regeringen politik.

Men det har i alla fall blivit 13 motioner. Några exempel: Förbud mot uranbrytning, Strategi för mer cyklingNya slussar i Trollhätte kanal, Inlandsbanan, Snabbare tåg Oslo-Karlstad-Örebro-Stockholm, Miljöanpassa skoterlagstifningen

Samtliga motioner hittar du på min sida på riksdagen.se

Den rödgröna budgeten

Sedan är det som sagt i regering vi driver den gröna politiken nu. Igår hade jag och får finanspolitiska talesperson Janine Alm Ericson en artikel i NWT där vi presenterade hur vi nu styr om Sverige i en grön riktning med satsningar på jobb, skola och klimat i höstbudgeten. Det är tydligt att MP sätter avtryck i regeringen – på det temat skrev jag en riksdagsröst i VF förra veckan som löd så här:

”Så var det höst igen. Det har, minst sagt, hänt mycket på ett år. Förra veckan presenterade vi den första rödgröna höstbudget som kommer att bli verklighet.

I och med decemberöverenskommelsen, som satte stopp för förra höstens kaos i riksdagen, har vi också fått bättre möjlighet för breda uppgörelser i riksdag i viktiga frågor. T ex flykting- och klimatfrågan. Jag sitter med i den beredning som diskuterar hur vi ska minska våra klimatutsläpp fram till nollutsläpp år 2050. Vi behöver komma överens om målnivåer och åtgärder om klimatfrågan inte ska förminskas till bensinskattehöjningens vara eller inte vara.

I riksdagen är det klimat- och miljöfrågorna som är mitt ansvarsområde. Frågan om Ojnareskogen, vid sjön Bäsketräsk på Gotland har jag arbetat med mycket under året.

Hela Ojnareområdet har av Naturvårdsverket pekats ut som ett mycket skyddsvärt område. Andra intressen vill bryta kalk i området. Det har varit en mer än 10-årig kamp mellan natur- och gruvintressen.

Så den sista augusti tog vår regering beslutet att området ska skyddas. En viktig miljöseger, inte bara för Gotland. Det är också en viktig signal för kommande beslut i gruvfrågor. Det handlar inte bara om dagens jobb och gruvföretagens vinster, framtidens jobb och miljö måste också vägas in i besluten.

Höstbudgeten innehåller en historisk satsning på klimat och miljö. Det kommer att innebära att mer värdefull natur i Värmland kan skyddas och att Värmland kommer att bli mer klimatsmart. Det är tydligt att miljöpartiet i regeringen sätter avtryck!

Men det är inte bara klimat och miljösatsningar i budgeten. Det är en budget som gynnar de som har det tuffast i samhället. Ett viktigt trendbrott, skriver några insiktsfulla ledarskribenter och journalister. En budget som drabbar männen! rasar mindre insiktsfulla dito. Och det är sant; årets höstbudget är inte en budget som bara gynnar de med hög inkomst. Det är en budget som gynnar de som har minst pengar att röra sig med. Pensionärer, långtidssjukskrivna, arbetslösa… Och ja, faktiskt, kvinnor.

En budget kan inte bara värderas utifrån hur mycket pengar regeringen satsar på villarenoveringar och hur lite man höjer klimatskatterna. Att pensionerna höjs, att den bortre gränsen i sjukförsäkringen försvinner och att regeringen gör miljardsatsningar på skolan och sjukvården måste också räknas med.

Det kommer att bli en händelserik höst. Jag ser fram emot ett fortsatt bra flyktingmottagande, en annan budgetdebatt och ett riktigt bra klimatavtal i Paris.”

 

 

 

Mer solceller på Värmländska tak

gruppbild

I onsdags var jag och Lise Nordin, MP:s energipolitiska talesperson, i länets norra delar och studerade solcellsanläggningar. Vår guide för dagen var Marita Wallström som driver företaget Sun Of Sunne. Ett företag som hjälper privatpersoner och företag med alla bitar kring att sätta upp solceller. Alltifrån berätta var de kan sitta, hjälpa till att söka bidrag och se till att de kommer på plats.

Eva Hallström, vårt gröna landstingsråd  och Birgitta Karstensson, MP Torsby, var också med på besöken.

Det blev en mycket intressant dag med lärorika diskussioner kring allt ifrån tekniken kring solcellerna till dagens problem med långsamma bidragsförfarande och krångel med att sälja solelen ut på nätet.

Alliansregeringen har inte lyckats få till vare sig tillräckligt med pengar för att stödja alla de som vill göra en insats för framtiden genom att producera egen el eller ett regelverk som gör att du som privatperson tjänar på att sälja ditt överskott av el ut på nätet.

Miljöpartiet har som mål att 500 00 hushåll ska ha egen el år 2020.  Vilket för Värmlands del skulle innebära solceller på 15 000 hustak. Vi vill höja anslaget till solceller med 100 milj per år och införa nettodebitering. Nettodebitering innebär att du som solceller på ditt tak kan skicka ut elen på nätet när du har överskott och hämta hem den igen när din anläggning inte producerar det du behöver.

När du sätter upp solceller på ditt tak är du också med och skapar gröna jobb i Värmland.  Allt ifrån jobbet med att tillverka solcellerna i Glava till jobbet för elektrikerna som sätter upp dem. Vi träffade två av dem som berättade om hur det går till. Och hur du kan installera en mätare till din solcellsanläggningen till vilken du lätt kan koppla upp dig via datorn var du än är och kolla el-produktionen och konsumtionen därhemma. Tala om spännande grön teknik!

solceller

el-killar

Fossilfritt Värmland 2030 ?

För fem år sedan skrev jag under målet att Värmland ska vara fossilfritt år 2030, tillsammans med många andra värmlänningar, kommuner och myndigheter. Igår deltog jag på Värmlands klimatdag då det var dags för rapport om hur det går att uppfylla det målet.

Och, inte överraskande, visar det sig att det är transportsektorn som är den stora utmaningen. Utsläppen från de värmländska vägarna har ökat, istället för minskat. Anledningen till det är flera, men bristen på politiska beslut som styr i rätt riktning är skrämmande. Det handlar om allt ifrån felaktiga regionala beslut om flyg- och vägsatsningar istället för satsningar på kollektivtrafiken till regeringens obefintliga klimatpolitik.

Anna-Karin Hatt (C), vår energiminister, deltog i mötet och berättade om den statliga utredningen Fossiloberoende fordonsflotta som presenterades i höstas. I den finns många bra förslag – som höjning av koldioxidskatten, införande av en lastbilsskatt, mer satsningar på järnväg- och kollektivtrafik och stöd till produktion av förnybara drivmedel. Problemet är att nuvarande regering inte driver något av förslagen.

Intressant var också presentationen av hur bilarnas bränslekostnader förändrats de senaste tio åren. Följer man debatten i media skulle man kunna tro att kostnaden för bensin och diesel ökat lavinartat. Sanningen är att bränslekostnaden för den som köpte en bil 2005 har minskat – med 17 procent. Under samma period har priset på kollektivtrafiken fördubblats! Ytterligare ett bevis på att det krävs en ny regeringen om vi ska nå vårt mål om fossilfritt Värmland 2030. En regering med många gröna ministrar.

Manifestation mot kärnkraft

Kärnkraft2014

Igår arrangerade Värmland mot kärnkraft, tillsammans med bl a MP, V  och Socialdemokrater för fred och solidaritet, en manifestation till åminnelse av kärnkraftolyckan i Japan. Det var tredje året i rad manifestationen arrangerades. Vi som talade var, i nämnd ordning Sigrid Magnusdotter och Matilda Evardsson från Grön Ungdom, Daniel Bäckström (C) Jonas Gunnarsson (S), Kent Persson (V) och jag för MP.

Bra att Daniel Bäckström från centerpartiet kom men han hade ett tufft jobb att försöka förklara hur centerpartiet vill avveckla kärnkraften samtidigt som de tycker att den ska vara kvar. Det går inte att både ha kakan och äta upp den…

På tal om att äta upp var vi många som njöt av de goda kärnkraftverken som föreningen Värmland mot kärnkraft tillverkat.

Det här sa jag:

”Tack för att jag fick komma hit. Det är hedrande att få prata på den här viktiga manifestationen för tredje året i rad. En manifestation som är extra viktig i år när det är valår. Om sex månader kan du välja om du vill ha en regering som vill bygga ny kärnkraft, eller en regering som vill skrota kärnkraften.

Valet står mellan att lämna över ansvaret till kommande generationer eller att ta ansvar för kommande generationer.

För kärnkraften är farlig från vaggan till graven. Den sanningen tål att upprepas. 

För tre år sedan drabbades Japan av en kärnkraftskatastrof. Idag går japanska föräldrar med oro till hälsokontrollerna med sina barn. Barn som inte längre får leka ute.

Japans alla kärnkraftsreaktorer är stängda. Det japanska folket vill inte ha någon mer kärnkraft i sitt land. De säger: aldrig mer Fukushima!

Även vi som har samlats här idag säger : aldrig mer Fukushima, aldrig mer Tjernobyl, aldrig mer Harrisburg, aldrig mer en kärnkraftsolycka här eller någon annan stans i världen.

I Japan sas att en olycka aldrig kunde ske där. Samma sägs i alla länder som har kärnkraft. Men olyckor händer. Även här i Sverige.

Våra tio svenska reaktorer är gamla och ju längre de körs desto större blir säkerhetsrisken. I år fyller fyra av reaktorerna 40 år och passerar pensionstrecket. Bl a två reaktorer i Oskarshamn, som alla Karlstadbor är delägare i. Delägare och skadeståndsansvariga om det skulle hända en olycka.

Miljöpartiet i Karlstad har i många år drivit på för att kärnkraftsaktierna ska säljas. Det börjar bli hög tid för det nu.

–         Vi vill inte belasta tusentals generationer Karlstadbor med ett problem som vår generation skapat” skriver våra gröna kommunalråd Maria Frisk och Per-Inge Liden i torsdagens VF.

För några veckor sedan satta Greenpeace aktivister upp orange pensionskuvert på Karlstadbornas reaktorer. Det är talande bild. Miljöpartiet tycker det är hög tid att kärnkraften går i pension. Den är både gammal och fossil.

Men när vi säger det, säger kärnkraftskramarna:

 – Vi klarar oss inte utan kärnkraften. Utan kärnkraften kommer Sverige att gå under. Utan kärnkraften dör industri, jobben försvinner och vårt välstånd hotas

Men stämmer detta verkligen?

Förra året exporterade Sverige 20 Twh el. Det är en tredjedel av vad de svenska kärnkraftverken producerade. Det är mer än vad de fyra äldsta och farligaste reaktorerna producerade förra året. Istället för att exportera den elen skulle vi kunna stänga de reaktorerna.

Fyra reaktorena skulle kunna stängas bara genom att vi själva använder den el vi producerar.

Och att ersätta de 60 twh el som dagens 10 reaktorer producerade förra året är också möjligt att göra utan att Sverige går under. Vi kan till exempel göra det genom att bygga ut vindkraften och genom att spara el, energieffektivisera.

Vi har ett mål på 30 twh vindkraft i Sverige – ett mål som samtliga politiska partier ställt sig bakom. Redan idag har vi nått upp till en tredjedel av det målet och vi får allt fler vindsnurror i Sverige. Även om regeringens politik har bromsat utvecklingen de senaste åren.

Vi har också en statlig utredning kring energieffektivisering som visar att vi skulle kunna spara 35 Twh el varje år.

Så låt mig göra ett en liten uträkning, bara genom att uppfylla de målen för vindkraft och energieffektivisering skulle vi kunna ersätta all kärnkraftsel och ändå fortsätta att exportera 25 twh grön el till våra grannländer.

För självklart är det bra om vi även i fortsättningen kan exportera el. Sverige har unika möjligheter att producera förnybar el från sol, vind, vatten och skogen.

Kärnkraften behövs inte. Det är för mig obegripligt hur man kan påstå något annat. Det enda som är säkert med kärnkraften är att den är onödig.

Onödig, dyr och farlig.

Hur ska vi då stänga kärnkraftverken?

Idag finns det ingen lag som gerriksdagen rätt att stänga reaktorer. Avvecklingslagen som fanns när riksdagen beslutade att stänga Barsebäck avskaffade alliansregeringen 2010. I juni 2010 när centerpartiets riksdagsgrupp lämnade sitt kärnkraftsmotstånd och sin energiöverenskommelse med S och V.

Med en ny regering skulle vi kunna återinföra lagen. Men vi kan oxå skrota kärnkraften på ett annat sätt – genom att se till att kärnkraftsindustrin får betala sina egna avfallskostnader och leva upp till Strålskyddsmyndighetens säkerhetskrav – för det gör dom inte idag. När staten slutar att subventionera kärnkraften blir den olönsam. Och först ut att läggas ned av sina ägare blir de äldsta reaktorerna. Det vet jag för det har de själva sagt.

De oranga pensionskuverten på reaktorern i Oskarshamn är en talande bild.  Miljöpartiet vill att ägarna av reaktorerna ska pensionera dem. Nu, inte efter en olycka. Det kan vi göra genom att låta kärnkraften betala för sina egna kostnader.

Istället för att subventionera kärnkraften borde regeringen gynna solenergin. Solenergin som på grund av regeringens politik har svårt växa i Sverige.

Men globalt växer solenergin jämsides med vindkraften. I Tyskland sitter det solceller på vart och vartannat tak. I Tyskland finns det ett statligt stöd och ett bra regelverk för solenergin. Miljöpartiet vill införa ett motsvarande stöd och regelverk för att vi ska kunna producera vår egen el på taken. Och sälja överskottet ut på nätet. Varje solcellsanläggning på ett hustak gör det lättare att avveckla kärnkraften. Miljöpartiets mål är att 500 000 hushåll ska producera egen el om fem år.

Och vårt mål är att Sverige om femton år har ett hundra procent förnybart elsystem. Då ska det sista kärnkraftverket vara stängt. Vi har ett mål och vi vet också hur vi ska komma dit. Vi har de politiska förslagen.

Det saknas inte möjligheter att bygga ut den förnybara energin i Sverige. Det som saknas är en tydlig politik för 100 % förnybar energi. Den vill Miljöpartiet bidra med i en regering.

Tack för ordet!

kakor

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkonsekvent Centerparti

Det blir allt mer tydligt att Centerpartisterna inte vet vilket ben de ska stå på. Under helgen fattade extra-stämman två beslut:

1. Att ett 100 procent förnybart energisystem ska införas i Sverige under en generation.

2. Att kärnkraften inte ska avvecklas under en generation, utan ”på sikt”.

Antingen har centerpartisterna fått för sig att kärnkraften är förnybar eller så kan de inte räkna. Till centerpartisternas försvar ska sägas att det var med bara några rösters övervikt som beslut 2 togs.

Men det känns ändå som att vi behöver ett mer klart svar på frågan ”Står ni upp för 100 procent förnybart” som jag och Lise Nordin ställde i vår debattartikel i NWT i torsdags. Kanske kan länets centerpartister, t ex riksdagsledamoten Erik A Eriksson svara på det?

Två år sedan Fukushima

kärnkraft3Idag deltog jag vid manifestationen ”Fukushima 2 år” på Soltorget i Karlstad. Arrangörer var Värmland mot kärnkraft och talare  var jag, Jonas Gunnarsson(S) och Bengt Berg (V).

Jonas började med att berätta från sin resa i Japan och slog fast att det som hände i Japan också kan hända här. Det är en skrämmande sanning!
Bengt läste en dikt han skrev vid folkomröstningen om kärnkraft.

Det här sa jag:

” För trettio år sedan var vi ett gäng som tältade utanför Barsebäcks kärnkraftsverk. En kärnkraft1hel höst campade vi. Fast besluta att inte sluta vår aktion förrän politikerna i riksdagen bestämt sig för att stänga verket.

Idag är reaktorerna i Barsebäck avstängda. Det tog nästan 20 år efter vår tältaktion, men nu ska Barsebäck väck. Men även om det ännu inte syns att dom farliga, radioaktiva byggnaderna håller på att plockas ner så finns det en post på 200 miljoner kronor varje år i statsbudgeten som går till den här skrotningen.  

Kostnaden för att skrota dom uttjänta kärnkraftsverken är en utgiftspost som mörkas när kärnkraftens kostnader redovisas.

Försäkringskostnaden är en annan.  Regeringen slår sig för bröstet och säger att man kommer att höja kärnkraftsindustrins åtagande vid en olycka från två till 10 miljarder. Men olyckan i Fukushima har hittills kostat 1500 Miljarder.  Kärnkraftsindustrin behöver alltså bara stå för mindre än 1 procent av kostnaden om en olycka händer. Resten av notan skickas till svenska folket.

Det gör man också med avfallsnotan. Kärnavfallsavgiften på 2,2 öre/kwh som industrin betalar skulle minst behöva femdubblas för att täcka kostnaden för slutförvaret av det radioaktiva avfallet.

Men om avfallsavgiften skulle höjas till det femdubbla då skulle det blir svårt att få lönsamhet för kärnkraften. De menade företrädare för Vattenfall och Fortum, själva i radioprogrammet Klotet för någon vecka sedan.

Så samtidigt som vår regering säger att varje energislag ska betala sina egna kostnader så skickar kärnkraftsindustrin atomnotan till svenska folket. Vi subventionerar alla kärnkraften, även vi som har valt att köpa grön el.

 Det är du och jag som kommer att få betala kostnaderna för ett reaktorhaveri, inte bara med våra liv och hälsa utan också med våra pengar. Det är svenska folket som kommer att få betala notan för att förvara det radioaktiva avfallet i 100 000 år.

Men varför ska vi ha ett energislag som både är farligt och dyrt?

Jo säger kärnkraftsindustrin – ni klarar er inte utan oss. Utan kärnkraften kommer Sverige att gå under. Utan kärnkraften dör vår industri, jobben försvinner och vårt välstånd hotas.

Men stämmer detta verkligen?

Vi har ett elöverskott i Sverige. Förra året exporterade Sverige 20 Twh el. Det är en tredjedel av vad de svenska kärnkraftverken producerade. Istället för att exportera den elen skulle vi kunna ha stängt tre av landets 10 reaktorer. Till exempel de tre i Oskarshamn som Karlstad kommun är med och äger. För de reaktorerna betalar karlstadsborna två gånger om. Både som ägare och skattebetalare.

Tre av landets tio reaktorer skulle kunna stängas och ersättas bara genom att vi själva använder den el vi producerar.

Och att ersätta de totalt 60 Twh el som dagens 10 reaktorer producerade förra året är också möjligt att göra utan att Sverige går under. Vi kan till exempel göra det genom att bygga ut vindkraften och genom att energieffektivisera.

Vi har ett mål på 30 Twh vindkraft i Sverige – ett mål som samtliga politiska partier ställt sig bakom. Vi har också en statlig utredning kring energieffektivisering som visat att vi skulle kunna spara 35 Twh el varje år.

Så låt mig göra ett en liten uträkning, bara genom att uppfylla de målen för vindkraft och energieffektivisering skulle vi kunna ersätta all kärnkraftsel och ändå fortsätta att exportera 25 Twh grön el till våra grannländer.

Kärnkraften behövs inte. Det är för mig obegripligt hur man kan påstå något annat.

Jonas, Bengt och jag tillhör tre partier i riksdagen som vill skrota den fossila kärnkraften. Tillsammans har MP,S och V tagit ett mål om 100 procent förnybar energi i Sverige. Vi är övertygade om att det målet går att nå.

I miljöpartiets fikarum på riksdagen var det tårtkalas för några  veckor sedan när Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma gick ut och berättade att myndigheten nu kommer att utreda hur det målet ska kunna uppnås.

Erik Brandsma fick frågan vad han tycker om kärnkraft och han svarade:

-Vi arbetar för ett hållbart energisystem, och jag tycker faktiskt inte att kärnkraft är en del av ett sådant system. I stället är det förnybara energislag som måste växa i framtidens energisystem.

Jag tycker att Energimyndighetens generaldirektör ska ta ett snack med sina kollegor på Vattenfall. För det statliga Vattenfall pratar om att bygga ny kärnkraft. Och detta trots att det finns en politisk majoritet i riksdagen för att avveckla kärnkraften.

Jo, ni hörde rätt – vi har en majoritet i riksdagen för en kärnkraftsavveckling. Men vi har en regering som låter folkpartiet styra energipolitiken. Och i den regeringen sitter centerpartiet. Samma Centerparti som i sitt nya ideprogram skriver att Sverige ska ha ett helt förnybart energisystem inom en generation.

Det är roligt att dagens manifestation stöds av tre av de fyra partier som vill ha ett förnybart energisystem. Men det är tragiskt och svekfullt att det fjärde partiet inte är med oss. En avveckling i ett partiprogram är inget värt om man inte tar chansen att göra verklighet av den.

Energipolitiken står inför ett vägval. I Sverige, i Europa, i världen. Det är dags för tydliga besked om vilken energi som är framtidens. Mot regeringens otydlighet i energipolitiken ställer vi målet 100 procent förnybar energi.

I Danmark har man över blockgränserna enats om målet 100 procent förnybar energi.  Det borde man också göra i Sverige. Och i Karlstad. Miljöpartiet i Karlstad har länge drivit frågan om att sälja kommunens aktier i kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn. Två av rektorerna är gamla och uttjänta. Dom har kostat över fyra miljarder att reparera bara de sista åren.

Det finns många skäl för politikerna i Karlstad kommun att ta ett snabbt beslut att sälja sina aktier. Etiska, energipolitiska men också ekonomiska. Låt kärnkraftindustrin betala atomnotan, inte Karlstadborna.

Med den uppmaningen vill jag tacka för mig”

 

 

 

Vem ska betala för kärnkraftens haveri?

Före påsk deklarerade regeringen att de inte tänkte ställa kärnkraftsindustrin till ansvar vid en kärnkraftsolycka. Lise Nordin och jag skrev följande debattinlägg i VF:

Efter tre års interna stridigheter ger regeringen nu besked; man kommer att fortsätta subventionera kärnkraften. Den tydligaste av alla subventioner till kärnkraften är dess undantag från försäkringsansvar.

Våren 2010 vek sig Centern och övergav sin historiska kamp mot kärnkraft i utbyte mot en del av regeringsmakten. I alliansens energiöverenskommelse var dock ett krav centralt: det skulle vara slut på statliga subventioner till kärnkraften.

Regeringen försöker nu undvika att svara på den mest centrala frågan – vem betalar om en kärnkraftsolycka sker? Med regeringens politik behöver kärnkraftsägarna endast ta försäkringsansvar upp till tolv miljarder kronor. Alla kostnader som överstiger detta ska svenska folket betala.

Kärnkraftshaveriet i Fukushima kostade minst 1‑000 miljarder kronor, det vill säga, mer än 80 gånger mer. Därmed överger alliansen den avgörande principen i sin energiöverenskommelse – att kärnkraften ska stå på egna ben

Vi tror inte att svenska folket vill agera försäkringsbolag åt kärnkraftsindustrin. Allt annat än ett fullt skadeståndsansvar för energibolagen är en subvention betalad med skattemedel.

Att regeringen fortsätter subventionera kärnkraften ger en dyster prognos för utbyggnaden av förnybar energi i Sverige. Investeringar i förnybart riskerar att flytta utomlands till länder som har en tydlig inriktning mot förnybar energi och där kärnkraften inte är en bromskloss.

Sveriges befintliga kärnkraft är idag gammal och instabil. Därmed står Sverige inför ett vägval – ny kärnkraft eller 100 procent förnybar energiproduktion. Endast fortsatta och kraftiga statliga subventioner till kärnkraften gör att den kan tävla med förnybar energi vad gäller kostnad, effektivitet och utbyggnadstakt.

Regeringens ovilja att sluta subventionera kärnkraften tycks därför styrd av allt annat än rationella argument. Det är oansvarig politik att fortsätta hålla förlegad kärnkraftsteknik under armarna när det är både billigare och snabbare att fasa ut smutsig kolkraft med energieffektiviseringar och förnybar energi.

Sverige har bland de bästa förutsättningarna för ett helt förnybart energisystem. Istället för att skapa förutsättningar att nå den potentialen bromsar regeringen utvecklingen med fortsatta kärnkraftssubventioner. Vad tycker Erik A Eriksson och andra centerpartister i Värmland om det?

Förra veckan fick vi svar – eller svar var just det vi inte fick i Daniel Bäckström och Erik A Erikssons artikel. Så i dagens VF upprepar vi frågan: Vem ska betala om kärnkraften drabbas av haveri?

Studieresa till Freiburg

Runt om i världen finns många föregångare i utvecklingen av hållbara städer. Staden Freiburg med 220 000 invånare i sydvästra Tyskland är ett exempel. Dit har jag länge velat åka och nu blev det av!

 

 

Tillsammans med tre andra gröna riksdagsledamöter;  Lise Nordin, Jan Lindholm och Esabelle Dingizian, och Ulrika Frick, grön regionpolitiker i Västra Götaland, tillbringade jag fyra fullspäckade och jätteintressanta dagar i och kring staden.

 

Vi upptäckte bland annat:

– att det går att leva utan bil i en stad som är planerad för cykel och kollektivtrafik

– att i Freiburg är externa köpcentra förbjudna – handeln finns där människor bor

– att beslut om billigare kollektivtrafik har lett till fler resande

– att i Freiburg finns det solceller på vart och vartannat tak och på både kyrkan och fängelset

– att många nya hus är passivhus

– att förnybar energi är viktig inkomstkälla för regionens bönder

Det goda gröna livet

Förklaringen till Freiburgs gröna framgångar började med motståndet mot kärnkraft på 70-talet. Sedan dess har miljöarbetet blivit en identitet som förenar både civilsamhället, kyrkan och politiken. Freiburg har haft en grön borgmästare i 10 år och har nu även flera gröna ”Mayors”, dvs kommunalråd. Vi träffade Martin Haag, som har ansvar för stadens byggande och trafikplanering och fick en intressant dragning av Freiburg idag, igår och imorgon.

”Det goda gröna livet” är en bra sammanfattning av livet i Freiburg. Framgången ligger i att målmedvetet och steg för steg utveckla en stad med människan i centrum. För att nå dit har strategiska beslut behövts.

 

Stadsplanering/trafik

I Freiburg har man aktivt arbetat för att skapa möjlighet för ett liv utan bil. Det  människor behöver i vardagen ska finnas i bostadsområderna. Det viktigaste beslutet, menade Martin, var att förbjuda externa köpcentrum. Butikerna i centrala staden var först tveksamma  men vände snart när de såg att deras handel ökade. Successivt görs fler gator i staden bilfria. Ytorna används istället för marknader (16 lokala marknader i staden!), caféer och grönytor.. . Andelen bilägande är låg; 35/100 invånare generellt i staden och 16/100 i de nyare områdena. 

Cykeln ges företräde i gatumiljön med breda cykelbanor, cykelparkeringar och möjlighet att ta med cykel på tågen.  Resultatet är att nästan 30 % av alla resor görs med cykel. Lise och jag tog en heldag på cykel i och runt staden och fick praktiskt erfarenhet vad mycket enklare det är att cykla med ordentlig skyltning och tydliga markeringar och vad mycket tryggare det känns när bilarna aldrig kör mer än 30 km/tim på gatorna.

En utbyggd spårvagnstrafik med billiga och enkla biljetter gör att många använder spårvagnen som huvudsakligt transportmedel. Spårvagnen drivs av 100 % förnybar, lokalt producerad elektricitet. Med smarta gräsytor under spåren och grönska på stolpar och kanter dämpas ljudet från spårvagnen som glider fram tyst.

Bostäder

I de nya stadsdelarna Vauban och Rieselfeld är det ett krav att husen byggs som lågenergihus. I Vauban är dessutom 10 procent passivhus. Även många 60- och 70-tals hus i Frieburg har renoverats till  passivhusstandard.

Genom en medveten strategi för integrerat boende lever idag människor från olika grupper i samma kvarter. När nya områden byggs öronmärks olika tomter för olika boendeformer blandat med ålderdomshem och boende med försörjningsstöd. En vanlig form är kollektivt byggande där människor som vill skaffa lägenhet slår sig samman och gemensamt utformar planer för sitt flerbostadshus. Det kollektiva byggandet har också inneburit högre andel grästak och solpaneler på taket och varierande byggstilar. I Vauban finns det också ett mer anarkistiskt området där unga människor bor i de gamla militärkaserner, i bussar och egenhändigt snickrade hus. Riktig Christiania-stämning!

 

Energi

I Freiburg finns solpaneler på vart och vartannat tak. Utvecklingen har pågått under lång tid, drivet av målet att skapa alternativ för den kärnkraft man inte vill ha. Ingen annanstans har jag sett så många anti-kärnkraftsflaggor hänga från fönster och balkonger. Överallt i hela staden!

Att Tyskland beslutat att människor ska få leverera el ut på nätet till ett garanterat pris har gjort att över 2 miljoner människor i landet äger sin egen el. Tack vare att universitetet i staden sedan länge utvecklat solcellsteknik har solcellerna hittat sin plats både på kyrkans och fängelsets tak.

Bönder i regionen vittnar om att förnybar energiproduktion på gårdarna står för närmare hälften av inkomsterna. Vi besökte en gård som fick 40 procent av sin inkomst från energiproduktion, 38 procent från solcellerna på taken, 2 procent från markhyra till det kooperativa vindkraftverket alldeles bredvid gården.

 

Folkligt engagemang

Människors engagemang har varit helt avgörande för utvecklingen i Freiburg. Lokala folkomröstningar har genomförts de senaste åren i frågor om det lokala bostadsbolaget och spårvagnsutbudet. Men störst skillnad i vardagen gör att människor aktivt får delta i utformningen av sina bostadsområden. Genom stadsplanering som skapar mötesplatser för människor ges också möjlighet för många spännande möten. På marknaden i Vauban träffade jag t ex Maria som läser svenska på universitetet och sålde ekologiska grönsaker.

 

 

För att möta utmaningen med ökade klimatutsläpp är det viktigt med positiva exempel som visar att det går att kombinera hållbar utveckling med det goda livet. Freiburg visar att det behövs modiga politiker och folkligt deltagande med en långsiktig gemensam vision. Kan de kan vi!

Konsumtionen – en känslig klimatfråga

Idag har Värmlands Folkblad en artikel om en klimatfråga regeringen inte vill diskutera; de stora klimatutsläpp som vår ökande konsumtion orsaker. Jag är intervjuad i artikeln eftersom miljöpartiet, som enda parti, försöker lyfta dessa utsläpp. Våra ekologiska fotavtryck blir inte mindre för att vi placerar dem på andra sidan jordklotet…

Värmländsk industri, jordbruk, fordon, energi, bostäder och så vidare spyr ut 1,5 miljoner ton koldioxid om året. En siffra som glädjande nog minskar. En annan siffra fortsätter dock öka: vad vi värmlänningar konsumerar. Varuimporten motsvarar nu utsläpp på 1,3 miljoner ton koldioxid per år, menar Fredrik Holm, miljöstrateg på länsstyrelsen.

Igårdagens VF hade Fredrik Holm och Värmlands landshövding Eva Eriksson en bra och skarp debattartikel  ”Värmland kan mer” där de kritiserar regeringen och naturvårdsverket för att inte ta i frågan.

En genomsnittssvensk orsakar runt tio ton koldioxidutsläpp per år, varav cirka fyra beror på importerade varor. För att hejda klimatpåverkan borde dessa utsläpp minskas till ett à två ton, skriver Eva Eriksson och Fredrik Holm.

 

Senaste inläggen.
Bloggat på nwt.se.
Bli politiker 14 Aug
Desktop