Stina Bergström (MP)
Kategori. cykel

En budget för välfärd, miljö och jämställdhet

image

Idag presenterades regeringens förslag på statsbudget för 2017. Liksom tidigare år medverkade jag vid den budgetpresentation som ägde rum i Karlstad. I år tillsammans med försvarsminister Peter Hultkvist och Lars Mejern Larsson (S) Och det var med stolthet jag gjorde det. För det här är en budget med stora satsningar på välfärd, miljö och jämställdhet. En budget som gynnar kvinnor mer än män. De som tjänar mindre mer än de som tjänar mycket. De som cyklar och åker kollektivt. Och de som bor på landsbygden. En bra och rolig analys på detta gjorde för övrigt Marcus Oscarsson i TV4.

Välfärd

De tio välfärdsmiljarderna är en historisk förstärkning av landstingen och kommunernas budgeter. För Värmlands landsting handlar det om + 82 miljoner kr nästa år. För Karlstad +43 miljoner. De utökade statsbidragen till landstinget och de värmländska kommunerna kommer alla värmlänningar till del. De är viktiga både för en bättre skola, sjukvård, socialtjänst och ett bra mottagande av våra nya invånare.

Miljö

I dag fyller miljöpartiet 35 år. Och det firar vi med att konstatera att miljöbudgeten har ökat med 73 procent sedan regeringsskiftet. Och då pratar vi bara om det utgiftsområde som jag arbetar med dvs UO 20 – Allmän miljö- och naturvård. Lägg därtill ökade satsningarna på järnvägen, sänkningen av kostnader för reperationstjänster och småskalig solenergi, höjning av miljöskatterna med mera så kan man som miljöpartist sträcka på sig – vi gör Sverige grönare!

Regeringen både utökar och förlänger satsningarna inom klimatklivet och stadsmiljöavtalen. Nästa år blir det även mer pengar till klimatanpassning, giftfri miljö och marina reservat. Och redan i år anslås mer pengar till skogsskydd. De 250 miljoner som i våras aviserades skulle skjutas fram till 2017 på grund av de ökade kostnaderna för flyktingmottagandet kommer nu tillbaka in i årets budget i höständringsbudgeten. En glädjande nyhet som bland annat WWF och Supermiljöbloggen observerat.

Jämställdhet

Och så var det detta med jämställdheten. Kvotering till bolagsstyrelser, mer pengar till arbete mot mäns våld mot kvinnor och en jämställdhetsmyndighet. Äntligen! Förövrigt tycker jag att den myndigheten borde läggas i Karlstad.

Som sagt – den här budgeten ska bli kul att debattera, försvara och ta beslut om. Här finns mycket annat viktigt att återkomma till. Som att regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram ett förslag på moderniserad terränglagstiftningen för att minska skador och störningar i vår natur. Det motionerade jag om förra året. Skönt att inte behöva göra det igen!    

En budget och 13 motioner

Idag går motionstiden ut i riksdagen. Att skriva motioner är ju framförallt oppositionens verktyg för att föra fram förslag. Mycket av det jag motionerade om förra mandatperioden (Jag och vänsterpartiets Bengt Berg brukade ”tävla” om att skriva flest motioner på Värmlandsbänken) är ju nu regeringen politik.

Men det har i alla fall blivit 13 motioner. Några exempel: Förbud mot uranbrytning, Strategi för mer cyklingNya slussar i Trollhätte kanal, Inlandsbanan, Snabbare tåg Oslo-Karlstad-Örebro-Stockholm, Miljöanpassa skoterlagstifningen

Samtliga motioner hittar du på min sida på riksdagen.se

Den rödgröna budgeten

Sedan är det som sagt i regering vi driver den gröna politiken nu. Igår hade jag och får finanspolitiska talesperson Janine Alm Ericson en artikel i NWT där vi presenterade hur vi nu styr om Sverige i en grön riktning med satsningar på jobb, skola och klimat i höstbudgeten. Det är tydligt att MP sätter avtryck i regeringen – på det temat skrev jag en riksdagsröst i VF förra veckan som löd så här:

”Så var det höst igen. Det har, minst sagt, hänt mycket på ett år. Förra veckan presenterade vi den första rödgröna höstbudget som kommer att bli verklighet.

I och med decemberöverenskommelsen, som satte stopp för förra höstens kaos i riksdagen, har vi också fått bättre möjlighet för breda uppgörelser i riksdag i viktiga frågor. T ex flykting- och klimatfrågan. Jag sitter med i den beredning som diskuterar hur vi ska minska våra klimatutsläpp fram till nollutsläpp år 2050. Vi behöver komma överens om målnivåer och åtgärder om klimatfrågan inte ska förminskas till bensinskattehöjningens vara eller inte vara.

I riksdagen är det klimat- och miljöfrågorna som är mitt ansvarsområde. Frågan om Ojnareskogen, vid sjön Bäsketräsk på Gotland har jag arbetat med mycket under året.

Hela Ojnareområdet har av Naturvårdsverket pekats ut som ett mycket skyddsvärt område. Andra intressen vill bryta kalk i området. Det har varit en mer än 10-årig kamp mellan natur- och gruvintressen.

Så den sista augusti tog vår regering beslutet att området ska skyddas. En viktig miljöseger, inte bara för Gotland. Det är också en viktig signal för kommande beslut i gruvfrågor. Det handlar inte bara om dagens jobb och gruvföretagens vinster, framtidens jobb och miljö måste också vägas in i besluten.

Höstbudgeten innehåller en historisk satsning på klimat och miljö. Det kommer att innebära att mer värdefull natur i Värmland kan skyddas och att Värmland kommer att bli mer klimatsmart. Det är tydligt att miljöpartiet i regeringen sätter avtryck!

Men det är inte bara klimat och miljösatsningar i budgeten. Det är en budget som gynnar de som har det tuffast i samhället. Ett viktigt trendbrott, skriver några insiktsfulla ledarskribenter och journalister. En budget som drabbar männen! rasar mindre insiktsfulla dito. Och det är sant; årets höstbudget är inte en budget som bara gynnar de med hög inkomst. Det är en budget som gynnar de som har minst pengar att röra sig med. Pensionärer, långtidssjukskrivna, arbetslösa… Och ja, faktiskt, kvinnor.

En budget kan inte bara värderas utifrån hur mycket pengar regeringen satsar på villarenoveringar och hur lite man höjer klimatskatterna. Att pensionerna höjs, att den bortre gränsen i sjukförsäkringen försvinner och att regeringen gör miljardsatsningar på skolan och sjukvården måste också räknas med.

Det kommer att bli en händelserik höst. Jag ser fram emot ett fortsatt bra flyktingmottagande, en annan budgetdebatt och ett riktigt bra klimatavtal i Paris.”

 

 

 

Nu blir det enklare att cykla

Igår var det extra roligt att trycka på Jaknappen i kammaren. Då röstade vi nämligen för en motion om cykling som jag har skrivit. Det föranledde mig att gå upp säga följande ord när betänkandet behandlades i onsdags:

Fru Talman

Det är inte varje dag man som riksdagsledamot får bifall på sina motioner. Men det här är en sådan dag. Jag vill därför passa på att tacka trafikutskottet för att dom, liksom jag, anser att det är hög tid att börja cykla från ord till handling i cykelpolitiken.

Sedan jag kom in i riksdagen 2010 har jag och andra riksdagsledamöter fått se våra cykelfrämjande förslag hamna i regeringens papperskorg.

Men nu ser jag fram emot att vår samarbetsregering tar fram en cykelstrategi för att göra cyklingen enklare och säkrare i vårt land och öka cyklingens andel av persontransporterna.

Dagens två tillkännagivande är ett steg i rätt riktning för att Sverige ska få en cykelpolitik värd namnet. Men det finns många steg kvar att ta för att Sverige ska kunna bli ett cykelland i klass med Danmark eller Holland.

Utskottet har sina tillkännagivande yrkat bifall till två av mina och Lise Nordins motionsyrkandena. Två viktiga yrkande. Att bygga mer cykelvägar är den i särklass viktigaste åtgärden för att öka cyklingen. Och att få cykla på vägen även om det finns en cykelbana om man vill komma fram snabbt är en viktig regeländring.

Men, vi har fler förslag i vår motion som också måste komma med i regeringens cykelstrategi. Näst efter fler, och bättre underhållna, cykelvägar är det sänkta hastighetsgränser som är den viktigaste faktorn för att flera ska börja cykla i våra städer och tätorter. Många vågar helt enkelt inte ge sig ut i trafiken på cykel – larmrapporterna om allt fler allvarligt skadade cyklister avskräcker.

Risken för att en cyklist som blir påkörd av en bil dör är mycket hög vid 50 km/h, men liten vid hastigheter under 30. Det har varit känt bland trafikplanerare sedan 90-talet.

En bilist som kör i trettio kan samspela med de som cyklar och går på ett helt annat sätt än den som kör i femtio. Bilisterna väjer spontant för cyklisterna och kör i ett jämnare tempo. Det finns flera anledningar till att sänka bashastighet i tätorten ska sänkas från 50 till 30. Att öka cyklingen är en av dem

Det är viktigt att bygga nya cykelvägar, men det är också viktigt att inte bygga bort möjligheten att cykla. När man bygger om landsbygdens vägar till två-plus-ett-vägar med mittseparering, försvinner ofta vägrenen där man tidigare har kunnat cykla. Vid 33 procent av dessa vägar saknas nu helt möjlighet att gå eller cykla längs vägen. Och även om det låter bra, som det står i betänkandet, att Trafikverket har fått i uppdrag att säkerställa att trafiksäkerheten och tillgängligheten för cyklisterna INTE försämras vid mittseparering så vet vi cyklister som bor på landet att det fortfarande är alltför vanligt att det i verkligheten blir tvärtom.

Avslutningsvis det måste också vara lätt att ta med cykeln på tåg och buss. Vissa länstrafikbolag,(t ex Västtrafik, Värmlandstrafik och Skånetrafiken) har infört möjligheten att ta med cykeln på tåget. Men det statliga SJ har gjort tvärtom – de har helt tagit bort den möjligheten. Detta i en tid då det pratas allt mer om att se ” till hela resan. För att främja cyklingen och den klimatsmarta resan måste det vara enkelt att kombinera de klimatsmarta trafikslagen.

Detta är några ytterligaresaker som jag hoppas kommer med i regeringens cykelstrategi. Jag ser fram emot den och vill än en gång tacka för bifallet till mina motionsyrkanden.

Tack för ordet ”

Här hittar du motionen ”Enklare att cykla” som vi lämnade in i höstas.

MP:s dag på Ransätersdagarna

Igår var det Miljöpartiets tur att inta scenen på Värmlands Almedal – Ransätersdagarna. Måste erkänna att jag var mycket tveksam när vi fick inbjudan. Både för egen del – efter som den här veckan är en av två som skulle kunna vara lediga den här veckan. Och också vad gällde publiken – vilka vill åka och lyssna på politiska tal mitt i semestern när man vet att i augusti drar valrörelsen igång och då kommer det att vara fullt av dem?

Men idén med Ransätersdagarna är bra och jag hoppas att det kommer mer folk nästa år. Och att alla partier ställer upp på arrangemanget. I år lyste bl a Moderaterna med sitt frånvaro.

Jag höll inledningstalet: Detta sa jag:

”För tre år sedan satt jag på en konsert i kvarnen i Brunsberg. Det var en ljuvlig kväll. Vi hade cyklat den knappa milen hemifrån Högboda. Fikat, träffat vänner och såg framemot att få njuta av fin folkmusik. Ja, det var en sådan där fulländat kväll som sommaren ibland bjuder oss.

När jag satt där och konserten nyss hade börjat vibrerade mobilen och det kom ett sms från sonen.

”Mamma vad är det som händer i Norge? Det sägs här på tåget att någon skjuter ungdomar på ett politiskt läger.”

Jag tror att många av er oxå kommer ihåg var ni var när ni fick reda på vad som höll på att hända på Utöja. Minns känslan när en fin sommarkväll förbyttes till en kväll av fasa och rädsla.

Vi minns. Vi måste minnas. Och vi måste agera. För hotet tas inte på allvar. Ledaren i  tisdagens Värmlands Folkblads sätter fingret på vad det handlar om

”Det har bara gått tre år sen terrordåden i Oslo och på Utøya. Det är det största terrordådet i nordens historia. Ändå rycks det på axlarna åt hotet från fascism”

I Norge sitter Fremskrittspartiet i regeringen. I Sverige funderar var tionde väljare på att rösta på Sverigedemokraterna. I EU-valet ökade de fascistiska partierna sina mandat.

Mot detta är Miljöpartiet en motvikt. Vi är det parti som de främlingsfientliga, högerextrema, fascistiska krafterna ser som sina värsta motståndare. Ett parti som tror och arbetar för ett öppet Sverige. Ett öppet Europa. Och en värld där alla människor har rätt att arbeta och leva där de vill. Ett parti som står för det som de mörka krafterna skyr: antirascism, feminism och solidaritet med världens alla människor.

Jag är stolt över att vara med i en riksdagsgrupp som gjort en uppgörelse med regeringen om migrationspolitiken. Under den här mandatperioden har det tagits viktiga steg för en humanare flyktingpolitik i Sverige.

Men jag är djupt oroad över regeringens axelryckande över fascismens framväxt i Europa. Över att vi idag har en statsminister som stödjer en mörkblå EU-ledare som vill sätta upp taggtråd längst EU:s gränser.

Och över att vi har en regering som inte tar klimatfrågan på allvar. Sverige har gått ifrån att vara drivande i EU på klimat- och miljöområdet till att vara en bromskloss.

NY REGERING

Sverige behöver en regering som sätter barnen först. EN regering som satsar på att möta såväl hotet från fascisterna som klimathotet. En regering som har en miljöpolitik värd namnet. En regeringen som ger alla elever den tid de behöver i skolan och ger fler unga möjlighet att hitta ett jobb. Det har inte Alliansen klarat och därför behöver Sverige en ny regering.

I riksdagsvalet 2014 utmanar Miljöpartiet Alliansen med en politik som prioriterar , klimat, miljö, jobb och skola.

SKOLA

Jag har varit riksdagsledamot i fyra år. Innan dess var jag fritidspolitiker i ett 15-tal år. Kvällarna och helgerna ägnades jag åt politiken. På dagarna jobbade jag med det som är så viktigt för ett fungerande samhälle och en levande demokrati: utbildning.

Det är med en tilltagande ilska jag har följt regeringens nedmontering av skolan. Från förskolan till högskolan.

Sedan alliansen bildade regering 2006 har lärarna fått allt mer pappersarbete. Samtidigt har skolan fått betala dina och mina skattesänkningarna med färre medarbetare. När färre medarbetare ska ägna mer tid åt att fylla i papper blir det mindre tid över för eleverna.

Idag ser vi hur allt fler barn inte får en ärlig chans i skolan. Vi i Miljöpartiet vill vända den utvecklingen. Vi vill minska byråkratin för lärare, och anställa fler i skolan. Vi är beredda att minska skattesänkningarna på månadsinkomster över 40 000 för att kunna anställa fler i skolan och höja lärarlönerna så fler vill bli lärare.

Visst, det blir några hundralappar mer i skatt i månaden för den som tjänar mycket, men vi är övertygade om att många tycker det är ett lågt pris om man vet att pengarna faktiskt går till att varje elev ska få den tid de behöver med sina lärare.

Idag ger vi mest särskilt stöd i svensk skola i nionde klass. Det kan vara nio år för sent. Sedan alliansen bildade regering har var tionde speciallärare skurits bort från skolan. Vi i Miljöpartiet vill istället ha stöd som sätts in tidigt. Så fort en lärare ser att det behövs extra stöd, ska läraren ha makt att se till att det stödet kommer på plats utan byråkratiska omvägar och tidsödande pappersarbete. I de tidiga årskurserna behöver vi en läsa-skriva-räkna-garanti så att alla insatser fokuserar på att varje barn ska få med sig grunderna för att klara också andra ämnen.

Att klara alla ämnen i skolan. Att gå ut grundskolan och gymnasiet med godkänt i alla ämnen. Det är idag förutsättningen för en ung värmlänning att att kunna få ett jobb, att kunna gå vidare till högre utbildning, att försörja sig själv och kunna flytta hemifrån. Att bli vuxen.

JOBB

Men det behövs mer. Idag är över 12 000 värmlänningar arbetslösa. Nästan var 10:e värmlänning som kan och vill arbeta går utan jobb. Jobbfrågan är ytterligare en fråga där alliansregeringen misslyckats.

Värmland och Sverige behöver en regering som agerar för att minska arbetslösheten. Miljöpartiet vill ta ansvar för välfärden, ekonomin och klimatet, med investeringar som skapar fler jobb. I Värmland och resten av Sverige.

Vad vill vi då göra?

Jo vi vill investera i bostäder och järnväg, satsa på den offentliga sektorn och sänka kostnaderna för småföretag. Så skapar vi förutsättningarna för nya jobb, minskade klimatutsläpp och en skola med hög kvalite.

Vi vill bl a förändra ROT-avdraget för att göra det billigare för fastighetsägare att renovera alla de hyreshus som byggdes på 60- och 70-talen och nu är i stora behov av renovering och energieffektivisering. Vi vill anslå mer pengar till nya järnvägsbyggen och till att underhålla den järnväg vi har.

Jag tror att alla de Värmlänningar som satt fast i gårdagen tågkaos håller med om att det finns stora brister i alliansens tågpolitik. Det saknas både pengar och vilja att samordna järnvägen bättre, både trafiken och underhållet.

Vi vill sänka kostnaderna och förbättra villkoren för småföretagen. För det är de Värmländska småföretagen som anställer mest. Vi i Miljöpartiet vill genomföra topp tre på småföretagens önskelista dvs: sänkt arbetsgivaravgift, bortagande av sjuklöneansvar och minskat regelkrångel.

Och vi vill investera i fler jobb inom skolan och äldreomsorgen och mer jobb för  unga.

SÄNKT ARBETSTID

Vi vill investera i fler offentliga jobb och vi vill dela på jobben. Idag har vi en arbetsmarknad där många mår dåligt för att de tvingas jobba för mycket. Samtidigt som andra mår dåligt för att de inte har något jobb. Miljöpartiet vill på sikt sänka normalarbetstiden till 30 timmar. Som ett första steg föreslår vi sänkt arbetstid för de som arbetar inom äldreomsorgen. Det handlar också om rättvisa eftersom det framförallt gynnar kvinnor. Männen som jobbar i tunga jobb i industri, verkstad och gruvor har redan fått sänkt arbetstid. Sänkt arbetstid är en viktig jämställdhetsfråga och livskvalitetsfråga. Vi vill också återinföra möjligheten att ta ett friår och på så sätt ge en arbetslös chans att få in en fot på arbetsmarknaden.

Att ha möjlighet att få ta ett friår mitt i livet och göra något annat. Läsa, resa, starta det där företaget man drömt om. Det handlar om livskvalite.

KLIMAT

Att bo på landet handlar också om livskvalite för mig. Jag bor i Högboda, ett levande samhälle med skola, affär och tågstation. Och tåg som stannar…

Och flera sjöar som vi flitigt badar i när värmeböljan bara fortsätter och SMHI varnar för hettan.. Och visst är det härligt att bada och att kunna sitta ute i T-shirt sena kvällar. Men säkert är det många med mig som tycker att det är alldeles för varmt. Det känns inte rätt. Det är något som inte stämmer….

Och vi vet att klimatförändringarna nu drabbar nu hela världen med torka, hetta och översvämningar.

Forskarna i FN:s klimatpanel slog fast i våras; Det som saknas för att hejda klimatförändringarna är inte brist på förnybar energi eller moderns teknik. Det är politisk vilja.

Det gäller inte minst trafikområde som jag, som partiets trafikpolitiske talesperson och ledamot i riksdagens trafikutskott, har arbetat med mest under de här åren i riksdag.

30 procent av Sveriges inhemska CO-utsläpp kommer från trafiken. Och fast vi har fått bränslesnålare personbilar så minskar inte våra utsläpp eftersom trafiken samtidigt har ökat.

Miljöpartiet vill att klimatmålen ska styra över trafikpolitiken. För de järnvägar, vägar , sjövägar och IT-infrastrukter vi väljer att bygga eller inte bygga här och nu blir avgörande för vilket samhälle vi lämnar över till våra barn och våra barnbarn. Och hur vi använder skatter och bidrag för att underlätta för alla att göra klimatsmarta val är avgörande. Vi måste göra det nu, inte sen.

För Miljöpartiet är prioriteringen självklar: vi vill satsa på den infrastruktur som tar oss in i en hållbar framtid. Med stora satsningar på tåg, kollektivtrafik och cykel vill vi minska utsläppen från trafiken.

Alliansen gör tvärtom. Regeringens transportplan, som de presenterade i våras,  med stora satsningar på nya motorvägar och t o m nya flygplatser planerar för ökade utsläpp av växthusgaser. Det är helt uppenbart att den moderatledda regeringen inte prioriterar klimatet och våra barns framtid.

Miljöpartiet ser att det är nödvändigt att minska bilismen, men gör skillnad på stad och land. Många av oss som bor på landet är beroende av bilen. Därför är det viktigt att stödja utvecklingen av förnybara drivmedel och el till bilarna.

Men det som är klimatbättre måste också alltid vara billigare än det klimatsämre. Det måste vara billigare att tanka biogas, etanol eller något annat förnybart drivmedel än bensin och diesel. Och det måste vara billigare att ta bussen och tåget än att sätta sig bakom ratten.

Och det är också viktigt att det finns kollektivtrafik även för oss som bor på landsbygden. Att tågen stannar, att bussarna går och att det finns tillgång till taxi till rimliga priser.

TÅGSTOPP

Efter Almedalen i Visby gav jag mig ut och vandrade i Glaskogen.

Hemkommen från vandring läste jag i NWT och VF att SJ planerar att sluta att stanna på flera ställen, bla annat i Arvika och Kristinehamn, för att snabba upp restiden mellan Stockholm-Oslo.

Det är bra att restiden minskas, från dagens 6 timmar till 4,5 timmar. Det kommer förhoppningsvis att få fler av de dryga miljoner människor som varje år flyger mellan våra huvudstäder att ta tåget istället.

Men det får inte innebära att arbetspendlarna i Värmland blir drabbade. Eller att det blir svårare att ta sig till Stockholm och Oslo för Värmlänningarna. Om SJ-tågen slutar stanna måste det sättas in Värmlandståg istället. Både för arbetspendlarna och för anslutning till SJ-tågen. Och om inte det är möjligt, av kapacitetsbrist eller pengar, då måste SJ-tågen fortsätta att stanna tills den saken är löst.

Ett S-märkt kommunalråd i Arvika är upprörd över SJ:s planer. Det är han med rätta. Men ska man vara lite elak kan man säga att han nu får smaka på sin egen, beska, medicin. Kommunalrådet och många andra Värmlandspolitiker har tidigare varit en förespråkare för att tågen ska sluta stanna på stationer. När Värmlandstrafik, landstinget och Region Värmland i ljuvt samförstånd beslutade att lägga ned 15 stationer på Värmlands- och Frykdalsbanan då har det varit annat ljud i skällan. Då var det bara Miljöpartiet som, i samtliga instanser, reserverade sig mot försämringarna.

Vi vill ha både tåg som går fort och tåg som stannar ofta. Vi vill att alla Värmlänningar, även de som bor vid landsbygdens stationer, ska kunna åka tåg inom Värmland. Och till Stockholm och Oslo. Det är något vi kommer att driva hårt i valet och det vet jag att Per-Inge och Jesper kommer att prata mer om.

Och snabbare tåg mellan Stockholm och Oslo vill vi också ha. I vårt gröna förslag till infrasttukturinvesteringar de närmaste 12 åren vill vi satsa 75 miljarder kronor mer på att bygga ny järnväg och underhålla den järnväg vi har idag.

I vår gröna transportplan ingår bland annat att börja utreda vilka dubbelspår och nya spår som behöver byggas för att det ska tre timmar att resa mellan Stockholm och Oslo, en timme mellan Karlstad-Oslo.

Jag ser framemot att som pensionär kunna ta tåget till Oslo för en förmiddagsfika och kunna stiga på tåget i Högboda på morgonen och vara framme i Paris på kvällen. Då blir många av Sveriges och Europas flygplatser onödiga. Det är grön trafikpolitik för mig.

Men man behöver inte resa långt för att se något nytt. Vi lever i ett underbart landskap. Värmland har så mycket vi kan vara stolta över. Och måste vara rädda om.

Våra naturreservat till exempel. Som jag sa förut så vandrade jag i Glaskogen för några veckor sedan. Detta underbara, men hotade naturreservat.  I Glaskogen är det nämligen tillåtet att bedriva  s k ”modernt skogsbruk” och kalhyggena har de senaste åren blivit allt fler och allt större.

Det storskaliga kalhyggesskogsbruket hotar många arters existens och stora sociala värden. Miljömålet ”Levande skogar” är ett mål som vi är långt ifrån att nå och även här behöver vi en regering som istället för att gå i skogsindustrins ledband har sina egna uppsatta mål i fokus när man utformar skogspolitiken. Miljöpartiet vill.

1. Öka miljöhänsynen i skogsbruket och införa sanktioner för den som bryter mot skogsvårdslagen .

2. Skydda de kvarvarande natursskogarna från avverkning

3. Ge skogsstyrelsen ett tydligare uppdrag och resurser till att stödja och uppmuntra hyggesfritt skogsbruk.

Sverige behöver en regering som sätter miljön och klimatet i första rummet. Det är bråttom nu. Alliansregeringen missar 14 av de 16 miljömål som riksdagen har satt upp. Miljömålen handlar om viktiga saker – om luften vi andas, vattnet vi dricker, gifter i barnens leksaker, skogen som är många djur och växters hem.

Sverige behöver en ny regering. En regering som prioriterar klimat, miljö, jobb och skola. En regering med många gröna ministrar.

Tack för ordet!

Inspirerande cykeldagar i Malmö

Har ägnat mig åt cykling i två dagar. Var inbjuden som en av inledningstalarna på SKL:s och Trafikverkets stora cykelkonferens med 200 deltagare som i år hölls i en av landets verkliga cykelstäder; Malmö.

Jag hade 15 minuter på mig att prata under rubriken ”Ledarskap & handling för den framtida attraktiva cykelstaden” och pratade om de politiska åtgärder på riksnivå som ligger högst på min lista:

  • Mer statliga pengar till cykelvägar, både längst det statliga vägnätet och i tätorter och städer.
  • Sänkt bashastighet i tätorter från 50 till 30 km/h
  • Släpp fram cyklisterna i trafiken med en modern lagstiftning – tillåt bl a cykling mot enkelriktat och låt Zebra-lagen även gälla för cyklisterna.
  • Ändra i kollektivtrafiklagen så att det blir enklare att ta med cykeln på tåg och bussar i hela Sverige.

Mats Persson (FP), regionråd i Skåne, Frits Lintmeijer, grön kommunpolitiker från Utrecht i Holland och Philippe Crist, från transportorganisationen ITF, hemmahörande i Paris pratade också på samma tema och vi hade efteråt en diskussion med frågor från publiken.  Vi enades om att det är viktig att planera städerna så att alla vågar cykla – gamla som unga. Inte bara män och kvinnor i lycra på snabbcyklar… Jag fick också medhåll av Philippe och Frits om att max 30 är jätteviktigt om detta ska bli möjligt.

Dagen var fortsättningsvis fylld med intressanta föredrag och bra cykelexempel från hela landet. Och andra länder – en nyhet för mig var t ex att i Köpenhamn är det lag på att taxibilarna måste ha cykelhållare. Bra för de som inte orkar, eller vågar, cykla hem från krogen..

Många bra exempel fick vi också i morse när vi var ute och cyklade i staden och studerade cykelparkeringar, cykelgarage med lounge och dusch, smarta cykelbanor med räcken att vila mot vid korsningar mm. Cyklingen är på framfart i Malmö och i  många andra städer. Hoppas det sprider sig som en löpeld över landet!

Malmöcykel

fotstöd  Loungeen  Triangeln

Fossilfritt Värmland 2030 ?

För fem år sedan skrev jag under målet att Värmland ska vara fossilfritt år 2030, tillsammans med många andra värmlänningar, kommuner och myndigheter. Igår deltog jag på Värmlands klimatdag då det var dags för rapport om hur det går att uppfylla det målet.

Och, inte överraskande, visar det sig att det är transportsektorn som är den stora utmaningen. Utsläppen från de värmländska vägarna har ökat, istället för minskat. Anledningen till det är flera, men bristen på politiska beslut som styr i rätt riktning är skrämmande. Det handlar om allt ifrån felaktiga regionala beslut om flyg- och vägsatsningar istället för satsningar på kollektivtrafiken till regeringens obefintliga klimatpolitik.

Anna-Karin Hatt (C), vår energiminister, deltog i mötet och berättade om den statliga utredningen Fossiloberoende fordonsflotta som presenterades i höstas. I den finns många bra förslag – som höjning av koldioxidskatten, införande av en lastbilsskatt, mer satsningar på järnväg- och kollektivtrafik och stöd till produktion av förnybara drivmedel. Problemet är att nuvarande regering inte driver något av förslagen.

Intressant var också presentationen av hur bilarnas bränslekostnader förändrats de senaste tio åren. Följer man debatten i media skulle man kunna tro att kostnaden för bensin och diesel ökat lavinartat. Sanningen är att bränslekostnaden för den som köpte en bil 2005 har minskat – med 17 procent. Under samma period har priset på kollektivtrafiken fördubblats! Ytterligare ett bevis på att det krävs en ny regeringen om vi ska nå vårt mål om fossilfritt Värmland 2030. En regering med många gröna ministrar.

Cykeldebatt i riksdagen

Igår kväll debatterade vi ett viktigt och missgynnat transportmedel; cykeln. Trots att vi gör 10 procent av våra resor på en cykel är det mindre än 1 procent av regeringens infrastrukturpengar som går till cykelvägar. Och ambitionen i den 10-årsplan som regeringen nu diskuterar är lägre än den man tog för fyra år sedan.

Detta och mycket annat debatterade jag igår med Lotta Finstorp (M) och Lars Tysklind (FP). Till skillnad från mig tyckte de att regeringen anslår alldeles tillräckligt med pengar. De ville inte heller ansluta sig till Miljöpartiets förslag att ändra regler och lagar för att göra det enklare att cykla i våra städer och tätorter.

Som att

  • sänka bashastigheten i våra tätorter från 50 till 30
  • göra det tillåtet att cykla mot enkelriktat
  • låta Zebralagen gälla även cyklister
  • se cykeln som ett fordon och införa väjningsplikt bil-cykel
  • lagstifta om rätten att ta med cykeln på tåg och buss

”Det är bra som det är” sas flera gånger i debatten. Det tycker inte jag. Det tycker inte Miljöpartiet. Det tycker inte cyklisterna.

Här kan du läsa eller se debatten

Här kan du läsa höstens cykelmotion ”Främja cyklingen” från MP

För ett klimatneutralt Värmland ?

Igårdagens VF skriver landshövdingen Kenneth Johansson och regionråden Tomas Riste och Catarina Segersten Larsson en gemensam debattartikel ”För ett klimatneutralt Värmland”.

Det är bra  att regionråden går ut och lyfter målet målet om ett Klimatneutralt Värmland år 2030. Ett mål som länsstyrelsen och Region Värmland har undertecknat tillsammans med 130 andra värmländska kommuner, organisationer, företag och privatpersoner.

Om 17 år ska vi  bland annat ha ett transportsystem i Värmland som är helt klimatneutralt. Det börjar bli bråttom!

Så det känns märkligt att samma dag lyssna till när regionråden, vid ett möte med Värmlands riksdagsledamöter, berättar om den länstransportplan för åren 2014-2025 som  kommer att läggas fram för regionstyrelsen på torsdag. En plan som, enligt sin egen miljökonsekvensbeskrivning, går på tvärs mot målet om ett klimatneutralt Värmland.

Enligt förslaget kommer klimatutsläppen från trafiken i Värmland inte att minska fram till 2025 utan tvärtom öka. Detta eftersom merparten av medlen används till vägsatsningar för att kunna öka hastigheterna och trafiken på de Värmländska vägarna. Det satsas mindre pengar på kollektivtrafiken i länet än i liggande plan! Och även fast man har dubblerat satsningar på cykel i Värmland till 6 miljoner om året är vi fortfarande sämst i klassen bland landets regioner. Frågan är om man inte bygger bort mer cykelmöjligheter när man höjer hastigheterna på vägarna än de som tilkommer genom nya cykelbanor?

Trafiken står för en stor del av Värmlands utsläpp. Regionen planerar för att de ska öka till år 2025. År 2025 är det fem år till 2030. Det blir en tuff kamp för den tidens Värmlandspolitiker att uppnå målet som dagens regionråd gärna vill skriva vackra rader om, men inte göra till verklighet…

 

 

Studieresa till Freiburg

Runt om i världen finns många föregångare i utvecklingen av hållbara städer. Staden Freiburg med 220 000 invånare i sydvästra Tyskland är ett exempel. Dit har jag länge velat åka och nu blev det av!

 

 

Tillsammans med tre andra gröna riksdagsledamöter;  Lise Nordin, Jan Lindholm och Esabelle Dingizian, och Ulrika Frick, grön regionpolitiker i Västra Götaland, tillbringade jag fyra fullspäckade och jätteintressanta dagar i och kring staden.

 

Vi upptäckte bland annat:

– att det går att leva utan bil i en stad som är planerad för cykel och kollektivtrafik

– att i Freiburg är externa köpcentra förbjudna – handeln finns där människor bor

– att beslut om billigare kollektivtrafik har lett till fler resande

– att i Freiburg finns det solceller på vart och vartannat tak och på både kyrkan och fängelset

– att många nya hus är passivhus

– att förnybar energi är viktig inkomstkälla för regionens bönder

Det goda gröna livet

Förklaringen till Freiburgs gröna framgångar började med motståndet mot kärnkraft på 70-talet. Sedan dess har miljöarbetet blivit en identitet som förenar både civilsamhället, kyrkan och politiken. Freiburg har haft en grön borgmästare i 10 år och har nu även flera gröna ”Mayors”, dvs kommunalråd. Vi träffade Martin Haag, som har ansvar för stadens byggande och trafikplanering och fick en intressant dragning av Freiburg idag, igår och imorgon.

”Det goda gröna livet” är en bra sammanfattning av livet i Freiburg. Framgången ligger i att målmedvetet och steg för steg utveckla en stad med människan i centrum. För att nå dit har strategiska beslut behövts.

 

Stadsplanering/trafik

I Freiburg har man aktivt arbetat för att skapa möjlighet för ett liv utan bil. Det  människor behöver i vardagen ska finnas i bostadsområderna. Det viktigaste beslutet, menade Martin, var att förbjuda externa köpcentrum. Butikerna i centrala staden var först tveksamma  men vände snart när de såg att deras handel ökade. Successivt görs fler gator i staden bilfria. Ytorna används istället för marknader (16 lokala marknader i staden!), caféer och grönytor.. . Andelen bilägande är låg; 35/100 invånare generellt i staden och 16/100 i de nyare områdena. 

Cykeln ges företräde i gatumiljön med breda cykelbanor, cykelparkeringar och möjlighet att ta med cykel på tågen.  Resultatet är att nästan 30 % av alla resor görs med cykel. Lise och jag tog en heldag på cykel i och runt staden och fick praktiskt erfarenhet vad mycket enklare det är att cykla med ordentlig skyltning och tydliga markeringar och vad mycket tryggare det känns när bilarna aldrig kör mer än 30 km/tim på gatorna.

En utbyggd spårvagnstrafik med billiga och enkla biljetter gör att många använder spårvagnen som huvudsakligt transportmedel. Spårvagnen drivs av 100 % förnybar, lokalt producerad elektricitet. Med smarta gräsytor under spåren och grönska på stolpar och kanter dämpas ljudet från spårvagnen som glider fram tyst.

Bostäder

I de nya stadsdelarna Vauban och Rieselfeld är det ett krav att husen byggs som lågenergihus. I Vauban är dessutom 10 procent passivhus. Även många 60- och 70-tals hus i Frieburg har renoverats till  passivhusstandard.

Genom en medveten strategi för integrerat boende lever idag människor från olika grupper i samma kvarter. När nya områden byggs öronmärks olika tomter för olika boendeformer blandat med ålderdomshem och boende med försörjningsstöd. En vanlig form är kollektivt byggande där människor som vill skaffa lägenhet slår sig samman och gemensamt utformar planer för sitt flerbostadshus. Det kollektiva byggandet har också inneburit högre andel grästak och solpaneler på taket och varierande byggstilar. I Vauban finns det också ett mer anarkistiskt området där unga människor bor i de gamla militärkaserner, i bussar och egenhändigt snickrade hus. Riktig Christiania-stämning!

 

Energi

I Freiburg finns solpaneler på vart och vartannat tak. Utvecklingen har pågått under lång tid, drivet av målet att skapa alternativ för den kärnkraft man inte vill ha. Ingen annanstans har jag sett så många anti-kärnkraftsflaggor hänga från fönster och balkonger. Överallt i hela staden!

Att Tyskland beslutat att människor ska få leverera el ut på nätet till ett garanterat pris har gjort att över 2 miljoner människor i landet äger sin egen el. Tack vare att universitetet i staden sedan länge utvecklat solcellsteknik har solcellerna hittat sin plats både på kyrkans och fängelsets tak.

Bönder i regionen vittnar om att förnybar energiproduktion på gårdarna står för närmare hälften av inkomsterna. Vi besökte en gård som fick 40 procent av sin inkomst från energiproduktion, 38 procent från solcellerna på taken, 2 procent från markhyra till det kooperativa vindkraftverket alldeles bredvid gården.

 

Folkligt engagemang

Människors engagemang har varit helt avgörande för utvecklingen i Freiburg. Lokala folkomröstningar har genomförts de senaste åren i frågor om det lokala bostadsbolaget och spårvagnsutbudet. Men störst skillnad i vardagen gör att människor aktivt får delta i utformningen av sina bostadsområden. Genom stadsplanering som skapar mötesplatser för människor ges också möjlighet för många spännande möten. På marknaden i Vauban träffade jag t ex Maria som läser svenska på universitetet och sålde ekologiska grönsaker.

 

 

För att möta utmaningen med ökade klimatutsläpp är det viktigt med positiva exempel som visar att det går att kombinera hållbar utveckling med det goda livet. Freiburg visar att det behövs modiga politiker och folkligt deltagande med en långsiktig gemensam vision. Kan de kan vi!

Senaste inläggen.
Desktop