Stina Bergström (MP)

Ett förändrat reseavdrag

Stina Bergström — Tue, 15 May 2012 15:24:05 +0000

I måndagens ledarstick i NWT står det att Miljöpartiet vill avskaffa reseavdragen. Det är inte sant.

Däremot anser vi att reseavdragen måste förändras. Dagens reseavdrag missgynnar låginkomsttagare på landsbygden medan det gynnar höginkomsttagare i storstadsområdena. De flesta och största avdragen görs i kommunerna i utkanten av storstadsområdena.

Dagens reseavdrag gynnar också ensidigt de som tar bilen till jobbet och missgynnar de som reser kollektivt eller cyklar.

Vi måste ha en klimatpolitik som håller ihop och där är reseavdragen en viktig pusselbit. Bor man på landsbygden utan tillgång till kollektivtrafik ska man självklart kunna göra avdrag. Men Miljöpartiet vill inte subventionera bilåkande för dem som har tillgång till kollektivtrafik. Det är inte en ansvarsfull klimatpolitik.

Tillsammans med sju andra miljöpartister skrev jag i höstas en riksdagsmotion om ett förändrat reseavdrag. Ett reseavdrag där skattepengar används på ett ansvarsfullt sätt. Ett avdrag som underlättar för människor på landsbygden som måste ta bilen till jobbet och som gynnar kollektivtrafikåkandet där bussar och tågen går. Det är inte samma sak som att ensidigt vilja avskaffa avdraget.

Några rader om mitt ”svartbygge”

Stina Bergström — Sat, 12 May 2012 07:48:08 +0000

Det har förekommit en del uppgifter i pressen den senaste veckan om min garageflytt sommaren 2010. Det känns märkligt att bli uthängd på det här sättet men det hör tydligen till smällar man får ta som riksdagsledamot. För er som är intresserade vill jag ändå kort sammanfatta vad som hänt:

Sommaren 2010 flyttade vi vårt gamla garage 1,5 meter rakt in på vår tomt efter önskemål från kommunens snöröjare. Innan vi gjorde det ringde vi till kommunen och frågade om vi behövde bygglov. Det behövde vi inte eftersom garaget var mindre än 15 kvadratmeter stort och eftersom vi hade grannens tillstånd. Min sambo ägnade sommaren åt att flytta garaget och allt var frid och fröjd.

Ett år senare, i augusti 2011, ångrar grannen sig och anmäler bygget till byggnadsnämnden. Eftersom vi bara hade ett muntligt tillstånd från vår granne, ett tillstånd som nu tagits tillbaka, måste vi söka bygglov i efterhand. Alternativet var att flytta tillbaka garaget till dess gamla plats, vilket dels skulle innebära en del jobb, dels inte skulle lösa problemet med snösvängen.

Vi sökte bygglov och fick det av kommunen. Vi fick betala 1 280 kr för bygglovet och en avgift på 7 620 kr för att vi sökt bygglovet i efterhand. Hade vi haft tillståndet skriftligt från grannen hade vi varken behövt söka bygglov eller betala 8 900 kr.

Det är viktigt att som förtroendevald följa lagarna. Jag har inte försökt bryta mot några regler eller tillskansa mig några fördelar. Men är man riksdagspolitiker så blir en garageflytt lätt ett svartbygge…

Vem ska bestämma hastigheten i Karlstad?

Stina Bergström — Mon, 07 May 2012 06:32:08 +0000

I slutet av förra veckan lämnade jag in en interpellation om hastighetsgränser i tätort till infrastrukturminister Catharina Elmsäter Swärdh (M). Utgångspunkten är konflikten som uppstått mellan Karlstads kommun och länsstyrelsen kring hastighetsbegränsning till 30 km/h i vissa bostadsområden.

Karlstad kommun beslutade redan 2008 om 30-gränser för att skapa en säkrare trafikmiljö – för barnen, cyklisterna och fotgängarna. Länsstyrelsen, som ju är en statlig myndighet, motsatte sig hastighetssänkningen. Detta trots att olyckorna för gående och cyklister har ökat nationellt och Trafikverket, som är ett statligt verk rekommenderar hastighetssänkningar i städerna.

Låter det rörigt? Det är bara förnamnet. Och Karlstad är bara ett exempel på en kommun som gått på pumpen när de vill sänka hastigheten.

Jag tycker det är självklart att kommuner som vill införa 30 km hastighetsgräns ska få göra det. Att rädda liv är viktigare än att köra fort. Därför vill jag ställa ministern till svars; Vad tänker hon tänker göra för att kommuner som vill skapa en trafiksäker miljö ska kunna göra det, utan att hindras av staten?

Svaret kommer jag att få på fredag när vi ska debattera frågan i riksdagen.

Här kan du läsa interpellationen

Är C beredd att rösta med MP ?

Stina Bergström — Fri, 27 Apr 2012 08:39:40 +0000

I måndags gick gick Annie Lööf och Anders Åkesson från Centern ut på DN debatt och berättade att de gjort ett trafikpolitiskt program. Det var på tiden. Glädjande är att C nu ansluter sig till flera av miljöpartiets förslag , t ex att ge kommuner möjlighet att införa trängselavgifter och att börja bygga t ex Ostlänken, Borås- Göteborg, Norrbotniabanan och dubbelspår på ostkustbanan. Hittills har alliansen gått emot alla dessa förslag, så den intressanta frågan är om Centern nu är beredda att rösta med oss i Riksdagen?
Den frågan ställer jag och Karin Svensson Smith i ett inlägg på SVT debatt. Där funderar vi också över vems rörlighet C menar när de ”Som ett liberalt parti menar vi att det vore förödande att lösa klimatfrågan genom att begränsa rörligheten”. En annan fråga Centern glömmer att ta upp i sin artikel är de uteblivna biogassatsningarna. Biogasen är en viktig pusselbit i framtidens transportsystem. Med regeringens och centerns politik kommer den inte att finnas på plats innan oljan sinar.

Så här skriver vi:

Det är välkommet att Centerpartiet försöker formulera ett trafikpolitiskt program. Den svenska transportsektorn är till 90 procent beroende av fossila bränslen för sin energiförsörjning och det är hög tid att samla alla krafter som vill göra något åt det för klimatet så katastrofala oljeberoendet.

Flera av de förslag Centerpartiet nu lägger har sedan länge drivits av Miljöpartiet, t ex att ge kommuner möjlighet att införa trängselavgifter och att börja bygga t ex Ostlänken, Borås- Göteborg, Norrbotniabanan och dubbelspår på ostkustbanan. Hittills har alliansen gått emot alla dessa förslag, så den intressanta frågan är om Centern nu är beredda att rösta med oss i Riksdagen?

Annie Lööf och Anders Åkesson gör vid lanseringen av centerns trafikpolitiska program en ideologisk markering; ”Som ett liberalt parti menar vi att det vore förödande att lösa klimatfrågan genom att begränsa rörligheten.” Frågan är vems rörlighet? Hållbar utveckling innebär definitionsmässigt att nuvarande generation inte ska lösa sina problem på bekostnad av kommande generationer. Hur tänker centern? Man kan även ha en stilla fundering av hur markeringen av rörlighet i Sverige ska tolkas i ett internationellt sammanhang. Vilka översvämningar ska befolkningen i Maldiverna och andra lågt belägna länder stå ut med för att inte inskränka på rörligheten i Sverige?

När det gäller konkret politik för dagens städer så uppstår den brännande frågan om Lööf och Åkesson likt Andreas Carlgren tror att mer vägkapacitet i form av 28 miljarder till Förbifart Stockholm är en klimatsmart användning av trängselavgifter? Om svaret är ja blir Centern svaret skyldigt på var i världen man löst trängselproblem genom att vidga kapaciteten för bilar? Transportforskningen ger inga belägg för att det fungerar. De 28 miljarderna skulle däremot räcka för att Sveriges tio största städer via en statlig medfinansiering får spårvagnslinjer för att erbjuda ett attraktivt alternativ till bilen. Om det införs trängselavgifter så måste kollektivtrafiken bli bättre.

Miljöpartiet bejakar en solidarisk rörlighet som innebär att den enes önskemål av förflyttningar inte ska tillgodoses på den andres bekostnad. Eftersom utrymmet i våra städer är begränsat bör det fördelas rättvist mellan dem som finns där. Riksrevisionens rekommendation att infrastrukturplaneringen bör gå i samklang med klimatfärdplanen till 2050 bör tas på allvar. Då bör cykel och andra klimatsnåla transportslag gå före vid val av investeringar och fysiskt utrymme. Om rörlighet ska prioriteras borde dessa transportslag ta över det utrymme som i dag reserveras för parkering av bilar som står stilla i genomsnitt 95 % av dygnet.

Från alla som bejakar en levande landsbygd kommer frågan om vilket bränsle som ska vara tillgängligt i de delar av Sverige där man behöver mer än kollektivtrafik och cykel för sin förflyttning. Vi saknar Centerns stöd för de biogasstrategier som man enat sig om i bland annat de skånska och västsvenska regionerna.

Centern har suttit med och styrt Sverige i sex år. Under den tiden har man lyckats stycka sönder det som tidigare var en sammanhållen tågtrafik. Banavgifterna har ökat kraftigt vilket allvarligt försvårar för alla företag som behöver järnvägen för sina transporter. Miljöpartiets prioriterar järnväg och ger därför tågtrafiken möjlighet att öka och samtidigt hålla tidtabellerna.

Karin Svensson Smith (MP), klimat- och trafikansvarig i partistyrelsen Stina Bergström (MP), trafikpolitisk talesperson, riksdagsledamot

Vem ska betala för kärnkraftens haveri?

Stina Bergström — Tue, 24 Apr 2012 11:47:14 +0000

Före påsk deklarerade regeringen att de inte tänkte ställa kärnkraftsindustrin till ansvar vid en kärnkraftsolycka. Lise Nordin och jag skrev följande debattinlägg i VF:

Efter tre års interna stridigheter ger regeringen nu besked; man kommer att fortsätta subventionera kärnkraften. Den tydligaste av alla subventioner till kärnkraften är dess undantag från försäkringsansvar.

Våren 2010 vek sig Centern och övergav sin historiska kamp mot kärnkraft i utbyte mot en del av regeringsmakten. I alliansens energiöverenskommelse var dock ett krav centralt: det skulle vara slut på statliga subventioner till kärnkraften.

Regeringen försöker nu undvika att svara på den mest centrala frågan – vem betalar om en kärnkraftsolycka sker? Med regeringens politik behöver kärnkraftsägarna endast ta försäkringsansvar upp till tolv miljarder kronor. Alla kostnader som överstiger detta ska svenska folket betala.

Kärnkraftshaveriet i Fukushima kostade minst 1‑000 miljarder kronor, det vill säga, mer än 80 gånger mer. Därmed överger alliansen den avgörande principen i sin energiöverenskommelse – att kärnkraften ska stå på egna ben

Vi tror inte att svenska folket vill agera försäkringsbolag åt kärnkraftsindustrin. Allt annat än ett fullt skadeståndsansvar för energibolagen är en subvention betalad med skattemedel.

Att regeringen fortsätter subventionera kärnkraften ger en dyster prognos för utbyggnaden av förnybar energi i Sverige. Investeringar i förnybart riskerar att flytta utomlands till länder som har en tydlig inriktning mot förnybar energi och där kärnkraften inte är en bromskloss.

Sveriges befintliga kärnkraft är idag gammal och instabil. Därmed står Sverige inför ett vägval – ny kärnkraft eller 100 procent förnybar energiproduktion. Endast fortsatta och kraftiga statliga subventioner till kärnkraften gör att den kan tävla med förnybar energi vad gäller kostnad, effektivitet och utbyggnadstakt.

Regeringens ovilja att sluta subventionera kärnkraften tycks därför styrd av allt annat än rationella argument. Det är oansvarig politik att fortsätta hålla förlegad kärnkraftsteknik under armarna när det är både billigare och snabbare att fasa ut smutsig kolkraft med energieffektiviseringar och förnybar energi.

Sverige har bland de bästa förutsättningarna för ett helt förnybart energisystem. Istället för att skapa förutsättningar att nå den potentialen bromsar regeringen utvecklingen med fortsatta kärnkraftssubventioner. Vad tycker Erik A Eriksson och andra centerpartister i Värmland om det?

”Förra veckan fick vi svar – eller svar var just det vi inte fick i Daniel Bäckström och Erik A Erikssons artikel. Så i dagens VF upprepar vi frågan: Vem ska betala om kärnkraften drabbas av haveri?

Studieresa till Freiburg

Stina Bergström — Fri, 06 Apr 2012 18:54:35 +0000

Runt om i världen finns många föregångare i utvecklingen av hållbara städer. Staden Freiburg med 220 000 invånare i sydvästra Tyskland är ett exempel. Dit har jag länge velat åka och nu blev det av!

Tillsammans med tre andra gröna riksdagsledamöter; Lise Nordin, Jan Lindholm och Esabelle Dingizian, och Ulrika Frick, grön regionpolitiker i Västra Götaland, tillbringade jag fyra fullspäckade och jätteintressanta dagar i och kring staden.

Vi upptäckte bland annat:

- att det går att leva utan bil i en stad som är planerad för cykel och kollektivtrafik

- att i Freiburg är externa köpcentra förbjudna – handeln finns där människor bor

- att beslut om billigare kollektivtrafik har lett till fler resande

- att i Freiburg finns det solceller på vart och vartannat tak och på både kyrkan och fängelset

- att många nya hus är passivhus

- att förnybar energi är viktig inkomstkälla för regionens bönder

Det goda gröna livet

Förklaringen till Freiburgs gröna framgångar började med motståndet mot kärnkraft på 70-talet. Sedan dess har miljöarbetet blivit en identitet som förenar både civilsamhället, kyrkan och politiken. Freiburg har haft en grön borgmästare i 10 år och har nu även flera gröna ”Mayors”, dvs kommunalråd. Vi träffade Martin Haag, som har ansvar för stadens byggande och trafikplanering och fick en intressant dragning av Freiburg idag, igår och imorgon.

”Det goda gröna livet” är en bra sammanfattning av livet i Freiburg. Framgången ligger i att målmedvetet och steg för steg utveckla en stad med människan i centrum. För att nå dit har strategiska beslut behövts.

Stadsplanering/trafik

I Freiburg har man aktivt arbetat för att skapa möjlighet för ett liv utan bil. Det människor behöver i vardagen ska finnas i bostadsområderna. Det viktigaste beslutet, menade Martin, var att förbjuda externa köpcentrum. Butikerna i centrala staden var först tveksamma men vände snart när de såg att deras handel ökade. Successivt görs fler gator i staden bilfria. Ytorna används istället för marknader (16 lokala marknader i staden!), caféer och grönytor.. . Andelen bilägande är låg; 35/100 invånare generellt i staden och 16/100 i de nyare områdena.

Cykeln ges företräde i gatumiljön med breda cykelbanor, cykelparkeringar och möjlighet att ta med cykel på tågen. Resultatet är att nästan 30 % av alla resor görs med cykel. Lise och jag tog en heldag på cykel i och runt staden och fick praktiskt erfarenhet vad mycket enklare det är att cykla med ordentlig skyltning och tydliga markeringar och vad mycket tryggare det känns när bilarna aldrig kör mer än 30 km/tim på gatorna.

En utbyggd spårvagnstrafik med billiga och enkla biljetter gör att många använder spårvagnen som huvudsakligt transportmedel. Spårvagnen drivs av 100 % förnybar, lokalt producerad elektricitet. Med smarta gräsytor under spåren och grönska på stolpar och kanter dämpas ljudet från spårvagnen som glider fram tyst.

Bostäder

I de nya stadsdelarna Vauban och Rieselfeld är det ett krav att husen byggs som lågenergihus. I Vauban är dessutom 10 procent passivhus. Även många 60- och 70-tals hus i Frieburg har renoverats till passivhusstandard.

Genom en medveten strategi för integrerat boende lever idag människor från olika grupper i samma kvarter. När nya områden byggs öronmärks olika tomter för olika boendeformer blandat med ålderdomshem och boende med försörjningsstöd. En vanlig form är kollektivt byggande där människor som vill skaffa lägenhet slår sig samman och gemensamt utformar planer för sitt flerbostadshus. Det kollektiva byggandet har också inneburit högre andel grästak och solpaneler på taket och varierande byggstilar. I Vauban finns det också ett mer anarkistiskt området där unga människor bor i de gamla militärkaserner, i bussar och egenhändigt snickrade hus. Riktig Christiania-stämning!

Energi

I Freiburg finns solpaneler på vart och vartannat tak. Utvecklingen har pågått under lång tid, drivet av målet att skapa alternativ för den kärnkraft man inte vill ha. Ingen annanstans har jag sett så många anti-kärnkraftsflaggor hänga från fönster och balkonger. Överallt i hela staden!

Att Tyskland beslutat att människor ska få leverera el ut på nätet till ett garanterat pris har gjort att över 2 miljoner människor i landet äger sin egen el. Tack vare att universitetet i staden sedan länge utvecklat solcellsteknik har solcellerna hittat sin plats både på kyrkans och fängelsets tak.

Bönder i regionen vittnar om att förnybar energiproduktion på gårdarna står för närmare hälften av inkomsterna. Vi besökte en gård som fick 40 procent av sin inkomst från energiproduktion, 38 procent från solcellerna på taken, 2 procent från markhyra till det kooperativa vindkraftverket alldeles bredvid gården.

Folkligt engagemang

Människors engagemang har varit helt avgörande för utvecklingen i Freiburg. Lokala folkomröstningar har genomförts de senaste åren i frågor om det lokala bostadsbolaget och spårvagnsutbudet. Men störst skillnad i vardagen gör att människor aktivt får delta i utformningen av sina bostadsområden. Genom stadsplanering som skapar mötesplatser för människor ges också möjlighet för många spännande möten. På marknaden i Vauban träffade jag t ex Maria som läser svenska på universitetet och sålde ekologiska grönsaker.

För att möta utmaningen med ökade klimatutsläpp är det viktigt med positiva exempel som visar att det går att kombinera hållbar utveckling med det goda livet. Freiburg visar att det behövs modiga politiker och folkligt deltagande med en långsiktig gemensam vision. Kan de kan vi!

Konsumtionen – en känslig klimatfråga

Stina Bergström — Sat, 31 Mar 2012 13:15:27 +0000

Idag har Värmlands Folkblad en artikel om en klimatfråga regeringen inte vill diskutera; de stora klimatutsläpp som vår ökande konsumtion orsaker. Jag är intervjuad i artikeln eftersom miljöpartiet, som enda parti, försöker lyfta dessa utsläpp. Våra ekologiska fotavtryck blir inte mindre för att vi placerar dem på andra sidan jordklotet…

Värmländsk industri, jordbruk, fordon, energi, bostäder och så vidare spyr ut 1,5 miljoner ton koldioxid om året. En siffra som glädjande nog minskar. En annan siffra fortsätter dock öka: vad vi värmlänningar konsumerar. Varuimporten motsvarar nu utsläpp på 1,3 miljoner ton koldioxid per år, menar Fredrik Holm, miljöstrateg på länsstyrelsen.

Igårdagens VF hade Fredrik Holm och Värmlands landshövding Eva Eriksson en bra och skarp debattartikel ”Värmland kan mer” där de kritiserar regeringen och naturvårdsverket för att inte ta i frågan.

En genomsnittssvensk orsakar runt tio ton koldioxidutsläpp per år, varav cirka fyra beror på importerade varor. För att hejda klimatpåverkan borde dessa utsläpp minskas till ett à två ton, skriver Eva Eriksson och Fredrik Holm.

Energi och trafik på Eu-möte i Köpenhamn

Stina Bergström — Tue, 27 Mar 2012 17:22:20 +0000

På väg hem efter spännande dagar i Köpenhamn. Jag har representerat trafikutskottet vid det danska ordförandemötet på temat klimat, energi och transporter. Det var spännande att få diskutera dessa frågor med toppolitiker från hela EU. Spännande, men också nedslående…

Danska energimål

Det danska folketinget tog nya högre energimål i slutet av förra veckan och om dem berättade Lars Aagaard, från CEO, Danich Energy Association. Han berättade också om den danske inställningen till energianvändning sedan oljekrisen på 70-talet och det danska nejet till kärnkraft 1983. Ett nej som lett till att Danmark har Europas energieffektivaste industri och att 20 procent av danskarnas el idag kommer från vindkraft. Målet är 50 procent till år 2020.

Vindkraft

Vi gjorde ett studiebesök till Köpenhamnarnas första vindkraftpark med 20 snurror. ”Vi byggde den för att visa svenskarna vad som gäller och få dem att stänga Barsebäck” berättade vår guide och tillika ordförande i vindkraftkooperativet med glimten i ögat. Vindkraftparken invigdes också samma år som den första reaktorn stängdes. Den ger el till 80 000 individer och ägs av en massa Köpenhamnare.

Klimatutsläppen från trafiken ökar

På tisdagen var temat ”Transporter”. En rad framstående forskare berättade vart vi är på väg i förhållande till våra klimatmål, dvs inte alls åt rätt håll, transportsektorn i Europa ökar stadigt sina klimatutsläpp och står nu för 30 procent av totalen.

För att sedan berätta vilka möjligheter vi har att komma rätt om den politiska viljan finns. Och att den inte finns överallt var tydligt vid den efterföljande frågestunden/debatten bland delegaterna. Själv tog jag upp frågan kring flygets ökning och hur mycket vi måste minska transporterna för att uppnå 2-gradersmålet.

Köpenhamn CO2-neutralt år 2025

En mer optimistisk presentation gjorde Brian Hansen, chef för Köpenhamns trafikkontor. Köpenhamn har som mål att bli CO2-neutralt år 2025 och ett led i det är att öka kollektivtrafiken (hela K-hamn är nu en byggarbetsplats, tunnelbanan byggs ut åt alla håll) och cyklingen. Redan idag cyklar 37 % av k-hamnarna till jobbet (68% av dem året runt !) och målet är 50 %. Familjecyklarna blir allt vanligare och snart går cyklarna om bilarna vad gäller antal passagerare per fordon – idag ligger det på i snitt 1,5 för båda.

Varför cyklar Köpenhamnarna kan man fråga sig. Jo helt enkelt för att det är enklaste sättet att ta sig fram säger 56 procent, 21 procent gör det för motionen, 12 för att det är billigt. Bara 1 procent för att det är miljövänligt. Så ett tips till Stockholmspolitiken och politiker i andra städer – åk till Köpenhamn och se och lär. Och anta utmaningen att bli CO2-neutrala till år 2025 genom. Bygg fler vindkraftverk, cykelbanor och kollektivtrafik.

Hejja LRF – mer vindkraft i Värmland!

Stina Bergström — Sat, 24 Mar 2012 16:29:56 +0000

Idag ger Erik Evestam från LRF svar på tal i NWT. I ”Tänk om vi fått del av vattenkraftens intäkter” bemöter han sakligt och skarpt angreppet från Jonny Fagerström och Björn Törnvall från den suspekta organisationen Svenskt landskapsskydd. Två herrar som ofta kritiserat LRF:s (och alla andras) positiva inställning till vindkraft. Utveckling av Vindkraften och bioenergin är viktiga för landsbygden menar Erik Evestam bland annat och avslutar med att slå fast:

”Den debatt som Svenskt Landskapsskydd driver är ofta aggressiv och konspiratorisk. Den piskar upp otrevliga stämningar i bygderna som förstör samarbetsandan långt utanför vindkraftens gränser. Alla skulle tjäna på en mer sansad diskussion och i det sammanhanget vore det intressant att få höra er vision för framtidens energisystem. På den frågan blir ni alltid svaret skyldiga”

Hälften av elen från vinkraft år 2020 i Danmark

I Danmark finns inte dessa klimatskeptiker och kärnkraftskramare. Där tog man igår ett historiskt, radikalt och enat beslut i stortinget om nya energimål som bland annat innebär att 50 % av den danska elen redan år 2020 ska komma från vindkraft. Hejja Danmark!

I början av nästa vecka arrangerar danskarna en EU-konferens om energi och transporter. Jag kommer, tillsammans med Mats Odell, ordförande i näringsutskottet, att representera Sverige. Det ska bli jättespännande att höra mer om den danska energiöverenskommelsen. Och om den danska inställningen till framtidens transportsystem.

läs mer om de danska klimat- och energimålen på supermiljöbloggen

Inlandsbanan – fixa spåret Filipstad och Mora

Stina Bergström — Sun, 18 Mar 2012 10:02:03 +0000

I torsdags frågade jag infrastrukturminister vad hon anser om Inlandsbanans framtid. Både den delen som idag används för godstrafike mellan Mora och Gällivare och den delen som idag ligger i ”träda” mellan Filipstad och Mora. Den sista frågan fick jag inget svar på…

Filipstads-tidiningen /NWT skriver om vår debatt och mina visioner för inlandsbanan; Inga löften från ministern om hela Inlandsbanan