Stina Bergström (MP)
Etikett. Klimatlag

Klimatdebatt i riksdagen – och i Almedalen

Sitter och förbereder Almedalens alla debatter. Det är bland annat ett flertal miljödebatter (inklusive tre om skogspolitik) en om Vänersjöfart, om klimatanpassning, biodrivmedel och – kanske det mest spännande – ett seminarium om det klimatlagen. Där jag ska svara på frågan : Blev det som ni trodde ? Att införa en klimatlag med ambitiösa klimatmål var nämligen Miljöpartiet viktigaste vallöfte 2014.

Klimat var också temat för det här riksdagsårets sista debatt för mig. Självklart pratade jag om klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket då också. Du kan se eller läsa hela debatten här på riksdagens hemsidan.

Detta sa jag i mitt inledningsanförande:

TALMAN

Det har varit en rekordvarm – och torr – vår. Redan i slutet av maj fick min granne lov att slå höet. En rekordtidig –  och rekordliten – hörskörd.

I helgen träffade jag en släkting som är fårägare. Han höll på att flytta tackorna och lammen till avlägsna skogsbeten för att hagarna, med de säkra rovdjursstängslen, var helt avbetade. Alternativet var nödslakt.

Klimatförändringarna påverkar oss och miljontals människor över hela världen redan idag. Torka, översvämningar och en ökande medeltemperatur håller på att göra delar av världen obebolig.

Det är en skrämmande utveckling. Visst är det skönt med värme. Men det är inte skönt med skogsbränder, borttorkade skördar, sinande brunnar och nödslaktade djur. Inte heller för den delen bortspolade vägar och vattenfyllda hus.

Klimatförändringarna är inte heller något som bara drabbat oss. Det är något som vi själva orsakat.  Genom att bränna fossil olja och kol i alla dess former, Genom våra ökade utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser till atmosfären.

Vi måste både minska våra utsläpp och anpassa oss till det förändrade klimat vi redan orsakat. Om detta handlar dagens betänkande som bland annat behandlar två propositioner och en skrivelse från regeringen.

Jag kommer att koncentrera mitt anförande på skrivelsen – En klimatstrategi för Sverige.

 

TALMAN

När jag läser skrivelsen blir jag, som Miljöpartist, så stolt. I skrivelsen berättar regeringen vad vi har gjort under den här mandatperioden för att minska klimat utsläppen. Och det är väldigt mycket.

Och jag tycker fler riksdagsledamöter i den här kammaren kan sträcka på sig. Det är stort och viktigt att vi kommit överens om hur regeringen ska arbeta i en klimatlag, om klimatpolitiska mål och om att inrätta ett klimatpolitiskt råd. Allt detta är nu på plats efter att miljömålsberedningen, vari jag var miljöpartiets representant, lämnade sitt förslag våren 2016 och vi gemensamt klubbade det klimatpolitiska ramverket i juni 2017 i denna kammare. Lagen trädde i kraft 1 januari i år och klimatrådet har börjat sitt arbete.

Som miljöpartist tar jag mig rätten att sträcka lite extra på mig. Att införa ett klimatpolitiskt ramverk var Miljöpartiets viktigaste vallöfte inför förra valet. Nu har vi kommit överens med alla andra partier i riksdagen, förutom Sverigedemokraterna. Senaste år 2045 ska Sverige inte lämna några nettoutsläpp till atmosfären för att därefter uppnå negativa utsläpp. Vi är överens om delmål en till 2030 och 2040. Vi är också överens om att trafikens utsläpp, vår stora utmaning, ska minska med 70 procent till 2030.

 

TALMAN

Vi kom också överens om en del viktiga åtgärder och styrmedel i miljömålsberedningen som redovisas i denna skrivelse – till exempel att klimat- och miljöfrågorna ska integreras i alla politikområden, att resebidraget måste förändras, att kommunerna ska få möjligheter att införa miljözoner för lätta fordon i städerna och att andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång ska vara minst 25 procent 2025, uttryckt i personkilometer.

Miljöpartiet i regering har också sjösatt en mängd ytterligare klimatåtgärder. Som Bonus-Malus vid nyinköp av bilar, elfordonspremie, bränslebyte för att öka inblandningen av biodrivmedel, stöd till kommunernas klimatarbete genom klimatklivet och stadsmiljöavtalen.

Vi har ökat stödet till biogas, ökat skatten på fossila drivmedel och infört flygskatt.

Och idag tar vår klimatminister Isabella Lövin ett viktigt spadtag för pilotprojektet Hybrit för en fossilfri stålindustri. En satsning som kommit till stånd tack vare regeringens stöd till klimatinnovationer inom industrisektorns, det s k Industriklivet. Ett exempel på att det ibland är det nödvändigt att använda fler än ett styrmedel för att minska vissa utsläppen. Industriutsläppen omfattas ju även av EU:s utsläppshandelssystem.

 

Men, TALMAN. Trots alla dessa beslut. Trots att den här regeringen, till skillnad från den tidigare alliansregeringen,  prioriterat klimatutmaningen. Trots att Sverige hamnar högst i topp både på FN-chefens och den internationella miljöorganisationen CAN:s lista över länders klimatarbete, räcker det inte. Mycket mer behöver göras, de styrmedel som är plats behöver skärpas och nya åtgärder behöver komma på plats.

Miljöpartiet har därför, som enda parti, tagit fram en klimatfärdplan för hur riksdagens mål ska kunna nås och överträffas. Vi är väl medvetna om att om vi ska uppnå Parisavtalet – dvs om vi ska lyckas begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2% med en inriktning mot  1, 5 %-behöver vi minska våra utsläpp i en snabbare takt. Vi behöver överträffa riksdagens mål med råge.

Vi måste också inse att vi är ansvarige inte bara för våra territoriella utsläpp utan även för de utsläpp vi orsakar i andra länder genom vår konsumtion. Under de senaste tjugo åren har våra konsumtionsutsläpp i andra länder ökat med 50 procent. Under samma period har våra territoriella utsläpp minskat med 30 procent. Sveriges utsläpp har minskat, men inte svenskarnas.  Det håller inte, som vissa politiska företrädare vill göra gällande, att säga att Sveriges andel av världens utsläpp är försumbar. För när det gäller svenskarnas utsläpp ligger vi i topp.

 

TALMAN

Miljöpartiets klimatfärdplan innehåller över 140 förslag på åtgärder. Det är förslag på åtgärder för att minska utsläppen inom alla sektorer – transporter, energi, mat, ekonomi, konsumtion.  Många av dem återfinns i vårt valmanifest, dvs det är klimatåtgärder vi prioriterar att få på plats redan nästa mandatperiod. Låt mig nämna några av dem:

Vi vill stoppa prospektering och nyexploatering av fossilenergi som kol, olja och fossilgas samt fasa ut subventionerna till den fossila energin – i Sverige, Eu och globalt.
Vi vill införa etappmål per mandatperiod för minskning av konsumtionens klimatpåverkan.
Vi vill göra en bred översyn av skattesystemet inom livsmedelskedjan i syfte att hitta vägar för att minska matens negativa klimatpåverkan. Vi vill bland annat införa en antibiotikaskatt på kött.
Vi vill rusta upp järnvägen rejält i hela landet, bygga nya stambanor för höghastighetståg, göra det enklare att boka utlandsresa med tåg samt inför ett nationellt biljettsystem för alla kollektivtrafik i hela Sverige.

Miljöpartiet tror på breda överenskommelser. Vi är stolta över Miljömålsberedningens klimatöverenskommelse och Energiöverenskommelsen med sikte på 100 % förnybart. Nästa mandatperiod vill vi genomföra en bred skattereform med grön skatteväxling som grund. Vi vill se blocköverskridande skattesamtal och nå överenskommelser som gynnar cirkulär och delandets ekonomi.

För att bara nämna några av alla våra klimatförslag som finns i vårt valmanifest och vår klimatfärdplan…

 

TALMAN

Klimatet har redan ändrats i Sverige. Temperaturökningen  i Sverige är dubbelt så stor som det globala genomsnittet. Forskarnas klimatscenarior uppskattar att vi kommer att få  5-6 grader varmare i slutet av 2000-talet. En grad av den uppvärmningen har vi redan.

Vi märker det i bristen på vatten och i för mycket vatten. I Värmland har många drabbats hårt när åar, älvar och sjöar översvämmats och fyllt hus med vatten och spolat bort vägar och järnvägsbankar.

Vid sidan av att hejda klimatförändringarna måste vi också anpassa oss till dem. I det här betänkandet behandlingar vi regeringens strategi för klimatanpassning. Regeringens föreslår två ändringar i plan- och bygglagen och lyfter fram ett antal områden som särskilt angelägna för det fortsatta arbetet bland annat arbetet med att förhindra ras, skred, erosion och översvämningar som hotar samhällen, infrastruktur och företag.

Jag vill avslutningsvis lyfta fram en viktig klimatanpassningsåtgärd, som  Miljöpartiet nämner i vår klimatfärdplan och som också Boverket lyft fram som en viktig åtgärd. Nämligen att ny bebyggelse måste anläggs med god marginal från strandkanter för att minska översvämningar- och skredrisken.

Ett stärkt strandskydd är med andra ord ett skydd mot kommande klimatförändringar.

Det är märkligt att så många partier i den här riksdagen inte har insett det. Att bygga sina bostäder på höjder och inte på stranden är något våra förfäder i alla tider förstått vitsen med. Det är märkligt att politiker och partier idag, när vi verkligen har anledning att hålla oss till den goda regeln, vill göra det omvända. En uppluckring av strandskyddet har inte bara negativa effekter på växt- och djurlivet och friluftslivet. Det  gör oss också mer sårbara för klimatförändringarna.

TACK för ordet och ett tack till alla mina utskottskamrater för den här mandatperiodens alla livliga debatter.

 

Klimatförhandlingar i Bonn

 Efter långa nattmanglingar slogs klubban i bordet. Tidigt i morse avslutades FN-s klimatförhandlingar Cop 23 som i år ägde rum i Bonn. Jag har varit med i den svenska delegationen denna sista högnivå-vecka och det har varit spännande dagar fyllda med förhandlingar, seminarier och möten.

Och även om detta klimatmöte inte kommer att gå till historien som det mest händelserika och betydelsefulla har ändå flera viktiga saker beslutats. Väntande och mer oväntade.

Vem ska göra vad och vem ska betala ?
Mötets huvudsyfte var att fortsätta förhandla fram den regelbok som ska se till att Parisavtalet genomförs. Förhandlingarna har präglats av att den s k likatänkande gruppen av utvecklingsländer LMDC:s, med Kina, Indien, Saudiarabien och Iran i spetsen, hårt har drivit att olika regler ska gälla för utvecklade länder och utvecklingsländer, enligt det system som nu gäller.
Frågor om hur mycket som vi, de utvecklade länderna som orsakat klimatförändringarna, ska ersätta de drabbade länderna för skador och betala för klimatanpassning har också varit en stor fråga i förhandlingarna. Som dock FIJU-ordförandeskapet mycket har lyckats lösa ut genom att skjuta en del frågor framåt.

Diskussionerna om hur översynen av hur arbetet går globalt ska göras har varit konstruktiv men många frågor återstår att lösa. Att de frivillliga åtaganden om utsläppsminskningar som världens länderna lämnat in är helt otillräckliga för att uppfylla Parisavtalet står redan klart. Vissa länder vill också att andra aspekter också ska in i översynen, förutom de som nämns i Parisavtalet.

Hur ska utsläppen minska till 2020 ?
LMDC- gruppen hade inför förhandlingarna föreslagit en ny dagordningspunkt om uppföljning och ambitionen gällande tiden före 2020 då Parisavtalet träder i kraft. En diskussion som tog lång tid men som hade det goda med sig att EU under mötet beslutade att ratificera den andra del i det s k Koyotoprotokollet (där endast utvecklade länder förbinder sig att minska sina utsläpp). Ingen stor sak kan man tycka eftersom det bland EU-länderna bara är Polen som inte fått tummen ut och tagit beslut i sitt parlament. Och eftersom EU redan med råge uppfyllt sitt åtagande, som liksom andra länders åtaganden är blygsamma. Men politiskt var det viktigt för att ro andra förhandlingar i hamn.

Beslut om att fasa ut flourkolväten
Mer viktigt för klimatet är istället att flera länder, inklusive Sverige, under mötet gick ut och berättade att man tänkte ratificera det s k Kigalitillägget till Montrealprotokollet. Ett tillägg som rör växthusgaserna flourkolväten, HFS och att åtgärder ska tas för att minska produktion och förbrukning av dessa. Eftersom tillräckligt många länder nu har ratificerat kommer tillägget att träda i kraft. Och detta är viktigt – om HFS utfasas kan det minska uppvärmningen med upp till 0,5 grader till 2100.

Jämställdhet och klimatlag
Under mötet beslutades om en två-årig handlingsplan för genderfrågor i klimatförhandlingarna. Ett litet steg i rätt riktning om inte alls lika skarpt som det borde varit.

Men ett klimatmöte är inte bara förhandlingar – det består också av mängder av spännande seminarier, anföranden från ministrar, debatter och möten. Själv presenterade jag bland annat den svenska klimatlagen tillsammans med Isabella Lövin vid ett välbesökt seminarium.

Nästa års möte kommer att äga rum i Polen. Om det kan man ju tycka två saker. Antingen att det är sorgligt att EU:s mest bakåtsträvande land i klimatfrågan ska stå värd. Eller så kan man tänka att detta kan bli en riktigt bra anledning för Polen att skärpa sig.

Berättar om hur den svenska klimatlagen förhandlades fram tillsammans med Johanna Sandahl från SNF och Maria Malmer Stenergard(M)

Träffar spanska parlamentariker. De håller på att ta fram en klimatlag och hade många frågor om den svenska

 

 

Lånecyklarna var många och det bästa sättet att ta sig mellan de olika delarna av det stora Cop-området

Tog en kaffe med Elisabeth May, språkrör och parlamentariker för de Kanadensiska gröna. Hon är en av mina förebilder och har varit grön politiker i decennier. Alltid lika inspirerande och lärorikt att träffa henne

Klimatlag och klimatmål på G

I torsdags togs ett historiskt regeringsbeslut som gett eko världen över. Regeringen beslutade om förslag till ett nytt klimatpolitiskt ramverk som ska läggas fram för riksdagen i vår. Det består av nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd.

Ramverket baseras på förra årets överenskommelse inom den parlamentariska Miljömålsberedningen vilket jag tidigare har bloggat om. Jag var Miljöpartiets representant i beredningen och det känns stort att se ens  baby växa och ta form. Jag tror att de andra ledamöterna i beredningen delar min känsla.

Klimatlagen är historisk. Den har vi miljöpartister kämpat länge för och det är vårt främsta vallöfte. Det här är ett stort beslut för Sveriges unga, våra barn och barnbarn. Att den har väckt stor uppmärksamhet världen över är förklarligt – har ligger Sverige i framkant.

Klimatlagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Regeringen ska i budgetpropositionen varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen och ta fram en klimathandlingsplan varje mandatperiod.  Regeringen föreslår, som ett långsiktigt klimatmål, att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Regeringen har också sagt ja till de andra målen vi föreslog – etappmålen för 2030 och 2040 och målet att utsläppen från trafiksektorn ska minska med minst 70 procent till 2030 (jmf med 2010) Klimatlagen ska säkerställa att Sverige minskar utsläppen i den takt som behövs för en globalt hållbar utveckling. Vi ser nu oroväckande väderfenomen världen över och vi inledde det nya året med rapporter om värmerekord i arktis. Det visar på hur viktig klimatlagen är.

Bilden  när Isabella med medarbetare skriver under väckte även den stor uppmärksamhet världen över…

klimatlagsbild

 

 

Politisk enighet om klimatlag

Igår var en stor dag. Då presenterade vi ledamöter i Miljömålsberedningen vårt förslag på en klimatlag och ett långsiktigt klimatmål. Vi kom överens om de sista bitarna i vårt delbetänkande, som ska lämnas inom kort till miljöminister Åsa Romson, i måndags.

Vi är överens om att föreslå regeringen om att införa ett klimatpolitiskt ramverk för att styra upp och skärpa den svenska klimatpolitiken. Vi föreslår också att delar av detta ska lagstiftas i en klimatlag. Det är viktigt för att klimatarbetet ska tuffa på framöver oavsett regering. En klimatlag har MP drivit sedan 2012 när vi motionerade om det i riksdagen första gången. Det har under beredningens gång varit viktig för mig med en lag. Jag är nu väldigt stolt och glad över att fler partier har anslutit oss till miljöpartiets förslag

Vi föreslår också en precisering och skärpning av alliansens vision av nettonollutsläpp till 2050. Vi föreslår, efter mycket förhandlande, att målet tidigareläggs till senast 2045 och att minst 85 procent ska ske genom minskade utsläpp och att kvarvarande utsläpp med gällande internationella regler, t ex förstärkt upptag av växthusgaser i jord och skog. Självklart har jag som miljöpartist drivit tuffare mål i beredningen. Men jag tycker det är bra att vi har enats om ett mål. Jag är också övertygad om att det kommer att vara möjligt att minska utsläppen fortare. Vi ser att vi historiskt har lyckats med att minska de nationella utsläppen fortare än vad vi gjort när satte målet.

Men ska vi hejda klimatförändringarna måste vi också ha åtgärder och strategier för att minska utsläpp som hamnar i andra länder på grund av vår konsumtion. De utsläppen ökar nu stadigt, samtidig som våra nationella utsläpp minskar. Det gäller inte minst vårt ökande flygresande som redan idag har lika stor klimatpåverkan som vårt bilåkande.

Hur vi ska minska klimatutsläppen, vilka politiska styrmedel och åtgärder som behövs för att minska både nationella- och konsumtionsutsläpp, det ska beredningen nu arbeta med fram till i juni då vi ska lämna vårt slutbetänkande. Det kommer nog att bli ett tufft arbete. Men spännande och viktigt.

Här kan du läsa gårdagens debattartikeln i DN.

Här kan du läsa om uppgörelsen på Miljöpartiets webb.


Senaste inläggen.
Bloggat på nwt.se.
Desktop