Stina Bergström (MP)
Etikett. Åsa Romson

Klimatlagen klubbad !

Att införa ett klimatpolitiskt ramverk med en klimatlag var Miljöpartiets främsta vallöfte i valet 2014. Jag har haft uppdraget att vara miljöpartiets representant i det arbetet och skrivet om det flera gånger på min blogg.

Igår var det  stort att, tillsammans ledamöterna från 7 av riksdagens 8 partier, få trycka på ja-knappen. Ja till:

  • En klimatlag som styr regeringens, denna och kommande, klimatarbete.
  • Inrättandet av ett expertorgan, ett klimatpolitiskt råd, som ska vara rådgivande och kontrollerande.
  • Ett långsiktigt mål om att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären för att därefter uppnå negativa utsläpp
  • Etappmål för 2030 och 2040
  • Ett mål om att trafikens utsläpp ska minska med 70 procent till 2030.

I onsdags hade vi en väldigt bra debatt med anledning av beslutet där både nuvarande klimatminister Isabella Lövin och initiativtagaren till lagen Åsa Romson deltog.

Läs den eller se den här.

 

 

Politisk enighet om klimatlag

Igår var en stor dag. Då presenterade vi ledamöter i Miljömålsberedningen vårt förslag på en klimatlag och ett långsiktigt klimatmål. Vi kom överens om de sista bitarna i vårt delbetänkande, som ska lämnas inom kort till miljöminister Åsa Romson, i måndags.

Vi är överens om att föreslå regeringen om att införa ett klimatpolitiskt ramverk för att styra upp och skärpa den svenska klimatpolitiken. Vi föreslår också att delar av detta ska lagstiftas i en klimatlag. Det är viktigt för att klimatarbetet ska tuffa på framöver oavsett regering. En klimatlag har MP drivit sedan 2012 när vi motionerade om det i riksdagen första gången. Det har under beredningens gång varit viktig för mig med en lag. Jag är nu väldigt stolt och glad över att fler partier har anslutit oss till miljöpartiets förslag

Vi föreslår också en precisering och skärpning av alliansens vision av nettonollutsläpp till 2050. Vi föreslår, efter mycket förhandlande, att målet tidigareläggs till senast 2045 och att minst 85 procent ska ske genom minskade utsläpp och att kvarvarande utsläpp med gällande internationella regler, t ex förstärkt upptag av växthusgaser i jord och skog. Självklart har jag som miljöpartist drivit tuffare mål i beredningen. Men jag tycker det är bra att vi har enats om ett mål. Jag är också övertygad om att det kommer att vara möjligt att minska utsläppen fortare. Vi ser att vi historiskt har lyckats med att minska de nationella utsläppen fortare än vad vi gjort när satte målet.

Men ska vi hejda klimatförändringarna måste vi också ha åtgärder och strategier för att minska utsläpp som hamnar i andra länder på grund av vår konsumtion. De utsläppen ökar nu stadigt, samtidig som våra nationella utsläpp minskar. Det gäller inte minst vårt ökande flygresande som redan idag har lika stor klimatpåverkan som vårt bilåkande.

Hur vi ska minska klimatutsläppen, vilka politiska styrmedel och åtgärder som behövs för att minska både nationella- och konsumtionsutsläpp, det ska beredningen nu arbeta med fram till i juni då vi ska lämna vårt slutbetänkande. Det kommer nog att bli ett tufft arbete. Men spännande och viktigt.

Här kan du läsa gårdagens debattartikeln i DN.

Här kan du läsa om uppgörelsen på Miljöpartiets webb.

Klimatavtalet klubbat!

”I use to say We must, We can, sometimes We will. today I say: We did! Igår var FN: klimatchef Christiana Figueres strålande lycklig.

För igår kväll gjorde världens länder äntligen det. Ordförande Laurent Fabius fällde klubban och klimatavtalet var på plats. Det gick så fort att vi i observatörssalen knappt hängde med. Vi hade suttit och väntat länge på att det sista ”stormötet” skulle börja. Och trott på ytterligare nattmanglingar.

Den ”finala” versionen av klimatavtalet presenterades vid lunchtid. Att både den franska presidenten Holland och FN: s generalsekreterare Ban-Ki-Moon var inkallade att hålla tal var både starkt och lite oroande. Att Hollands uppmaning till parterna att nu skriva under detta så länge förhandlande, kompromissade avtal för att ”ni har möjligheten att förändra världen” riktade sig speciellt till vissa länder som obstruerat under natten var inte svårt att gissa.

Och de lyssnade. Avtalet gick igenom med några mindre språkliga och ”tekniska”  ändringar. Väl så viktiga för vissa länder….

Att formuleringar om att skärpa målet från 2-grader till 1,5 graders uppvärmning skulle finnas med i avtalet trodde jag inte när jag kom till Paris. Det är riktigt bra. Att ländernas nationella åtaganden i dag snarare pekar på 3 grader är förstås skrämmande. Men därmed ännu viktigare att den punkt vår miljöminister Åsa Romson och hela EU slagits hårt för, nämligen att åttagandena ska uppdateras och höjas vart 5 år,  finns med i avtalet.

Att det inte finns någon paragraf kring hur mycket utsläppen ska minska i världen till när, vilket EU oxå drivit,  är förstås dåligt. Men å andra sidan ; detta kan klimatforskarna räkna ut åt oss.

Skrivingarna kring klimatinvesteringar och ersättningar för förluster och skador till drabbade utvecklingsländer pga klimatförändringarna borde ha varit skarpare, men blev så bra de kunde bli när beslut ska fattas med konsensus. Mycket tack vare Åsa Romson och hennes Bolivianska ministerkollegas arbete som förhandlingsledare för de frågorna.

Medan jag väntade på sista mötet igår hann jag delta i en av de demonstrationer som gick av stapeln i Paris under dagen. På Marsfältet vid Eiffeltornet var det tjockt med människor, många klädda i rött, som bildade mänskliga kedjor sjöng och skanderade. Jag träffade  partikamrater från England, fältbiologer från Sverige, Jorden vänner från latinamerika mm mm. Utan alla dessa klimataktivister över hela världen skulle aldrig världens ledare igår kväll kommit överens om att börja förändra världen. Det är viktigt att komma ihåg.

Nu är det bara att kavla upp ärmarna och göra verklighet av Parisavtalet. Klimatarbete görs inte i ett dokument. Det görs i företag, hushåll, kommuner, regioner och i riksdagen. För mig som klimatpolitisk talesperson för miljöpartiet kommer arbetet nu att bli roligare och lättare med avtalet i ryggen.

Och vi politiker som sitter i miljömålsberedningen, och ska ta fram klimatmål för Sverige, vi har fått ett tydligt tecken om att skärpa till det arbetet. Om vi ska hamna på 1,5 grader istället för 2.

 

 

 

Bland ministrar och sillgrisslor i Almedalen

image

Så var då min sjätte Almedalsvecka avklarad. I år körde jag en kort, men intensiv variant. På två dagar avverkade jag sex debatter, ett studiebesök hos sillgrisslorna på Stora Karlsö, en mängd möten, samt några mediaframträdande. Blev bland annat intervjuad i Sveriges radio om varför Miljöpartiet tycker att Ojnareskogen ska bli Natura 2000-området, inte ett kalkbrott.

image

Det är många som har synpunkter på Almedalens vara eller inte vara. Jag brukar tänka på den engelske parlamentariker jag träffade i London för några år sedan. Han tyckte Almedalen var detå mest fantastiska uttrycket för en öppen demokrati.

–  Att vem som helst kan gå omkring och lyssna på ministrar och riksdagsledamöter när de diskuterar alla politiska områden. I en god och respektfull ton. Det är världsunikt och jag skulle verkligen vilja att vi hade något liknande i vårt land, sa han.

Bra samtalston
Just detta att debatterna i Almedalen förs i en annan samtalston tycker jag, särskilt efter detta tuffa riksdagsår, är så skönt. Och konstruktivt.

Som att få diskutera klimatpolitiken och det klimatpolitiska ramverket med Johan Hultberg (M), RickardNordin (C) och Isak From (S) vid Skogsindustrierna m fl:s seminarium ” Hur långt före kan vi gå” och göra klart att vi alla tycker att Sverige ska gå före i klimatarbetet. Ingen av oss höll med Runar Brännlund från Umeå universitet i hans åsikt att det är bättre om utsläppsminskningarna bara görs någon annanstans i världen.

image

Eller att höra Jesper Skalberg (M) säga att det kan vara en bra ide att höja koldioxidskatten i Miljöaktuellts seminarium ”Vart är den svenska miljö- och hållbarhetspolitisken på väg”.

Eller att diskutera klimatanpassning och kemikaliepolitik med Miljö- och jordbruksutskottets nye vice ordförande Christina Yngve (C), vara överens om många viktigt förslag och klargöra att här har vi en majoritet i riksdagen.

Det känns hoppfullt. Låt oss skapa majoriteter kring de viktiga miljö- och klimatfrågorna istället för att använda dem som slagträ i kammardebatterna.

Kors rätt att beta
Ett seminarium kommer jag att bära med mig speciellt från den här Almedalsveckan. Djurens rätts seminarieum ”Den svenska mjölkkrisen – ska kor betala priset” där veterinären Johan Beck-Friis tydligt och pedagogiskt slog fast att det är lönsamt för bonden att korna får vara ute och beta. Elsa Frizell på tidningen Djurskyddet har skrivit en bra sammanfattning av hans budskap.

Vid samma seminarium berättade Rolf-Axel Nordström hur hans djur lever på Ängavallen, som familjen driver ekologiskt och säljer allt direkt till konsumenterna. Där får kalvarna vara med sina mammor i många månader och dela på mammans mjölk med oss mjölkkonsumenter. Att sedan Rolf-Axel får lönsamhet på sin gård och har ett 20-tal anställda, medan hans granne som har ett lika stort konventionellt jordbruk knappt har råd att anställa någon som hjälp är ngt som är viktigt att ha med sig när vi diskuterar Sveriges livsmedelsstrategi och jobbskapande.

Stora Karlsö
Veckan höjdpunkt var att, efter nästan 30 år, återse Stora Karlsö. WWF och Stockholm Reciliance Center hade bjudit in klimat- och miljöminister Åsa Romsom och ett 20-tal andra deltagare för att diskutera miljöproblemen i Östersjön och världens alla hav. Från den gröna riksdagsgruppen var det jag Emma Nohren och Janine Alm Ericsson, vår ekonomiskpolitiska talesperson, som var med. Vad behöver politiken göra, vad är de stora utmaningarna idag med flera frågor avhandlades.

Och så fick vi vara med och ringmärka Sillgrissleungar. Över 700 stycken hann vi och alla andra frivilliga fånga in och ringmärka när de denna natt vågade språnget. När de, lockade av pappas rop ute i vattnet, hoppade från de höga klippavsatserna och föll rakt ned på den steniga stranden. För att på bara några sekunder resa sig upp och springa ned till vattnet. Det gällde att vara snabb för att hinna fånga dem för att ringmärka dem innan de fick fortsätta sin färd ut till havs!

Det var en fin avslutning på ett intensivt riksdagsår. Nu tänker jag bara njuta av sommaren ett tag och ta ledigt från blogg och andra sociala medier. En skön sommar önskar jag er läsare.

image

 

 

 

 

 

Omtag om vargen

Idag presenterar miljöminister Åsa Romson och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht regeringens överenskommelse om vargpolitiken i en artikel på SVD brännpunkt. Det är glädjande att regeringen nu tar omtag i vargfrågan och gör om och gör rätt.

Naturvårdsverket får i uppdrag att på ett vetenskapligt sätt utreda hur många vargar vi måste ha i Sverige för att få en livskraftig stam. De regionala viltförvaltningsdelegationerna kommer att utvärderas och en permanent Vargkommitté tillsättas. Anslagen för viltskydd kommer att höjas och jordbruksverket ska utreda nya och effektivare skydds- och stödåtgärder. Beslutsgången, som kritiserats hårt av både miljöorganisationer och Eu-kommissionen, ska ses över så att jaktbesluten går att överklaga i rätt ordning. Och skyddsjakten ska utvecklas. Det är bra – det är ju de vargar som angriper tamboskap och husdjur som är problemet.

I tisdags hade Emma Nohrén och jag en artikel i NWT om Miljöpartiets hållning i den infekterade vargdebatten.

Ny regering, nytt uppdrag

Nu händer det saker i en rasande fart. En rafflande valnatt,  en ny regering, en mycket grön regeringsförklaring och jag har valts som partiets Miljöpolitiska talesperson och ledamot i Miljö- och jordbruksutskott.

Det är stort.

Det har varit väldigt roligt att vara Trafikpolitisk talesperson i fyra år. Trafikfrågorna ligger mig nära om hjärtat. Men det gör också frågor som handlar om skog, jordbruk, miljö, naturvård och biologiskt mångfald. De frågorna kommer jag och Emma Nohrén (invald för Bohuslän men uppvuxen i Värmland), som är tjänstgörande ersättare och, att jobba med under de kommande fyra åren.

Det känns förstås tryggt att vi har en grön Klimat- och miljöminister; Åsa Romson, tillika partiets språkrör.

Det känns också tryggt att lämna över trafikfrågorna till Karin Svensson Smith som kommer att vara Trafikutskottets ordförande. Karin har en gedigen kunskap som tidigare ledamot i utskottet och som ordförande i Resenärsforum. Det bådar gott för kollektivtrafiken!

Självklart kommer jag som värmlandspolitiker att  fortsätta att arbeta för viktiga klimatsmarta infrastrukturinvesteringar för Värmland. Både för snabbare järnväg Stockholm-Karlstad-Oslo. Och för en fortsatt och utökad Vänersjöfart. Vilket innebär både nya slussar i Trollhättan och en bra brolösning i Göteborg. Där rör det på sig, både Sjöfartsverket och Karlstad kommun har nu tillsammans med många andra överklagat det förslag på en lägre bro som ligger. Jag tror personligen att det är mycket bra att ta omtag i den frågan. Vi behöver en ny bro i Göteborg som fungerar både för kollektivtrafiken och sjöfarten.

Det kommer att bli en spännande mandatperiod….

Skogsbrand och tågkaos

I helgen var jag utanför Röjdåfors, i norra Värmland, på en 60-årsfest. När vi satt ute och åt frukost på söndagsmorgonen kände vi lukten av brandrök. Först på eftermiddagen förstod vi att det var rök från den stora skogsbranden som fortfarande rasar i Västmanland. Den största branden i Sverige i modern tid. Jag känner med de som nu måste lämna sina hem med oro för att aldrig få återse dem.

Igår körde jag sonen till stationen i Karlstad. Vi fick krypa fram på 61:an när vi körde dit; regnet stod som en vägg utanför vindrutan och himlen lystes upp av blixtar. Väl framme förstod vi att vi kunde ha kört ännu långsammare; det låg ett träd över kontaktledningen mellan Karlstad och Kristinehamn. Tåget stod stilla och när ersättningsbussarna skulle komma visste ingen…

Både skogsbranden och gårdagens tågkaos är tecken på att vårt klimat håller på att förändras.

Förutom att hejda klimatförändringarna genom att minska våra CO2-utsläpp måste vi också höja beredskapen för att möta effekterna av vårt förändrade klimat.

MP:s förslag för bättre beredskap
Idag höll Per Bolund och Åsa Romson pressträff och presenterade våra förslag för bättre beredskap. Det handlar bland annat om mer pengar till räddningstjänsten och hemvärnet och att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ett nytt uppdrag; att skydda Sverige för effekterna av klimatförändringarna.

När det gäller järnvägen så handlar det förstås både om att göra järnvägen mer robust – till exempel genom att ta bort de träd som kan falla över en kontaktledning när det blir oväder -och att ha en bättre beredskap för att ta hand om försenade resenärer.

Jag avundades inte tåg-personalen på Karlstad C som igår gjorde sitt bästa för att lugna stressade och oroliga resenärer. Inte blev det lättare för att det var tre olika tågbolag som var inblandade. Vars personal skulle försökte förklara för resenärer att de inte fick åka med ”deras” buss som lämnade stationen halvfull för att de hade ”fel” biljett, åkte med ”fel” operatör och måste vända sig med sina frågor till en annan konduktör, ngn annan stans…

Sverige behöver en ny tågordning, både för tågen och för att möta klimatförändringarna. Sverige behöver en ny regering.

Halverad restid till Oslo

sthlm-oslo-twitter

I fredags hade Åsa Romson och jag pressträff om Miljöpartiets förslag för halverad restid med tåg Stockholm-Oslo. Genom att rusta upp befintliga spår, bygga dubbelspår och nya järnvägssträckningar för höghastighetståg skulle det gå att resa mellan Oslo- Stockholm på tre timmar, istället för som idag sex timmar.

Det skulle bland annat göra flyget mellan våra huvudstäder onödigt. Idag flyger 1,3 miljoner människor den sträckan varje år, med stora klimatutsläpp till följd.

Det skulle också betyda mycket för oss 4,5-5 miljoner människor som  bor längst sträckan. Att kunna åka Karlstad-Oslo på en timme, istället för tre, Karlstad-Örebro på 40 minuter, istället för 1 timme och 40 minuter, gör det mycket lättare att pendla till jobb och utbildning.

Här hittar du vårt PM om förslaget.

Nyhetsartikel i NWT

Intervju i P4 Värmland

 

 

 

 

MP:s infrastrukturmotion med tydliga klimatmål

I veckan har jag lämnat in Miljöpartiets infrastrukturmotion. Vårt svar på regeringens infrastrukturproposition som kom för några veckor sedan.

Det är positivt att regeringen tar omtag efter flera års tågkaos och bestämmer sig för att anslå mer pengar till järnvägen. De ska ha ett erkännande för att de tagit åt sig av kritiken från Miljöpartiet, den övriga oppositionen, alla väntande tågresenärer och frustrerade godsaktörer.

Men regeringen saknar en vision för hur våra transportsystem ska utvecklas. Strategin är att lappa och laga snarare än att bygga för framtiden. I vårt motförslag presenterar vi ett tydligt klimatmål för transporterna, en plan för hur de klimatsmarta transporterna ska utvecklas och förslag på hur vi kan minska bilberoendet i våra städer.

Om det skriver jag och  Åsa Romson på DNdebatt.

Ge järnvägarna ett lyft – inte Jas

I onsdags gjorde alliansens ett tågutspel. På en skakig tågvagn mellan Stockholm och Linköping berättades att de tänker satsa 55 miljarder extra på järnvägen fram till 2028.

Det är glädjande att regeringen har lyssnat på Miljöpartiet och alla frusna, försenade tågresenärer …. Synd att de inte lyssnade ordentligt – minst 100 miljarder på 10 år sa vi. Det är bra med nya ”snabbspår” i Östergötland och mellan Göteborg-Borås och lite mer pengar till järnvägsunderhåll. Men det behövs också mötesspår, dubbelspår och nya spår på andra håll i landet. Och mer pengar till underhåll…

Jan-Evert Rådhström (M) påstår på sin blogg att att Miljöpartiet bygger luftslott och att vi inte skulle ha finansiering för våra tågförslag. Snälla Jan-Evert Rådhström – politiken, liksom livet, handlar om att prioritera rätt. 90 Miljarder till stridsflygplan, 55 till järnvägen är alliansens prioritering. Miljöpartiet har en annan prioritering.

Om det skriver jag och Åsa i en debattartikel i fredagens Aftonbladet. Ge järnvägarna ett lyft – inte Jas.

 

Senaste inläggen.
Bloggat på nwt.se.
me too 22 Oct
Desktop