Stina Bergström (MP)

Klimatdebatt i riksdagen – och i Almedalen

Sitter och förbereder Almedalens alla debatter. Det är bland annat ett flertal miljödebatter (inklusive tre om skogspolitik) en om Vänersjöfart, om klimatanpassning, biodrivmedel och – kanske det mest spännande – ett seminarium om det klimatlagen. Där jag ska svara på frågan : Blev det som ni trodde ? Att införa en klimatlag med ambitiösa klimatmål var nämligen Miljöpartiet viktigaste vallöfte 2014.

Klimat var också temat för det här riksdagsårets sista debatt för mig. Självklart pratade jag om klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket då också. Du kan se eller läsa hela debatten här på riksdagens hemsidan.

Detta sa jag i mitt inledningsanförande:

TALMAN

Det har varit en rekordvarm – och torr – vår. Redan i slutet av maj fick min granne lov att slå höet. En rekordtidig –  och rekordliten – hörskörd.

I helgen träffade jag en släkting som är fårägare. Han höll på att flytta tackorna och lammen till avlägsna skogsbeten för att hagarna, med de säkra rovdjursstängslen, var helt avbetade. Alternativet var nödslakt.

Klimatförändringarna påverkar oss och miljontals människor över hela världen redan idag. Torka, översvämningar och en ökande medeltemperatur håller på att göra delar av världen obebolig.

Det är en skrämmande utveckling. Visst är det skönt med värme. Men det är inte skönt med skogsbränder, borttorkade skördar, sinande brunnar och nödslaktade djur. Inte heller för den delen bortspolade vägar och vattenfyllda hus.

Klimatförändringarna är inte heller något som bara drabbat oss. Det är något som vi själva orsakat.  Genom att bränna fossil olja och kol i alla dess former, Genom våra ökade utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser till atmosfären.

Vi måste både minska våra utsläpp och anpassa oss till det förändrade klimat vi redan orsakat. Om detta handlar dagens betänkande som bland annat behandlar två propositioner och en skrivelse från regeringen.

Jag kommer att koncentrera mitt anförande på skrivelsen – En klimatstrategi för Sverige.

 

TALMAN

När jag läser skrivelsen blir jag, som Miljöpartist, så stolt. I skrivelsen berättar regeringen vad vi har gjort under den här mandatperioden för att minska klimat utsläppen. Och det är väldigt mycket.

Och jag tycker fler riksdagsledamöter i den här kammaren kan sträcka på sig. Det är stort och viktigt att vi kommit överens om hur regeringen ska arbeta i en klimatlag, om klimatpolitiska mål och om att inrätta ett klimatpolitiskt råd. Allt detta är nu på plats efter att miljömålsberedningen, vari jag var miljöpartiets representant, lämnade sitt förslag våren 2016 och vi gemensamt klubbade det klimatpolitiska ramverket i juni 2017 i denna kammare. Lagen trädde i kraft 1 januari i år och klimatrådet har börjat sitt arbete.

Som miljöpartist tar jag mig rätten att sträcka lite extra på mig. Att införa ett klimatpolitiskt ramverk var Miljöpartiets viktigaste vallöfte inför förra valet. Nu har vi kommit överens med alla andra partier i riksdagen, förutom Sverigedemokraterna. Senaste år 2045 ska Sverige inte lämna några nettoutsläpp till atmosfären för att därefter uppnå negativa utsläpp. Vi är överens om delmål en till 2030 och 2040. Vi är också överens om att trafikens utsläpp, vår stora utmaning, ska minska med 70 procent till 2030.

 

TALMAN

Vi kom också överens om en del viktiga åtgärder och styrmedel i miljömålsberedningen som redovisas i denna skrivelse – till exempel att klimat- och miljöfrågorna ska integreras i alla politikområden, att resebidraget måste förändras, att kommunerna ska få möjligheter att införa miljözoner för lätta fordon i städerna och att andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång ska vara minst 25 procent 2025, uttryckt i personkilometer.

Miljöpartiet i regering har också sjösatt en mängd ytterligare klimatåtgärder. Som Bonus-Malus vid nyinköp av bilar, elfordonspremie, bränslebyte för att öka inblandningen av biodrivmedel, stöd till kommunernas klimatarbete genom klimatklivet och stadsmiljöavtalen.

Vi har ökat stödet till biogas, ökat skatten på fossila drivmedel och infört flygskatt.

Och idag tar vår klimatminister Isabella Lövin ett viktigt spadtag för pilotprojektet Hybrit för en fossilfri stålindustri. En satsning som kommit till stånd tack vare regeringens stöd till klimatinnovationer inom industrisektorns, det s k Industriklivet. Ett exempel på att det ibland är det nödvändigt att använda fler än ett styrmedel för att minska vissa utsläppen. Industriutsläppen omfattas ju även av EU:s utsläppshandelssystem.

 

Men, TALMAN. Trots alla dessa beslut. Trots att den här regeringen, till skillnad från den tidigare alliansregeringen,  prioriterat klimatutmaningen. Trots att Sverige hamnar högst i topp både på FN-chefens och den internationella miljöorganisationen CAN:s lista över länders klimatarbete, räcker det inte. Mycket mer behöver göras, de styrmedel som är plats behöver skärpas och nya åtgärder behöver komma på plats.

Miljöpartiet har därför, som enda parti, tagit fram en klimatfärdplan för hur riksdagens mål ska kunna nås och överträffas. Vi är väl medvetna om att om vi ska uppnå Parisavtalet – dvs om vi ska lyckas begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2% med en inriktning mot  1, 5 %-behöver vi minska våra utsläpp i en snabbare takt. Vi behöver överträffa riksdagens mål med råge.

Vi måste också inse att vi är ansvarige inte bara för våra territoriella utsläpp utan även för de utsläpp vi orsakar i andra länder genom vår konsumtion. Under de senaste tjugo åren har våra konsumtionsutsläpp i andra länder ökat med 50 procent. Under samma period har våra territoriella utsläpp minskat med 30 procent. Sveriges utsläpp har minskat, men inte svenskarnas.  Det håller inte, som vissa politiska företrädare vill göra gällande, att säga att Sveriges andel av världens utsläpp är försumbar. För när det gäller svenskarnas utsläpp ligger vi i topp.

 

TALMAN

Miljöpartiets klimatfärdplan innehåller över 140 förslag på åtgärder. Det är förslag på åtgärder för att minska utsläppen inom alla sektorer – transporter, energi, mat, ekonomi, konsumtion.  Många av dem återfinns i vårt valmanifest, dvs det är klimatåtgärder vi prioriterar att få på plats redan nästa mandatperiod. Låt mig nämna några av dem:

Vi vill stoppa prospektering och nyexploatering av fossilenergi som kol, olja och fossilgas samt fasa ut subventionerna till den fossila energin – i Sverige, Eu och globalt.
Vi vill införa etappmål per mandatperiod för minskning av konsumtionens klimatpåverkan.
Vi vill göra en bred översyn av skattesystemet inom livsmedelskedjan i syfte att hitta vägar för att minska matens negativa klimatpåverkan. Vi vill bland annat införa en antibiotikaskatt på kött.
Vi vill rusta upp järnvägen rejält i hela landet, bygga nya stambanor för höghastighetståg, göra det enklare att boka utlandsresa med tåg samt inför ett nationellt biljettsystem för alla kollektivtrafik i hela Sverige.

Miljöpartiet tror på breda överenskommelser. Vi är stolta över Miljömålsberedningens klimatöverenskommelse och Energiöverenskommelsen med sikte på 100 % förnybart. Nästa mandatperiod vill vi genomföra en bred skattereform med grön skatteväxling som grund. Vi vill se blocköverskridande skattesamtal och nå överenskommelser som gynnar cirkulär och delandets ekonomi.

För att bara nämna några av alla våra klimatförslag som finns i vårt valmanifest och vår klimatfärdplan…

 

TALMAN

Klimatet har redan ändrats i Sverige. Temperaturökningen  i Sverige är dubbelt så stor som det globala genomsnittet. Forskarnas klimatscenarior uppskattar att vi kommer att få  5-6 grader varmare i slutet av 2000-talet. En grad av den uppvärmningen har vi redan.

Vi märker det i bristen på vatten och i för mycket vatten. I Värmland har många drabbats hårt när åar, älvar och sjöar översvämmats och fyllt hus med vatten och spolat bort vägar och järnvägsbankar.

Vid sidan av att hejda klimatförändringarna måste vi också anpassa oss till dem. I det här betänkandet behandlingar vi regeringens strategi för klimatanpassning. Regeringens föreslår två ändringar i plan- och bygglagen och lyfter fram ett antal områden som särskilt angelägna för det fortsatta arbetet bland annat arbetet med att förhindra ras, skred, erosion och översvämningar som hotar samhällen, infrastruktur och företag.

Jag vill avslutningsvis lyfta fram en viktig klimatanpassningsåtgärd, som  Miljöpartiet nämner i vår klimatfärdplan och som också Boverket lyft fram som en viktig åtgärd. Nämligen att ny bebyggelse måste anläggs med god marginal från strandkanter för att minska översvämningar- och skredrisken.

Ett stärkt strandskydd är med andra ord ett skydd mot kommande klimatförändringar.

Det är märkligt att så många partier i den här riksdagen inte har insett det. Att bygga sina bostäder på höjder och inte på stranden är något våra förfäder i alla tider förstått vitsen med. Det är märkligt att politiker och partier idag, när vi verkligen har anledning att hålla oss till den goda regeln, vill göra det omvända. En uppluckring av strandskyddet har inte bara negativa effekter på växt- och djurlivet och friluftslivet. Det  gör oss också mer sårbara för klimatförändringarna.

TACK för ordet och ett tack till alla mina utskottskamrater för den här mandatperiodens alla livliga debatter.

 


Senaste inläggen.
Bloggat på nwt.se.
Desktop