Debatterar skog i P1-morgon

Började dagen med att debattera skog och nödvändigheten av en moderniserad skogsvårdslagstiftning i P1 morgon med Marcus Svensson, ledarskribent på moderata Smålandsposten

Regeringen har bestämt att göra en översyn av skogsvårdslagen för att öka miljöhänsynen i skogsbruket. Det har upprört starka röster i skogsbranschen. Två dagar efter regeringsbeslutet gick skogsstyrelsen ut med ett pressmeddelande där man meddelade att skogsägarna satt av mer skog i frivilliga avsättningar än vad man förut trott. Detta har fått bland annat LRF att gå ut och prata om ett trendbrott och att det alls inte behövs några lagskärpningar.

Men vi ser motstridiga trender i dagens skogsbruk. Det är glädjande att det finns skogsägare, liksom Camilla Logarn i radioinslaget, som brukar sin skog med hänsyn och sätter av mer än vad certifieringen kräver. Det är också väldigt positivt att fler skogsägare vill använda andra, hyggesfria, skogsbruksmetoder.

Men vi ser också en trend med ett allt mer intensivt skogsbruk med stubb-brytning, ökad gödsling, kalhyggen utan ett enda träd sparat och hårdare markberedning. En tredjedel av avverkningarna uppfyller inte ens minimikraven i dagens, tandlösa skogsvårdslag. Och det har de senaste åren blivit vanligare med sönderkörda bäckar, torplämningar och fornminnen enligt skogsstyrelsen.

Vi är långt ifrån att nå våra miljömål om Levande skogar, Ett rikt växt och djurliv och Levande sjöar och vattendrag. Ska vi nå dit behövs ett annat skogsbruk.

Att andelen gammal skog och död ved har ökat i våra skogar sedan bottennoteringen på 90-talet är positivt. Men det är fortfarande från väldigt låga siffror. Och gammal skog är inte samma sak som gammelskog. I statistiken ingår både gallrade tallbestånd med träd i samma ålder och gamla träd i en aldrig kalavverkad naturskog med alltifrån unga träd till fler hundra år gamla träd. Och dessa gamla naturskogar avverkas fortfarande i vårt land.

Även när det gäller den döda veden, som är så nödvändig för många arter, är ökningen i verkligheten alldeles för låg. Från 1,8 % av totala virkesförrådet till 2, 9 procent. För några hundra år sedan låg den siffran på 20 procent. Det är bra att mängden död ved ökar, men det är viktigt att ökningen fortsätter och snabbas upp.

Det finns många skäl att modernisera vår 20 år gamla skogsvårdslag.

Jag ser fram emot en modern lag:

  • där Miljö- och produktionsmålet är jämställda, även i verkligheten.
  • med skärpta tydliga hänsynskrav och sanktioner för de som inte följer lagen.
  • som gör det lättare för skogsägare att använda sig av alternativa brukningsmetoder.
  • som tar hänsyn till sociala aspekter och rekreation.

Det blir en lag för Camilla och andra skogsägare som brukar sina skogar med omsorg och för oss som vill ha levande skogar.

Här kan du lyssna på inslaget: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=6021964

Kategori: Okategoriserade

Skog och skogsbruk

Igår var det allmänpolitisk debatt i riksdagen. Jag passade på att lyfta en viktig fråga – skog och skogsbruk. Det har jag gjort många gånger frågor. Men i år kändes det lättare att prata. Regeringens miljardsatsningar på skogsskydd, skötsel av skyddade områden, information om alternativa skogsbruksmetoder och beslutet att skogsvårdslagen ska ses över är en seger. För skogen och för alla oss som kämpar för ett hållbarare skogsbruk.

Detta sa jag i mitt anförande:

”Fru Talman

Jag tänker prata om skog och skogsbruk. Det är inte första gången jag gör det i den här kammaren. Men så anser jag också att det är ett viktigt ämne. Av flera anledningar.

Träden ger oss virke till våra byggen, värme till våra hus och biomassa till morgontidningen eller biobränslen. Och allt detta kan vi också exportera och tjäna pengar på.

God avkastning är ett av två mål som finns i skogsvårdslagen. Det andra målet är att bevara den biologiska mångfalden. Det ska vara två jämställda mål. Men precis som i många förhållanden har det blivit en jämställdhet på pappret. Produktionen har tagit ledningen, miljön har kommit i andra hand. I allt för många fall.

Den svenska skogen är viktig inte bara för virkesproduktionen och för växter och djur. Den är också viktig för oss människor för rekreation, jakt, föda, friluftsliv, turism. Vi måste få ihop alla dessa världen i ett hållbart pussel.

Jag har flera gånger stått här och berättat om min och många andras oro för den svenska skogen, för det svenska skogsbruket. Om körskador, förstörda vattendrag och överkörda fornminnen. Om gammelskogar som över en natt förvandlas till kalhyggen och virkesåkrar. Om att var tionde skogsart är hotad. Om skogsägare som brukar sina skogar med omsorg och som är förbannade för att de som bedriver ett hänsynslöst skogsbruk slipper undan påföljd.

Och om att skogsägare som vill ställa om till ett mer hållbart skogsbruk, utan kalhyggen, inte får de råd och uppmuntran de behöver.

Inte sedan Gustav Vasa har det stått så många trädstammar i Sverige – och så lite skog.

Det citatet kommer från Zarembas artikelserie ”Skogen vi ärvde” som publicerades på kultursidan i Dagens Nyheter för två år sedan. Artiklar som debatterats flitigt sedan dess.

Artikelserien tog sitt avstamp i mitt hemlän Värmland – i Storfors – där invånarna förgäves kämpade för att få behålla sitt friluftsområde. Skogen i Storfors var en skog med stora sociala världen. Ändå behövde inte ägaren avstå från avverkning eller fundera på att avverka med hyggesfria metoder så att vandringsleder, elljusspår och barnens kojor kunde få vara kvar.

Vi har aldrig haft så lite skog och så många träd. Lika gamla träd av samma sort ibland i räta rader. Det är ingen skog, det är en trädplantering. Det är dags att vända den utvecklingen nu.

Jag har stått i den här talarstolen och pratat för skogen många gånger. Men idag gör jag det med glädje. Regeringens miljardsatsningar på att skydda och sköta värdefull natur kommer att leda till att gammelskogar och nyckelbiotoper som idag hotas av avverkning kommer att räddas.

Skogsstyrelsen får extra pengar för att arbeta mer med samråd och skydd av tätortsnära skogar. Och för att informera om alternativa skogsbruksmetoder till skogsägare som vill ställa om.

Regeringen har också beslutet skogsvårdslagen ska ses över. Det kommer förhoppningsvis att leda till att miljö och produktion får ett jämställt förhållande och den som bryter mot lagen får ett straff.

Jag är stolt och glad över att vi har fått en regering som prioriterar miljö och naturvård. En regering som förstår att det finns flera sätt att bruka skogen. Och att skogen har flera världen som är viktiga.

Tack för ordet.

En jämställd rödgrön budget

Igår presenterades den rödgröna budgeten. Jag var i Stockholm, satt i kammaren och lyssnade på budgetdebatten och väntade på att värmlandsmedia skulle ringa och be mig kommentera. Det brukar de göra. Men  i år hade de valt att bara prata med Håkan, Lars Mejern, Christian och Daniel.

Och jag hade fått frågan hade jag bland annat sagt att jag som feminist är stolt över att ha varit med och tagit fram en jämställd budget. Efter åtta år med alliansbudgetar med politik som konsekvent gynnat män och mäns inkomster. Höjningar av pensionen för de som har lägst pension, höjning av underhållsbidraget och grundnivån i föräldraförsäkringen är exempel på reformer som ger mer pengar i plånboken för många kvinnor.

Andra viktiga järmställdhetsreformer är ytterligare en ”pappamånad”, avskaffande av vårdnadsbidraget,  löfte/hot om kvotering i bolagsstyrelser 2016 (om det inte händer ngt av sig självt innan dess).

Som miljöpartist är jag förstås särskilt glad över den historiskt stora satsingen  på miljöarbete och klimatomställning. Extra stolt är jag förståss över den dryga miljarder mer till järnvägsunderhåll nästa år. Och ökningen på att skydda skog (nästan en fördubbling) och att stödja skogsägare som vill ställa om till ett mer hållbart skogsbruk. Tåg i tid och levande skogar,  det är två frågor jag drivit hårt under mina år i riksdagen.

 

-

Kategori: Okategoriserade

Ny regering, nytt uppdrag

Nu händer det saker i en rasande fart. En rafflande valnatt,  en ny regering, en mycket grön regeringsförklaring och jag har valts som partiets Miljöpolitiska talesperson och ledamot i Miljö- och jordbruksutskott.

Det är stort.

Det har varit väldigt roligt att vara Trafikpolitisk talesperson i fyra år. Trafikfrågorna ligger mig nära om hjärtat. Men det gör också frågor som handlar om skog, jordbruk, miljö, naturvård och biologiskt mångfald. De frågorna kommer jag och Emma Nohrén (invald för Bohuslän men uppvuxen i Värmland), som är tjänstgörande ersättare och, att jobba med under de kommande fyra åren.

Det känns förstås tryggt att vi har en grön Klimat- och miljöminister; Åsa Romson, tillika partiets språkrör.

Det känns också tryggt att lämna över trafikfrågorna till Karin Svensson Smith som kommer att vara Trafikutskottets ordförande. Karin har en gedigen kunskap som tidigare ledamot i utskottet och som ordförande i Resenärsforum. Det bådar gott för kollektivtrafiken!

Självklart kommer jag som värmlandspolitiker att  fortsätta att arbeta för viktiga klimatsmarta infrastrukturinvesteringar för Värmland. Både för snabbare järnväg Stockholm-Karlstad-Oslo. Och för en fortsatt och utökad Vänersjöfart. Vilket innebär både nya slussar i Trollhättan och en bra brolösning i Göteborg. Där rör det på sig, både Sjöfartsverket och Karlstad kommun har nu tillsammans med många andra överklagat det förslag på en lägre bro som ligger. Jag tror personligen att det är mycket bra att ta omtag i den frågan. Vi behöver en ny bro i Göteborg som fungerar både för kollektivtrafiken och sjöfarten.

Det kommer att bli en spännande mandatperiod….

Rösta för en hållbar framtid på söndag

Igår hade jag min sista riksdagsröst i Värmlands Folkblad. För den här mandatperioden… Hoppas att den 15 september vakna upp till ett bättre Sverige. Där vi får vara med och bilda regering. Och införa många viktiga gröna förslag. T ex det jag presenterade förra veckan: Om billigare kollektivtrafik för ungdomar, studenter och pensionärer. Och kollektivtrafikbonus för den som åker kollektivt till jobbet.

Det är handfast klimatpolitik. Det är det Sverige behöver nu.

Värmlands Folkblad och P4 Värmland kom till pressträffen. NWT tyckte tydligen inte att de höga priserna på kollektivtrafik är något att skriva om. Trots att biljettpriserna på bussar och tåg i Värmland har ökat med det dubbla på tio år. Medans bensin- och dieselkostnaderna för en bilist har legat still, till och med minskat något under samma tidsperiod.

 

Hektisk valrörelse

skjyltuppsättningValrörelsen har gått in i slutspurten och så har jag. Dagarna är fyllda av studiebesök,  debatter, torganförande och valstugearbete.

Förra veckan besökte jag bland annat Ola Hultman på Värmlands skogsförråd. Där var det bråda dagar eftersom det växer svamp så det knakar i skogen just nu. Ola visade mig runt i lokalerna och över en kaffe diskuterade vi MP:s företagarpolitik. Att sänka den generella arbetsgivaravgiften istället för att ha kvar lägre arbetsgivaravgift för unga skulle för Värmlands skogsförråd löna sig. Ola välkomnade också MP:s förslag med slopat sjuklöneansvar.

Kantareller från Värmlandsskogen på väg ut i Sverige och Europa.

Kantareller från Värmlandsskogen på väg ut i Sverige och Europa.

I lördags pratade jag på torget i Arvika, i söndags var jag på Lillerudsdagarna. Men igår fick jag jobba på hemmaplan. Jag, Maria Ekberg och Bengt Karlsson, våra toppnamn i Kil, bjöd Bodaborna på fika och politiska samtal utanför Konsum i Högboda. Det blev många goda samtal. Bland annat om  MP:s landsbygdspolitik.

fika

 

Varför jag anser att Miljöpartiet är ett landsbygdsparti berättade jag i lördagens VF:

http://www.vf.se/nyheter/allman/mp-ar-ett-landsbygdsparti%E2%80%9D

På samma tema spelade min språkrörskollega  Jesper Johansson och jag in en film förra veckan. Lite töntigt kanske, men himla roligt hade vi:)

https://www.youtube.com/watch?v=9NBxBrkRsw8

 

 

 

 

 

 

Miljöpartiet satsar på nya slussar

slussarna

När regeringen presenterade sin nationella transportplan för åren 2014-2025 var det ett bakslag för Vänersjöfarten. Inte en krona fanns för nya slussar i Trollhättan. Trots att de 100-åriga slussarna riskerar att rasa ihop om något årtionde och stänga Vänern för sjöfarten.

I vår gröna transportplan har vi avsatt medel för att börja bygga slussarna före 2025. Då kan stå färdiga senast 2030 då de gamla slussarna, enligt Trafikverket, definitivt har tjänat färdigt.

Igår presenterade jag och Peter Rådberg, MP:s riksdagsledamot från Trollhättan, vår satsning vid en presskonferens vid slussarna i Trollhättan. Vi träffade också representanter för Sjöfartsverket och rederiet Thun och diskuterade Vänersjöfartens förutsättningar idag och i framtiden.

Med rätt politik kan Vänersjöfarten växa och ta över mer av lastbilstransporterna i regionen. Med alliansens politik får vi istället ytterligare 140 000 långtradare på våra vägar när slussarna har tjänat ut. Det är ett skrämmande scenario.

Om detta berättade vi i ett radioinslag i P4Väst

Vi passade också på att ta ett första symboliskt grönt spadtag för de nya slussarna.

spadtag

 

 

 

 

Mer solceller på Värmländska tak

gruppbild

I onsdags var jag och Lise Nordin, MP:s energipolitiska talesperson, i länets norra delar och studerade solcellsanläggningar. Vår guide för dagen var Marita Wallström som driver företaget Sun Of Sunne. Ett företag som hjälper privatpersoner och företag med alla bitar kring att sätta upp solceller. Alltifrån berätta var de kan sitta, hjälpa till att söka bidrag och se till att de kommer på plats.

Eva Hallström, vårt gröna landstingsråd  och Birgitta Karstensson, MP Torsby, var också med på besöken.

Det blev en mycket intressant dag med lärorika diskussioner kring allt ifrån tekniken kring solcellerna till dagens problem med långsamma bidragsförfarande och krångel med att sälja solelen ut på nätet.

Alliansregeringen har inte lyckats få till vare sig tillräckligt med pengar för att stödja alla de som vill göra en insats för framtiden genom att producera egen el eller ett regelverk som gör att du som privatperson tjänar på att sälja ditt överskott av el ut på nätet.

Miljöpartiet har som mål att 500 00 hushåll ska ha egen el år 2020.  Vilket för Värmlands del skulle innebära solceller på 15 000 hustak. Vi vill höja anslaget till solceller med 100 milj per år och införa nettodebitering. Nettodebitering innebär att du som solceller på ditt tak kan skicka ut elen på nätet när du har överskott och hämta hem den igen när din anläggning inte producerar det du behöver.

När du sätter upp solceller på ditt tak är du också med och skapar gröna jobb i Värmland.  Allt ifrån jobbet med att tillverka solcellerna i Glava till jobbet för elektrikerna som sätter upp dem. Vi träffade två av dem som berättade om hur det går till. Och hur du kan installera en mätare till din solcellsanläggningen till vilken du lätt kan koppla upp dig via datorn var du än är och kolla el-produktionen och konsumtionen därhemma. Tala om spännande grön teknik!

solceller

el-killar

Få kvinnor med politisk makt i Värmland

När jag var i Ransäter på Värmlands ”Almedal” fick jag frågan vad jag som det största demokratiproblemet för Värmland. Jag svarade:

– Den skeva könsfördelningen i kommunledningarna. Det är männen som har makt, det är män som prioriterar vad det ska satsas pengar  på. Det är männen som har störst inflytande på i vilken riktning Värmland ska utvecklas.

När jag satt i kommunstyrelsen i Kil förra mandatperioden var vi som mest tre kvinnor av 11 ledamöter. Det är självklart att det speglade av sig på diskussionerna kring bordet. Och besluten. Jag var rätt frustrerad många gånger när jag märkte hur rörande överens männen, över partigränserna, var om vad som skulle prioriteras i kommunen. Killarnas ishockyklubb istället för tjejernas ridklubb.  Ny rondell för bilisterna, de flesta män, istället för cykelbana för cyklisterna, de flesta kvinnor ? Osv….

SVT har gjort en granskning på hur få kvinnor som sitter i landets kommunstyrelser . Arvika utmärker sig som en kommun i botten, med elva män och bara fyra kvinnor i styret. Kommunalrådet Claes Pettersson uttalar sig i Värmlandsnytt.

När Claas Pettersson, som ordförande i Arvikas kommunstyrelse träffar Värmlands andra KS-ordföranden är det 14 män och 2 kvinnor i rummet.  Om ledaren för landstinget och region Värmland är med också är det 16 män och 2 kvinnor. Så ser könsfördelningen ut bland de högsta politikerna i Värmland…

Men jag är glad över att vara med i ett parti som klarar sig bäst i SVT:s granskning av vilket kön vi placerar i kommunstyrelsen, 44 procent av de gröna ledamöterna i landet är kvinnorna.

I Kil har vi en kvinna, Maria Ekberg, som ledamot i kommunstyrelsen. I Karlstad delar Maria Frisk och Per-Inge Lidén på kommunalrådsposten. I landstinget har vi nu en kvinna, Eva Hallström, som landstingsråd. För nästa period, föreslår vi en man, Jesper Johansson. Så fördelar vi maktpositionerna i Miljöpartiet. Rättvist och jämlikt

 

 

 

 

 

 

 

Skogsbrand och tågkaos

I helgen var jag utanför Röjdåfors, i norra Värmland, på en 60-årsfest. När vi satt ute och åt frukost på söndagsmorgonen kände vi lukten av brandrök. Först på eftermiddagen förstod vi att det var rök från den stora skogsbranden som fortfarande rasar i Västmanland. Den största branden i Sverige i modern tid. Jag känner med de som nu måste lämna sina hem med oro för att aldrig få återse dem.

Igår körde jag sonen till stationen i Karlstad. Vi fick krypa fram på 61:an när vi körde dit; regnet stod som en vägg utanför vindrutan och himlen lystes upp av blixtar. Väl framme förstod vi att vi kunde ha kört ännu långsammare; det låg ett träd över kontaktledningen mellan Karlstad och Kristinehamn. Tåget stod stilla och när ersättningsbussarna skulle komma visste ingen…

Både skogsbranden och gårdagens tågkaos är tecken på att vårt klimat håller på att förändras.

Förutom att hejda klimatförändringarna genom att minska våra CO2-utsläpp måste vi också höja beredskapen för att möta effekterna av vårt förändrade klimat.

MP:s förslag för bättre beredskap
Idag höll Per Bolund och Åsa Romson pressträff och presenterade våra förslag för bättre beredskap. Det handlar bland annat om mer pengar till räddningstjänsten och hemvärnet och att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ett nytt uppdrag; att skydda Sverige för effekterna av klimatförändringarna.

När det gäller järnvägen så handlar det förstås både om att göra järnvägen mer robust – till exempel genom att ta bort de träd som kan falla över en kontaktledning när det blir oväder -och att ha en bättre beredskap för att ta hand om försenade resenärer.

Jag avundades inte tåg-personalen på Karlstad C som igår gjorde sitt bästa för att lugna stressade och oroliga resenärer. Inte blev det lättare för att det var tre olika tågbolag som var inblandade. Vars personal skulle försökte förklara för resenärer att de inte fick åka med ”deras” buss som lämnade stationen halvfull för att de hade ”fel” biljett, åkte med ”fel” operatör och måste vända sig med sina frågor till en annan konduktör, ngn annan stans…

Sverige behöver en ny tågordning, både för tågen och för att möta klimatförändringarna. Sverige behöver en ny regering.