Stina Bergström (MP)

Kossorna måste få beta

Den här veckan har jag stridit för kossornas rätt att vara ute och beta. Både vid ett frukostseminarium, arrangerat av SNF, och i P1 morgon i morse.

Mjölkbönderna har det tufft nu. Det produceras mer mjölk i världen än vi konsumerar och konkurrensen är hård på den globala mjölkmarknaden. Att EU har satt stopp för exporten av mejeriprodukter till Ryssland har också gjort situationen för svenska mjölkbönder tuffare. Detta är bakgrunden till att några mjölkbönder återigen börjat driva att beteslagstiftningen ska förändras. Enligt LRF Mjölk kostar betesdriften 10 öre/liter när man räknat bort de minskade kostnaderna för antibiotika eftersom djuren blir friskare.

Självklart behöver vi politiker dra vårt strå till stacken för att stödja våra bönder. Att försämra kornas rätt att vara ute och beta på sommaren är dock inte att stötta bönderna. En majoritet mjölkbönderna tycker att det fungerar bra att ha korna på bete. Svensk djurhållning har också allt att vinna på att vara ett pålitligt alternativ för de som värnar om djurens välmående.

Kor behöver vara ute och beta för att:

  • De mår bra av det. Det ger motion, minskar stressen, får dem att lättare kommunicera med varandra och minskar sjukdomar och därmed antibiotikaanvändningen.
  • Det ingår i deras naturliga beteende.
  • De betande djuren ökar den biologiska mångfalden i våra marker.

Fortfarande står de flesta kor uppbundna 8-10 månader om året. Att allt fler går i lösdrift inne under vintern är förstås jättebra. Men det går inte att beta i en ladugård. I morgonens radioreportage intervjuades en mjölkbonde som menade att kossorna varken ville eller mådde bra av att gå ut. Men i detta har han inte stöd vare sig i forskningen eller av alla sina kollegor.

Bortsett från att korna har rätt till och mår bra av att beta är det också rena dumheter att driva försämringar av djurskyddet samtidigt som vi konsumenter lägger allt mer vikt vid det. Majoriteten av svenskarna vill köpa svenska mjölkprodukter. Och vi vill att mjölken ska komma från en ko som får vara ute och beta. Vad blir motiveringen för konsumenterna att köpa svensk mjölk om vi slopar betesrätten? Detta har ICA, Coop, Axfood med flera insett och höjt rösten i debatten mot en försämring av kornas betesrätt.

Vid SNF:s seminarium lyftes flera, bättre, förslag fram för att stödja de svenska mjölkbönderna:

  • Att Arla, som ägs av bönder i sju länder, börjar betala de svenska bönderna för de merkostnader de har på grund av betesrätten.
  • Att livsmedelstillverkarna och handeln blir bättre på att märka och marknadsföra svenska mejeriprodukter så att vi konsumenter hittar dem i hyllorna.
  • Att mer ost börjar tillverkas i Sverige eftersom det är det konsumenterna nu efterfrågar. Idag är varannan ostskiva tillverkad utomlands.

Och som sagt – självklart krävs det att politiken agerar. I morse debatterade jag betesrätten med kristdemokraten Magnus Oscarsson, som också sitter i miljö- och jordbruksutskottet. Kristdemokraterna driver tillsammans med Centerpartiet en förändring av beteslagstiftningen. Jag tycker de är ute och cyklar. De borde istället driva andra politiska förslag för att stödja de svenska mjölkbönderna.

Om tre val – inställda, hedrande och viktiga

MPVärmland2015

Igår skulle det varit val. Kändes väldigt bra att få vara ute och knata i  Bodaskogen istället för att dela ut valsedlar…

I lördags gjordes det dock många val  på Miljöpartiets årsmöte i Skoghalls Folkets Hus. Mycket hedrande att återigen bli omvald som språkrör tillsammans med Jesper Johansson. Vi kommer nu att få nöjet att arbeta tillsammans med Aleese Rydlund som valdes till ny ordförande. Vi växer stadigt i regionen och jag tror att vi slog rekord på deltagande i årsmötet. Extra roligt var det att så många från Grön Ungdom var på årsmötet med många bra debattinlägg.

Regeringen gjorde för en tid sedan det viktiga valet att säga upp avtalet med Saudi-arabien. Det har blivit stor uppståndelse i kölvattnet av det och efter Margot Wallströms modiga uttalanden om att det faktiskt inte är ok att prygla oppositionella bloggare och förtrycka kvinnor. Det handlar om Mänskliga rättigheter, inte om ett lands inre angelägenheter.

Stolt är jag över både henne och regeringens val. Sedan må Bildt och näringslivstoppar gnälla bäst de vill.

MPVärmlandmånga

I vargens spår

IMG_5161

Politiken när den är som bäst… Under två dagar har jag, tillsammans med mina MP-kollegor Emma Nohrén och Akko Karlsson, fått vara med och spåra varg i Dalaskogarna.

Första dagen fick vi följa med Mats Rapp, naturbevakare på länsstyrelsen i Dalarna, in i ett revir där det bor ett föräldrapar med 2-3 valpar.

Vi hittade snabbt de första spåren av en av valparna. När vi stod och studerade dem och Mats noterade koordinater mm kom en av områdets jägare åkande och berättade att vargen hade fått sig ett ofrivilligt morgondopp i en bäck lite längre fram. Och mycket riktigt när vi följt spåren en bit kunde vi med egna ögon se spåren av bäckplurret.

IMG_5166

IMG_5168

 

 

Vi skidade sedan i timmar och följde i vargarnas spår. Hittade hår, kiss och bajs som Mats samlade in för att skicka DNA-analys till Grimsö forskningsstation. På så sätt håller man reda på vilka vargar vi har i Sverige, hur de är släkt med varandra och hur de flyttar på sig.  Emma, som är biolog, kunde också berätta för oss vad vargen hade ätit.IMG_5197

Vuxna vargarna stannar helst kvar i sitt revir livet ut. Med samma partner. Det är valparna som lämnar reviret när de blivit könsmogna för att söka sig ett eget revir eller en partner som blivit ensam i sitt revir.

Och det är många vargar som blir ensamma.

– Tjuvjakten är utbredd, berättar Mats. Men om en tik blir ensam behöver det inte dröja längre förrän det kommer en ny hane in i reviret. Hanar som blir ensamma har en större benägenhet att ge sig ut på vandring. Det är tikarna som bildar reviren.

I varje revir finns det bara plats för ett föräldrapar och årets och förra årets valpar. Valparna blir könsmogna vid två års ålder och då ger de sig ut på vandring. Men bara en fjärdedel av dem överlever så länge så att de själva hinner bli föräldrar. Jakt, olyckor och sjukdomar tar de andra.

Att se om spåren, löporna, tillhörde någon av föräldrarna eller valparna visade sig inte vara så svårt.

– Föräldraparet går nästan alltid tillsammans, valparna går gärna för sig själva. Föräldrarna revirmarkerar med jämna mellanrum. Aldrig valparna, berättar Mats.

Men leklystna kan de bli allihop. Det visade spåren och groparna när vi kom ut på öppna ytor och Mats berättade om de, sällsynta, tillfällena han som vargspårare fått se vargar. Och hur de ibland rasat runt och lekt som de hundar är.

Det var också fascinerande att se hur de med millimeterprecision går i varandras fotspår på rad för att spara energi i den djupa snön. Och hur spåret av två par tassar i en löpa helt plötsligt delade upp sig i fler löpor.

IMG_5177

 

I Sverige finns det idag ca 400 vargar som allihop är släkt med varandra.

-De är mer släkt än syskon, berättar Mats.

Förklaringar är att de alla härstammar från fem vargar, en tik och fyra hanar som i olika omgångar lyckats ta sig in i Sverige från Finland och Ryssland sedan 80-talet.

Det första vargparet bosatte sig i Värmland i början av 80-talet. Och de är alltså från den vargtiken alla andra vargar nu stammar från. Att det behövs mer invandring är tydligt….

Vargforskarna sätter nu sitt hopp till det par som för tre år sedan lyckades ta sig in i Norrbotten och flyttades till Tiveden. Ingen av deras första kull med valpar har överlevt skyddsjakt och trafik, men det har nu enligt uppgift från Naturvårdsverket hittats spår av en ny kull valpar.

Dag två tog vi oss, med hjälp av Björn Lindgren, ideell vargspårare och aktiv inom Rovdjursföreningen in ett annat revir. Där hade Mats några dagar tidigare hittat ett kadaver från ett rådjur. När vi kom fram till ”mordplatsen” var det inte mycket kvar av ”offret”, bara lite päls och delar av vommen (som vargarna ratar). Spåret av en ”pipblödning” visade oss att rådjuren dött en ögonblicklig död efter ett bett i halspulsådern och de många andra tass- och klospåren att det var andra djur som fått sig ett skrovmål tack vare vargens jaktlycka.

 

IMG_5204

 

Vi fick inte se någon varg – men alla spåren gav i alla fall mig många bilder på vargar på näthinnan. Lufsande, drickande, plurrande, lekande, jagande och ätande vargar. Fascinerande!

 

 

 gruppbild (2)

 

 

 

Nu blir det enklare att cykla

Igår var det extra roligt att trycka på Jaknappen i kammaren. Då röstade vi nämligen för en motion om cykling som jag har skrivit. Det föranledde mig att gå upp säga följande ord när betänkandet behandlades i onsdags:

Fru Talman

Det är inte varje dag man som riksdagsledamot får bifall på sina motioner. Men det här är en sådan dag. Jag vill därför passa på att tacka trafikutskottet för att dom, liksom jag, anser att det är hög tid att börja cykla från ord till handling i cykelpolitiken.

Sedan jag kom in i riksdagen 2010 har jag och andra riksdagsledamöter fått se våra cykelfrämjande förslag hamna i regeringens papperskorg.

Men nu ser jag fram emot att vår samarbetsregering tar fram en cykelstrategi för att göra cyklingen enklare och säkrare i vårt land och öka cyklingens andel av persontransporterna.

Dagens två tillkännagivande är ett steg i rätt riktning för att Sverige ska få en cykelpolitik värd namnet. Men det finns många steg kvar att ta för att Sverige ska kunna bli ett cykelland i klass med Danmark eller Holland.

Utskottet har sina tillkännagivande yrkat bifall till två av mina och Lise Nordins motionsyrkandena. Två viktiga yrkande. Att bygga mer cykelvägar är den i särklass viktigaste åtgärden för att öka cyklingen. Och att få cykla på vägen även om det finns en cykelbana om man vill komma fram snabbt är en viktig regeländring.

Men, vi har fler förslag i vår motion som också måste komma med i regeringens cykelstrategi. Näst efter fler, och bättre underhållna, cykelvägar är det sänkta hastighetsgränser som är den viktigaste faktorn för att flera ska börja cykla i våra städer och tätorter. Många vågar helt enkelt inte ge sig ut i trafiken på cykel – larmrapporterna om allt fler allvarligt skadade cyklister avskräcker.

Risken för att en cyklist som blir påkörd av en bil dör är mycket hög vid 50 km/h, men liten vid hastigheter under 30. Det har varit känt bland trafikplanerare sedan 90-talet.

En bilist som kör i trettio kan samspela med de som cyklar och går på ett helt annat sätt än den som kör i femtio. Bilisterna väjer spontant för cyklisterna och kör i ett jämnare tempo. Det finns flera anledningar till att sänka bashastighet i tätorten ska sänkas från 50 till 30. Att öka cyklingen är en av dem

Det är viktigt att bygga nya cykelvägar, men det är också viktigt att inte bygga bort möjligheten att cykla. När man bygger om landsbygdens vägar till två-plus-ett-vägar med mittseparering, försvinner ofta vägrenen där man tidigare har kunnat cykla. Vid 33 procent av dessa vägar saknas nu helt möjlighet att gå eller cykla längs vägen. Och även om det låter bra, som det står i betänkandet, att Trafikverket har fått i uppdrag att säkerställa att trafiksäkerheten och tillgängligheten för cyklisterna INTE försämras vid mittseparering så vet vi cyklister som bor på landet att det fortfarande är alltför vanligt att det i verkligheten blir tvärtom.

Avslutningsvis det måste också vara lätt att ta med cykeln på tåg och buss. Vissa länstrafikbolag,(t ex Västtrafik, Värmlandstrafik och Skånetrafiken) har infört möjligheten att ta med cykeln på tåget. Men det statliga SJ har gjort tvärtom – de har helt tagit bort den möjligheten. Detta i en tid då det pratas allt mer om att se ” till hela resan. För att främja cyklingen och den klimatsmarta resan måste det vara enkelt att kombinera de klimatsmarta trafikslagen.

Detta är några ytterligaresaker som jag hoppas kommer med i regeringens cykelstrategi. Jag ser fram emot den och vill än en gång tacka för bifallet till mina motionsyrkanden.

Tack för ordet ”

Här hittar du motionen ”Enklare att cykla” som vi lämnade in i höstas.

Tredubbel miljönytta med biogas

Lisetankar

 

Har ägnat dagen åt två intressanta studiebesök på temat biogas tillsammans med kollegan Lise Nordin och Helen Persgren, vice ordförande i miljönämnden i Västra Götaland (MP).

Efter att ha tankat Helens biogasbil i Vårgårda åkte vi till stället där gasen producerats; VH Biogas. Mjölkbonden och delägaren Tobias Kullingsjö visade runt på anläggningen som ägs och drivs av 20 av kommunens gårdar och producerar 20 GWh gas per år, vilket omräknat till diesel motsvarar ca 2 miljoner liter.

-Tillräckligt för att t ex driva 2 000 bilar som kör 1 500 mil/år, förklarade Tobias.

Anläggningen invigdes av statsminister Stefan Löfven förra året och har kostat 77 miljoner att bygga. Både rötning och uppgraderingen till fordonsgas sker på samma ställe och en lastbil kör 9 timmar alla vardagar runt för att samla upp gödsel från kommunens gårdar.

– Både från delägarna och från andra gårdar, berättade Tobias vidare.

Brålanda

I Brålanda, där Anders Broberg, Tomas Sylvesson och Karin Stenlund berättade och visade runt, har man valt en annan lösning. Här har man byggt flera rötningsanläggningar ute vid gårdarna. Även slakteriavfall och restprodukter från godistillverkning används som råvara.

Rågasen fraktas sedan i rör till den gemensamma uppgraderingsanläggningen.

Jag förstår nu att vi får inte bara en dubbel, utan en 3-dubbel miljönytta när vi tankar våra bilar med fordonsgas  gjord av djurgödsel. Vi reducerar metanutsläppen från gödslet, vi ersätter fossila drivmedel och vi får en restprodukt som är lättare och bättre att sprida på åkrarna än ren gödsel vilket leder till mindre kväveläckage.

Att det är nödvändigt med en god samverkan mellan privata och offentliga aktörer är också tydligt. Samverkan och investeringsstöd. Och ett stort mått av engagemang och entusiasm från alla inblandade.

 

 

Jag – en terrorist?

Mycket har jag blivit kallad under mina år som miljöpartist. Men terrorist var nytt. Känns lite märkligt med tanke på vad som händer ute i världen. Terrorister skjuter journalister, avrättar gisslan och dödar civila.

Men att tillsätta utredningar är inte något terrorister gör. Det gör politiker.

Det borde även polisens presstalesman veta. Liksom han bör veta vad som är ok att skriva på sociala medier.

Nog om detta. Det är bra att media uppmärksammat fadäsen. Att sedan NWT:s ledarskribent inte tycker det är ngt att hetsa upp sig över för stå för honom.

Det är däremot tydligen helt ok att hetsa upp sig över att regeringen försöker reda upp i den förra regeringens snedskär i rovdjurspolitiken. Enligt samma logik som att medan resten av världen grät över terroristdådet i Paris, grät de vuxna männen i Värmland över att vargjakten stoppades. Enligt jägarförbundets Gunnar Glöersen

Det är skönt att det finns mer sansade debattörer i rovdjurspolitiken. Hanne Kjöller skriver i Dagens Nyheter om nödvändigheten att förändra rovdjurspolitiken. Och hålla sig till argument som stämmer med verkligheten….

 

Omtag om vargen

Idag presenterar miljöminister Åsa Romson och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht regeringens överenskommelse om vargpolitiken i en artikel på SVD brännpunkt. Det är glädjande att regeringen nu tar omtag i vargfrågan och gör om och gör rätt.

Naturvårdsverket får i uppdrag att på ett vetenskapligt sätt utreda hur många vargar vi måste ha i Sverige för att få en livskraftig stam. De regionala viltförvaltningsdelegationerna kommer att utvärderas och en permanent Vargkommitté tillsättas. Anslagen för viltskydd kommer att höjas och jordbruksverket ska utreda nya och effektivare skydds- och stödåtgärder. Beslutsgången, som kritiserats hårt av både miljöorganisationer och Eu-kommissionen, ska ses över så att jaktbesluten går att överklaga i rätt ordning. Och skyddsjakten ska utvecklas. Det är bra – det är ju de vargar som angriper tamboskap och husdjur som är problemet.

I tisdags hade Emma Nohrén och jag en artikel i NWT om Miljöpartiets hållning i den infekterade vargdebatten.

Studiebesök på VärmLant och lite skryt….

 

Stina på VärmLant RH

I snart fem år har jag bloggat. Ibland ofta, ibland mer sällan. Nu tänker jag skryta lite: GreenMatch har placerat mig på listan över 60 Grönaste Bloggarna 2014. Vi är två politiker som kvalat in på listan och jag hamnade överst med min 42:a plats.

Så har presenterar GreenMatch min blogg:

”Som Värmlands riksdagsledamot för Miljöpartiet de gröna berättar Stina om sitt partis arbete i Sverige, men också mer regionalt. Samtidigt delar Stina med sig av tankar kring hur Sverige ska kunna utvecklas till ett hållbart samhälle, både miljömässigt och etiskt. En bra blogg för dig som vill veta mer om hur de gröna arbetar från både ett lokalt och nationellt perspektiv.”

Man tackar och bockar :)

En viktig bit i mitt arbete är att vara ute i Värmland och träffa företag och organisation. I fredags var vi ett gäng värmländska miljöpartister som gjorde ett gemensamt studiebesök på VärmLant i Säffle. Ett familjeföretag som köper spannmål av och säljer utsäde, foder och gödsel till Värmlands bönder. Vi hade intressanta dragningar och diskussioner om vår globala livsmedelsmarknad, vikten av lokal närvaro och Vänersjöfartens betydelse för Värmlands lantbruk. Vår kommunikatör Robert Halvarsson har skrivit ett bra reportage om besöket på MP Värmlands blogg.

Gruppbild VärmLant RH

 

Nytt år utan nyval och vargjakt

Nytt år. Har unnat mig själv att gå på en låg växel under helgerna. Det har varit välbehövlig efter ett intensivt år. Med bland annat två valrörelser, regeringsskifte och regeringskris.

Jag var inte taggad för ytterligare en valrörelse utan är oändligt tacksam över decemberöverenskommelsen. Nu får vi riksdagspolitiker ägna oss åt politisk verkstad istället för valrörelse. Jag ser fram emot vårens arbete i Miljö- och jordbruksutskottet. Viktiga frågor kring klimat, miljö, jord-och skogsbruk står på agendan.

Det är en tuff tid vi lever i. En hel värld är i chock efter terroristdådet i Paris i onsdags. Det gäller att vi ställer de till svars som är ansvariga. Detta handlar inte om religion. Det handlar om sjuka, makthungriga män. Män som inte tål skratten, skämten och satiren. Vi måste fortsätta skratta åt dem. Vi får inte låta hatet ta överhand.

Parisdådet kom in i vår vardag som en bomb. Gårdagens beslut om avblåsningen av vargjakten var mer väntat.

Jag har full förståelse för att jägarna är besvikna. De som planerat, tagit ledigt och hyrt stugor för att vara med på jakten. Men skyll inte på förvaltningsrätten. Det är den förra, borgerliga. regeringen, som satt oss i den här situationen.

Förvaltningsrättens jurister gör bara sitt jobb. De har gjort den korrekta bedömningen och alliansregeringens beslut att ge Naturvårdsverket i uppdrag att delegera beslut om licensjakt till länsstyrelserna, beslut som sedan inte kan överklagas till rättslig distans, strider mot EU-rätten.

Det är synd att man istället inte har arbetat med en utökad skyddsjakt. Då hade vi sluppit den här cirkusen och djurägare kunde känna sig tryggare. Det är vargar som ger sig på tamboskap som är problemet, inte vargar i gemen. Jag hoppas nu på att samarbetsregeringen gör om och gör rätt.

 

 

 

Budgetdebatt i riksdagen

Igår debatterade vi miljö – och jordbruksutskottets budgetbetänkanden. Det var en debatt jag sett fram emot när regeringens budgetramar presenterades. Med över 1,5 Miljard extra till miljö- och naturvård innebar det en 30-procentig ökning av anslagen. Viktiga investeringar i skogsskydd och marina reservat, skötsel av naturreservat och friluftsområden, sanering av förorenade områden, biogasanläggningar, laddstolpar mm

Men den klimat- och miljöinvesteringen är nu struken. Av de borgerliga partierna med stöd av sverigedemokraterna som fällde vår budget. Det enda de ville anslå mer pengar till var supermiljöbilspremien och laddstolpar. Det är för mig en märklig och skrämmande prioritering att sätta detta högre på listan än en giftfri miljö för våra barn, rent vatten, minskade klimatutsläpp och bevarande av de sista gammelskogarna.

Detta sa jag i mitt inledningsanförande:

Herr Talman

”Det finns en värld utanför er värld”. Malaysias minister var mycket upprörd när han talade i Lima i lördags. Han riktade sig till oss i västvärlden och slog fast att det är vi som orsakar klimatförändringarna. Men att det är de fattiga människorna i en annan del av världen som drabbas värst av dess effekter.

Det var första gången jag deltog på ett av FN:s klimatmöten och det var en upplevelse att sitta i samma sal som representanter för alla världens länder och höra debatterna. Till slut lyckades man enas om ett avtal som berättade hur man ska gå vidare och förbereda det viktiga mötet i Paris nästa år. ”Lima call for climate aktion” blev namnet på avtalet. Lima ropar på klimataktion. Det ropet måste få ett svar. Även från församlingen i den här kammaren.

De globala växtgasutsläppen fortsätter att öka kraftigt och vi är på väg mot en temperaturökning på mellan 3-8 grader i slutet av detta århundrade.

Forskarna varnar för att förändringarna blir så omvälvande att det blir omöjligt att anpassa våra samhällen. Det är människan som orsakar klimatförändringarna och dess effekt syns redan över hela världen.

Det är de fattiga delarna i världen som drabbas hårdast, av torka och översvämningar. Men också här i Sverige märker vi nu förändringarna tydligt. I mitt hemlän, det tidigare så snörika Värmland blir skidsäsongen allt kortare. I somras hade vi först torka och vattenbrist, sedan kom regnet i överflöd och spolade bort vägar och fyllde husens källare.

Den tidigare moderatledare Fredrik Reinfeldt brukade ofta tala om vilken liten del av världens utsläpp som var Sveriges. Detta som en ursäkt för den moderatledda regeringens obefintliga klimatpolitik. Men den genomsnittliga svenskens klimatavtryck är fem gånger mer än vad som är hållbart. Det finns en värld utanför vår värld som har rätt att kräva att vi tar vårt ansvar. Vi måste också göra det för vår egen skull – och för de som ska leva i Sverige efter oss.

Herr Talman

Med Lima-mötet i bagaget är det tragiskt att se hur de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna gått fram med rödpennan och strukit bort miljöpartiets, socialdemokraternas och vänsterpartiets klimatsatsningar.

Borta är bland annat stödet till lokala klimatinvesteringen på flera hundra miljoner. Ett efterfrågat och efterlängtad stöd från många klimatengagerade kommun- och regionpolitiker som vill göra investeringar i bland annat återvinning, biogas och laddinfrastruktur för elfordon.

Och trots att Sverige börjar känna av klimatförändringarna säger de borgerliga partierna och sverigedemokraterna också nej till mer resurser till förebyggande klimatåtgärder mot jordskred, översvämningar och bränder i vårt land.

”Det finns en värld utanför er värld”. De fattiga, hårt drabbade, ö-stater och utsatta utvecklingsländer inte minst i Afrika har ett stort behov av hjälp att få till klimatsmarta lösningar och skydda sin invånare mot klimatförändringarnas effekter. Det är upprörande att riksdagsmajoriteten säger nej till våra extra 500 miljoner och istället tycker att de pengarna ska tas ur den redan hårt ansträngda biståndsbudgeten.

Lägg därtill våra satsningar på fungerade tågtrafik, energiforskning, solcellsstöd, energiteknik, energieffektivisering av bostäder m m så handlar det om fyra miljarder i miljö- och klimatsatsningar nästa år som de borgerliga partierna med stöd av sverigedemokraterna har strukit.

Herr Talman

Begränsad klimatpåverkan är ett av våra 16 miljömål. 14 av dem klarar vi inte med dagens politik, enligt naturvårdsverket. Politiken måste alltså förändras.

Det behövs en annan politik för att nå våra mål om levande skogar, hav och vatten. Regeringen ville nästa år höja anslaget för skydd av värdefull natur med 640 miljoner kr. Det hade varit välkomna pengar, inte minst för alla de skogsägare som väntar på ersättning. Också för de sista resterna av gammelskogar som nu hotas av avverkning.

Men även här har rödpennan varit framme och till och med strukit ned anslaget ytterligare 20 miljoner.

Vi måste också vårda de nationalparker och naturreservat vi har. I många skyddade områden är naturvårdsskötseln eftersatt vilket riskerar att natur- och kulturvärden hotas och vandringsleder växer igen. Men den borgerliga och sverigedemokratiska pennan har strukit även vår satsning på detta

Sammantaget minskar man anslagen på biologiskt mångfald med 40 procent. Så mycket för den miljöpolitiken.

Ett annat viktigt miljömål är målet om en giftfri miljö. En vardag fri från gifter med fokus på barn är en av våra huvudprioriteringar i miljöpolitiken. Försiktighetsprincipen och principen att förorenare betalar ska vara grunden.

Den som skitar ned ska också betala för städningen. Det är en bra princip.

Men det finns också många förorenade områden i vårt land där det inte går att hitta någon ansvarig. Det kan handla om gamla sågverk, gruvor, glasbruk hamnar, bangårdar.

Här behövs det statliga pengar för att landets kommuner ska mäkta med att sanera för att förhindra hot mot människors hälsa och miljön. Men de borgerliga partierna och sverigedemokraterna har sagt nej till vår satsning. Precis som man säger nej till andra satsningarna på havs- och vattenmiljö och på miljöövervakning.

Herr Talman

De enda de borgerliga partierna och sverigedemokraterna vill anslå extra pengar till är bilar och laddstolpar. Det är för mig en märklig prioritering att sätta detta högre på listan än en giftfri miljö för våra barn, rent vatten, minskade klimatutsläpp och bevarandet av de sista gammelskogarna.

Tack för ordet.

 

 

 

 

 

Senaste inläggen.
Bloggat på nwt.se.
Dambesök 29 Mar
Business -B2B 29 Mar
Vila… 28 Mar
Desktop