Stina Bergström (MP)

På EGP:s rådsmöte i Zagreb

gruppbild

Två gånger om året, vår och höst, håller Gröna Partier i Europa (EGP) rådsmöte. Årets vårmöte hölls i helgen i Zagreb. Jag hade blivit ombedd av våra gruppledare att delta eftersom klimatfrågan och höstens klimatmöte i Paris stod på dagordningen.

Lokala värdar för mötet var det kroatiska gröna partiet ORaH och Kroatiens president Kolina Grabar-Kitavoric var med och invigningstalade (under ett gigantiskt press- och säkerhetsuppbåd).

Jag har aldrig deltagit på något rådsmöte förut, men kommer definitivt att göra det igen. Att träffa flera hundra gröna från alla Europas länder var en stor upplevelse

Vi är många, vi är på väg åt samma håll, men vi tycker inte lika om allt.

Det blev bland annat tydligt på jämställdhetsnätverkets träff där vi diskuterade föräldraledighet. Förslaget om obligatorisk 6-veckorsledighet för alla mammor med 100 procents lön betald av arbetsgivaren har EU nu dragits tillbaka. Det tycker vi gröna i Sverige är bra (Varför bara för mamman? Varför tvingande? Varför ska arbetsgivaren betala istället för staten?) Men många andra gröna partier ser en tvingande Eu-lagstiftning som ett första viktigt steg för att mammor överhuvudtaget ska kunna vara hemma med sina barn utan att förlora jobbet. I vissa länder har t ex mamman bara rätt att vara hemma 1 dag (!) efter förlossningen. Jag förstår att de tycker vi är osolidariska som inte vill vara med och driva något som för dem skulle innebära en stor förbättring.

Vid mötet antogs en rad resolutioner, texter som ska tydliggöra EGP:s ställning i aktuella frågor. Jag koncentrerade mig mest på två av dem. En som FYEG, det Europeiska unga gröna, lagt om klimatförändringarna och att snabba upp takten i klimatarbetet i Europa och en som de grekiska gröna lagt om GMO. Både gick igenom efter en del kloka ändringar och diskussioner.

Miljöpartiet de gröna, Sverige och Vihreät- De gröna, Finland hade tillsammans skrivit en resolution om de Sustainable Development Goals som ska ersätta Millenniemålen. Alla resolutioner kommer inom kort att finnas på europeangreens.eu.

Det var ett intensivt program fredag-söndag men när mötet var slut på söndagen hann jag se mig om i Zagreb några timmar innan hemresan tillsammans med de andra i den svenska delegationen: Våra två delegater Per-Inge Liden och Lars-Olov Karlsson, mina riksdagskollegor Annika Hirvonen och Jakob Dalunde och vår internationella sekreterare Anna-Karin Andersson.

Lars-Olov och PI

En dag i skogen med länsstyrelsen

björkar 

Vår regering har bestämt att mer värdefulla naturområden ska skyddas och att dagens naturreservat och nationalparker ska underhållas bättre. I vårändringsbudgeten anslogs 360 miljoner ytterligare och nästa år är en ökning av anslaget på ca 1 miljard aviserat. Igår träffade jag tre representanter för länsstyrelsen i Värmland för att bland annat diskutera behovet av mer pengar till naturvården i Värmland. Vi besökte också ett naturreservat som är under bildande – Slorudsälven i Brunskog och ett som har några år på nacken – Gårdsviksfjället i närheten av Värmskog.

Slorudsälvens naturreservat

Syftet med att skydda Slorudsälven är att skapa naturliga vandringsvägar för fiskar, bl a den unika form av storvuxen öring som finns i Värmeln, och öka utbredningsområdet för flodpärlmusslar. Därför kommer de små kraftverk som finns längs älven antingen rivas eller speciella vandringsvägar anläggas, berättar Laura Hedberg som arbetar som ”naturreservatsbildare” på länsstyrelsens naturvårdsenhet. Hon arbetar då med allt ifrån inventering av värdefulla växt- och djurarter till kontakter med markägare. I Värmland lägger man sig vinn om att ha en bra dialogprocess med markägarna.

– Det finns markägare som kan vara negativa. Bland annat därför att man inte vet att man får en bra ersättning, berättar Lauras kollega Linda Stöberg. Det är viktigt att börja dialogen med markägarna tidigt.

Bara 1,08 procent skyddat idag

Att det behövs mer pengar till att skydda mer områden i Värmland är tydligt.

– Idag är bara 1,08 procent av den produktiva skogsmarken skyddad i Värmland, berättar Thomas Östlund, chef på länsstyrelsens naturvårdsenhet. Det är bara 76 % procent av det mål vi skulle ha uppnått redan 2010. Och efter det har regeringen bestämt att mer skogar ska skyddas för att vi ska uppnå våra miljömål.

Dessutom väntar många värmländska skogsägare på s k intrångsersättning, dvs de pengar som man som markägare får när staten bildar ett naturreservat på privata marker. Ersättningen är hög, 25 % mer än värdet på skogen, vilket gör att pengarna tar slut fort.

Sommarens brand i Västmanland och statens inköp av markområden där har slukat mycket pengar. Det har gjort att kötiden har blivit ännu längre för skogsägare ute i landet. De extra pengarna i vårändringsbudgeten är med andra ord välbehövliga av flera skäl.

Eftersatt underhåll

När det gäller underhåll av naturreservat är det mycket som behöver göras; allt ifrån att sätta ut gränsmarkeringar och skyltar, röja vandringsleder till att sanera reservaten från contorta-tallar. Contorta-tallen som är en främmande art som planterades in i Sverige på 70-talet var ett mindre lyckat experiment inom svenskt skogsbruk.

I en del reservat plockar man också bort andra granar och tallar för att lyfta fram lövträden. Detta är viktigt för alla de arter som lever i de ljusa lövskogarna, bl a vitryggig hackspett.

Detta är något man nu gjort i Gårdsviksfjällets naturreservat. Det var häftigt att se Björkskogen som trätt fram när barrträden avverkats. Björkar som någon förståndig markägare lät stå kvar på den tiden när det utgick ett påbud från skogsstyrelsen att det bara var tall och gran som skulle få finnas i våra skogar…

Thomas Östlund och jag

 

Debatt om naturvård och biologisk mångfald

 

Igår hade vi debatt om vårt betänkande om Naturvård och biologisk mångfald i riksdagen. Vi behandlade då 108 motionsyrkande från allmänna motionstiden.  95 av dem var skriva av ledamöter från alliansen och sverigedemokraterna. Mer än 80 procent av dem  handlar om att minska naturvården och arbetet med biologiskt mångfald. De handlar om att skjuta mer djur, de handlar om att minska skyddet för värdefull natur, de handlar om att förstöra djuren och växternas barnkammare, de handlar om att skydda färre djur och växtarter, de handlar om inskränkningar i allemansrätten.

Detta sa jag i mitt inledningsanförande:

TALMAN

Jag vill börja med att yrka bifall på utskottets tillkännagivande om att stärka arbetet för biologisk mångfald. Som en konsekvens av det vill jag yrka avslag på alla de reservationer i det här betänkandet som handlar om att försvaga arbetet för biologiskt mångfald. Och de är skrämmande många…

Biologisk mångfald är en grundförutsättning för ekosystemens långsiktiga kapacitet att leverera alla det som vi människor måste ha för att leva här på jorden. Mat, vatten, material, energi, pollinering, hälsa, naturupplevelser är exempel på s k ekosystemtjänster som vi är beroende av. Naturen är en sinnrik konstruktion. Den klarar sig bra utan oss. Men vi klarar oss inte utan den. Och det är vårt ansvar att se till att även kommande generationer kan få tillgång till alla dessa nödvändiga ekosystemtjänster.

Vi har nu, TALMAN, en regering som tänker ta det ansvaret. Redan i Regeringsförklaringen slås det fast att naturvård och biologiskt mångfald är en prioriterad fråga.

”Vi ser redan en global kris för den biologiska mångfalden, där en av de största utrotningarna av arter i planetens historia pågår” står det i regeringsförklaringen. ”Fisket och haven ska skyddas genom att fler marina reservat inrättas. Fler naturskogar ska skyddas och naturvårdshänsynen ska öka i den brukade skogen” står det vidare.

Regeringen har även tillsatt ett miljöråd, lett av miljöpartiets förre språkrör Maria Wetterstrand, som ska arbeta med att höja takten i arbetet med att nå våra 16 miljömål. Med den förra regeringens takt missar vi 14 och 16 mål.

Vi har en regering som vill skydda mer värdefull natur. I vårändringsbudgeten finns det nu ytterligare 430 miljoner till skydd av skog, skötsel av naturreservat, halvsmiljö och miljöövervakning. Nästa år kommer den summan att höjas till 1, 2 Miljarder i överenstämmelse med den regeringsbudget som alliansen och sverigedemokraterna fällde i december. Då man med ett klubbslag minskade anslagen för skydd och skötsel av värdefull natur med 43 %.

 

TALMAN

Vi har nu en regering som vill ta ansvar för naturvård och biologisk mångfald. Och vi har en borgerlig opposition som gör sitt bästa för att vi inte ska göra det.

I det här betänkandet finns 108 motionsförslag. 95 av dem är skriva av ledamöter från moderaterna, centern, kristdemokraterna, folkpartiet och sverigedemokraterna. Mer än 80 procent av de motionsyrkandena handlar om att minska naturvården och arbetet med biologisk mångfald. De handlar om att skjuta mer djur, de handlar om att minska skyddet för värdefull natur, de handlar om att förstöra djuren och växternas barnkammare, de handlar om att skydda färre djur och växtarter, de handlar om inskränkningar i allemansrätten.

Det är en sorglig läsning. Och hur utskottets ledamöter från dessa partier får ihop ekvationen att yrka bifall på flera av de här motionerna samtidigt som man yrkar bifall på utskotts tillkännagivande om att stärka arbetet för biologisk mångfald är för mig, precis som för Johan Buser, en gåta.

TALMAN

De borgerliga partierna och sverigedemokraterna vill bland annat att regeringen inom Eu bör verka för att förändra art- och habitatdirektivet så att klassificeringen av hotade djur och växter i Europa i högre grad ska avgöras i Sverige. Här skulle jag verkligen behöva hjälp för att förstå hur man tänker. Man får nämligen ingen vidare vägledning i motionen. Här står bara:

Regelverket för skydd för värdefulla miljöer och arter i EU bör anpassas efter de olika nationella förutsättningarna.

Jag undrar vad menas med ”olika nationella förutsättningar”. Menar ni att varje EU-land ska göra sina egna direktiv? Menar ni att EU:s översyn och uppdatering av vilka djur och växtarter som är hotade och måste skyddas istället bör göras av det svenska naturvårdsverket?

Det är intressant att samma partier som gärna ser att EU tar överstatliga beslut om handel, utrikespolitik, kemikalier, klimat osv inte tycker att vi inom EU ska samarbeta för att skydda utrotningshotade djur- och växtarter. Och detta i samarbetet med ett parti som inte tycker att vi ska vara med i EU.

Miljöpartiet anser att det naturvårdsarbete som bedrivs inom EU genom art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet är angeläget. Både för att bevara livsmiljöer och vilda djur och växter inom EU och för att vi ska kunna leva upp till våra internationella åtagande på området, så som FN:s konvention om biologisk mångfald.

TALMAN

Vi har alla våra politiska förebilder. Anna-Greta är en av mina. Jag har ett tidningsurklipp hemma på kylskåpet där Anna-Greta som 85-åring sitter gränsle över en låst grind med en skylt som det står privat på. Den här grinden klättrade Anna-Greta över varje morgon på väg ned till stranden från sitt hus utanför Ljungskile. Hon hade gått samma väg sedan hon var liten. Men grinden och skylten som skar av bybornas stig ned till vattnet är ny. Och Anna-Greta var rasande. Hon inte bara klättrade, hon anmälde husägaren och kommunen, samlande in namnunderskrifter och hamnade i tidningen.

”Vår allemansrätt och vårt strandskydd är inget som vi ska rucka på. Det är både en rättvisefråga och en naturvårdsfråga, säger Anna-Greta i artikeln. Som folkpartist har hon engagerat sig i dessa frågor i hela sitt politiska liv.

Hon var en av dem som förklarade för mig redan när jag var liten hur viktigt det var. Vi reste tillsammans i Europa och hon visade mig sjöarna där husen och de privata stränderna låg som pärlband runt hela sjön. Ingenstans gick det att komma ned till vattnet. Ingenstans kunde vi som besökare ta oss ett dopp i den heta sommardagen.

Detta har vi lyckats stoppa i Sverige sa Anna-Greta stolt.

TALMAN

Strandskyddet kom som lag 1952. Strandskyddet är i samverkan med allemansrätten lagar som ska se till att ska ha tillgång och rätt att vistas vid stränder och i marker. Strandskyddet ska också se till att växt- och djurlivet har bra livsvillkor. Stränderna är också många arters barnkammare.

Vår lagstiftning har väckt uppmärksamhet och uppskattning i övriga världen. Strandskyddet och allemansrätten är viktigt för både besöksnäringen och friluftslivet. Och det har rått en samsyn kring detta. Men i början av seklet började det drivas kampanjer för att lätta upp strandskyddet vilket också har skett i olika steg från och med 2009.

Men trots att alliansregeringen genomfört stora lättnader i strandskyddet så är de borgliga ledamöterna inte nöjda. Allianspartierna och sverigedemokraterna vill ha ytterligare lättnader. Man är så angelägen att man inte ens vill invänta resultatet av den granskning som Naturvårdsverket gjort av hur strandskyddet förändrats i olika delar av landet. En del ledamöter har till och med motionerat om att det bara är några utpekade stränder som ska skyddas, alla andra ska kunna privatiseras.

Ett argument som används för att försämra strandskyddet är landsbygdsutveckling. Att avfolkningen av landsbygden skulle bromsas upp man får privatisera stränderna. Simsalabim så blir landsbygden attraktivare. Att affären är borta, skolan nedläggningshotad och att det är fyra mil till närmaste tågstation skulle helt plötsligt vara oväsentligt.

Nej den utveckling vi ser med ett försämrat strandskydd är självklart inte fler landsbygdsbor, bara fler sommarstugor. Och det är väll bra med sommarstugor. Men varför måste de ligga på stranden. Varför skulle det inte räcka med att se sjön från köksfönstret? För att sedan, tillsammans med andra sommargäster och landsbygdsbor, fritt kunna gå längst vattnet.

Hur kan man se det som en utveckling att några få får lägga beslag på det som idag är allas? Vi tycker alla om att vistas vid vattnet, gå längs sjöarnas stränder och ta ett dopp på en fin sandstrand. Det är detta som är en stor kvalitén med att bo på landet. Det är den orörda naturen och de tillgängliga stränderna som bidrar till landsbygdens utveckling. Inte att bygga sommarstugor längst vattnet så att vi, liksom Anna-Greta, ska tvingas klättra över staket och gå över andras tomter för att komma ned till vattnet.

Avslutningsvis, herr Talman – självklart ställer jag mig bakom samtliga reservation som miljöpartiet, tillsammans med socialdemokraterna och vänsterpartiet, har i det här betänkandet. Men för tids vinning yrkar jag bara bifall till reservation 21 om ett bevarat strandskydd.

Tack!

 

 

 

 

 

 

 

.

 

Strövtåg i skogen

image1

Påskledigheten har jag ägnat mycket åt det jag mår allra bäst av – att ströva i skogen. Har passat på att gå över några av våra skiften, sett spår av julgranstjuvar (hur kan man komma på tanken att hugga ned en hög fin gran, med yxa !,  bara för ta toppen till julgran ?) och sett tibasten blomma på bar kvist nere vid sjön.

Under påsken har också en skördare arbetar dag och natt för att förvandla fin strövskog till ett fult, stort kalhygge i vår närhet. Det är då man kan önska att man bodde i stan – där man kan vara mer säker på att den angränsande skogen brukas försiktigt och fortsätter att vara strövskog.

Före påsk debatterade vi skogspolitik i riksdagen. Att det finns många olika uppfattning om vikten av miljöhänsynen i skogsbruket blev tydligt.

Detta sa jag i mitt inledningsanförande:

TALMAN

Jag vill börja med att yrka bifall på betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Vi har flera stora miljöutmaningar framför oss. Klimatförändringarna är en av dem. Skogen är viktig om vi ska klara vårt miljömål om begränsad klimatpåverkan. Genom att bygga hus av trä, köra våra bilar på biodrivmedel från skogsråvara, tillverka saker av biomassa istället för olja, kol och fossilgas så minskar vi utsläppen.

Men våra skogar är också en stor kolsänka. Avskogningen i världen orsaker stora koldioxidutsläpp. Både när regnskog avverkas, men också när vi kalhugger våra skogar här i Sverige. Växande träd tar upp koldioxid. Men när skogen kalhuggs och jorden markbereds leder det till stora klimatutsläpp. Det är något som sällan nämns i debatten.

Ungskogen på ett kalhygge börjar nettobindningen av kol först efter tidigast 10 år. Först efter 30 år har träden kompenserat för de stora läckaget av kol från marken när hugget gjordes. Det är EN anledning till att vi måste styra över till ett annat skogsbruk. Vi måste minska skogsbrukets klimatutsläpp.

Men det finns många andra argument för ett annat skogsbruk – Begränsad klimatpåverkan är bara ett av våra 16 miljömål. Vi har också mål om Levande skogar, ett rikt djur- och växtliv, myllrande våtmarker och levande sjöar och vattendrag. Viktiga mål för en hållbar framtid.

Att skydda mer skog är en del av lösningen. Idag har regeringen presenterat en viktig satsning i vårändringsbudgeten. Man kommer i år att satsa ytterligare 250 miljoner på skydd av skog. Det innebär att årets anslag ökar från 715 miljoner till 965 miljoner. Även anslaget för att sköta de naturreservat och nationalparker vi redan har kommer att utökas med 110 miljoner. Det är mycket glädjande att några av de satsningar som alliansen och sverigedemokraterna stoppade i höstas nu ändå blir av i år.

TALMAN

Att skydda mer skog är viktigt. Men också att öka naturhänsynen i skogsbruket och främja kalhyggesfria skogsbruksmetoder.

Sedan 50-talet är det kalhyggesskogsbruket som är den förhärskade normen i svenskt skogsbruk. Under dessa drygt 60 år har majoriteten av våra mångfaldiga naturliga skogar omvandlats till något helt annat, i värsta fall ngt som mer kan kallas en trädplantering. Detta är också något som allvarligt skadat artriktedomen i våra skogar. Skogsstyrelsen skriver i en rapport, jag citerar:

”Slutavverkning är den skogsbruksåtgärd som mer än andra påverkar biologisk mångfald i skog. Införandet av trakthyggesbruk i stor skala i Sverige från 1950-talet har medfört att ett stort antal skogslevande arter missgynnats, blivit ovanligare och i många fall rödlistats. Gemensamt för dessa arter är att de har speciella miljökrav som dåligt eller inte alls tillgodoses i modernt brukad skog”

Totalt är över 2 000 skogsarter rödlistade i Sverige. 1 600 av dem bedöms vara kraftigt påverkade eller hotade av skogsbruket.

Men vad spelar det för roll om några arter av lavar, insekter, larver och fåglar raderas ut, kanske någon nu sitter och tänker?

Vad spelar dessa 2000 arter för roll för oss människor och våra liv? Varför är det så viktigt med biologiskt mångfald?

TALMAN Jag vill fortsätta att citera. Denna gången EU-kommissionen som 2011 i strategin för biologisk mångfald i Eu fram till 2020 skrev så här

“Biologisk mångfald – denna fantastiska rikedom av ekosystem, arter och gener som omger oss – är vår livförsäkring som ger oss mat, dricksvatten och ren luft, skydd och medicin, mildrar naturkatastrofer, motverkar skadegörare och sjukdomar och bidrar till att reglera klimatet. Den biologiska mångfalden är också vårt naturkapital som tillhandahåller ekosystemtjänster som grundval för vår ekonomi….Förlusterna av biologisk mångfald är därför tillsammans med klimatförändringarna det allvarligaste miljöhotet i dag “

Så långt Eu-kommisionen. Allting hör ihop – naturen, som vi är en del av, är en sinrik väv. Varje tråd behövs för att den ska hålla ihop. Jag tycker det är viktigt att ta avstamp i det när vi idag debatterar det svenska skogsbruket och den svenska skogspolitiken.

Skogspolitik handlar om virke, papper, bioenergi, biodrivmedel och allt annat vi kan göra av träden. Men det handlar lika mycket om skogens alla andra djur och växter, om vattendragen. Och allas vår rätt att vistas i och njuta av skogen.

TALMAN

Dagens betänkande handlar bland annat om det nationella skogsprogrammet. Regeringen har nu startat arbetet och bjudit in företrädare både för skogsnäringen och naturvården. Ambitionen är att programmet ska utformas så att det bidrar till att skapa en gemensam bild av skogens och skogsbrukets betydelse för ekonomin, miljön och människors behov av friluftsliv och naturupplevelser.

Av alliansens reservation och särskilda yttrande förstår vi att man inte är nöjd med regeringens ambition att i skogsprogrammet att inte bara prata om det ena av de två jämställda målen i dagens skogspolitik – produktionen – utan även det andra – miljöhänsynen.

Detta de borgerliga partiernas syn på skogens natur- och miljövärden blir också tydlig när man läser reservation 10 om regelförenkling i skogsbruket. Där föreslår partierna att tiden mellan att avverkningsanmälningarna lämnas in till att skogsmaskinerna får starta ska minska. Detta trots att myndigheter och organisationer redan idag tycker att 6 veckor är för kort för att förhindra att skyddsvärda skogar avverkas.

Skogsstyrelsen har utrett frågan. Och i sin rapport, som nyligen lämnats till regeringen, avrått från en förändring. Trots detta vill tydligen allianspartierna att det ska göras.

TALMAN

Miljöpartiet ser nu framemot att dialogen mellan skogsindustrin å ena sidan och naturvården å andra sidan inom skogsprogrammet blir mer fruktsam och jämbördig än den har varit inom det frivilliga certifieringssystemet FSC. När vi köper FSC-märkta produkter tror jag att många av oss tror att de är producerade under miljömässigt högt ställda krav som naturvården och näringen kommit överens om. Men de senaste åren har den ena miljöorganisationen efter den andra klivit av i protest. Och även om politiken inte är med och styr FSC så tar jag mig friheten att ställa mig frågande till en miljömärkning som inte miljöorganisationerna vill ställa upp på. Och som sagt hoppas på ett mer fruktbart och jämställt samarbete inom skogsprogrammet.

TALMAN

Miljöpartiet anser att politiken måste underlätta för de skogsägare som vill bedriva ett kalhyggesfritt skogsbruk och ta större naturhänsyn. Vi vill också att skogsstyrelsen bör få ett utökat uppdrag och mer medel till att hjälpa skogsägare med detta. Detta var på gång i höstas innan de borgerliga partierna och sverigedemokraterna fällde regeringens budget.

I dagens betänkande kan vi läsa att enligt en undersökning som skogsstyrelsen har gjort har det inom det storskaliga skogsbruket har det vuxit från 17 000 hektar 2012 till 28 000 hektar 2013.

Göteborgs kommun är an av de kommuner som nu ställer nu om sitt skogsbruk till kalhyggesfritt.

Jag har gjort ett studiebesök i en skogsavverkning som Göteborgs kommun gjort. Trots att man hade tagit ut 20 procent av virkesvolymen vid avverkningen några månader tidigare så var det inget man tänkte på när man gick i skogen.

Skogen fungerade fortfarande utmärkt för att bjuda människor och djur på andra tjänster. Den fanns kvar även fast den brukades. Den hade inte förvandlats varken till ett kalhygge eller trädplantage.

TALMAN

Det är bra att en offentliga aktör på detta sätt går i bräschen för ett mer hållbart skogsbruk. Miljöpartiet menar att även de 14 procent av skogen som vi alla äger och som Sveaskog förvaltar åt oss bör brukas kalhyggesfritt. Det är ett upprörande faktum att Sveaskog idag tillhör de bolag som avverkar skyddsvärda skogar. Och att bolaget går ut i debattartiklar i media och menar att det inte skogsbruket det är fel på. Utan att det är miljömålen som är för högt satta. Något som får mig att dra slutsatsen att det snarare verkar vara kraven på Sveaskog som är för lågt satta..

Avslutningsvis herr talman. Precis som vi på andra områden arbetar för att lämna över en hållbar värld till kommande generationer måste vi också göra det när det gäller skogen. Vi ska skydda våra sista naturskogar och vi måste bruka de andra skogarna hållbart och låta dem förbli just skogar. Det är för mig och miljöpartiet en modern skogspolitik.

Tack för ordet

 

Hela debatten hittar du på riksdagens hemsida

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

”Som du vet är frågan supekomplex, samtidigt som den är jätte enkel. Egentligen är det inte svårare än att lära sig att skörda av det som växer naturlig, samtidigt som man gör så lite åverkan / påverkan som är möjligt vad gäller t.ex. körskador, månfald vattendrag etc.

Skogen har ju utvecklats genom årmiljoner tillsammans med djur och på senare tid människa.

Vill vi bevara den biologiska mångfallden och alla de ekosystemtjänster som en skog  – en riktigt skog – kan ge, (ej en virkesåker, det kallas plantage) så behöver vi ha naturliga blandskogar ut vilka vi skördar med eftertanke.

Tja – det var teorin det.

Vad det gäller det partiska så handlar väldigt mycket (på kort sikt) hur skogen som man skall ge sig på ser ut idag. Vissa skogar är enkla och kan ge en mycket god ekonomi från dag ett – andra skogar är svåra.

Många av dagens nuvarande virkesåkrar befinner sig 50- 100 år ifrån att börja bli något som en börjar likna en naturlig skog. Skall man se krasst på saken befinner de sig 500-1000 år från en naturlig skog, efter som en naturlig skog även skall inne hålla inte bara gamla grova träd, utan även död ved från gamla grova träd….. Så 500-1000 år.

Tja – nu fick du en massa svar på frågor du inte direkt ställt.. 😉 Skall se om ja kan svara de på det du undrade också.

Vidare om hur mycket man kan hugga utan att ”det märks”      handlar det som jag skrev i ett av mailen om ca 10-20 volymsprocen.

Vad det handlar om är att se till att hugga mindre än tillväxten tills man byggt upp virkesförrådet, därefter kan man hugga ca 80% av tillväxten (resten bli dödved, biotopröd etc)

Om det då växer säg 6 m3 så kan man då hugga säg 50 m3 vart tionde år. Per hektar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kossorna måste få beta

Den här veckan har jag stridit för kossornas rätt att vara ute och beta. Både vid ett frukostseminarium, arrangerat av SNF, och i P1 morgon i morse.

Mjölkbönderna har det tufft nu. Det produceras mer mjölk i världen än vi konsumerar och konkurrensen är hård på den globala mjölkmarknaden. Att EU har satt stopp för exporten av mejeriprodukter till Ryssland har också gjort situationen för svenska mjölkbönder tuffare. Detta är bakgrunden till att några mjölkbönder återigen börjat driva att beteslagstiftningen ska förändras. Enligt LRF Mjölk kostar betesdriften 10 öre/liter när man räknat bort de minskade kostnaderna för antibiotika eftersom djuren blir friskare.

Självklart behöver vi politiker dra vårt strå till stacken för att stödja våra bönder. Att försämra kornas rätt att vara ute och beta på sommaren är dock inte att stötta bönderna. En majoritet mjölkbönderna tycker att det fungerar bra att ha korna på bete. Svensk djurhållning har också allt att vinna på att vara ett pålitligt alternativ för de som värnar om djurens välmående.

Kor behöver vara ute och beta för att:

  • De mår bra av det. Det ger motion, minskar stressen, får dem att lättare kommunicera med varandra och minskar sjukdomar och därmed antibiotikaanvändningen.
  • Det ingår i deras naturliga beteende.
  • De betande djuren ökar den biologiska mångfalden i våra marker.

Fortfarande står de flesta kor uppbundna 8-10 månader om året. Att allt fler går i lösdrift inne under vintern är förstås jättebra. Men det går inte att beta i en ladugård. I morgonens radioreportage intervjuades en mjölkbonde som menade att kossorna varken ville eller mådde bra av att gå ut. Men i detta har han inte stöd vare sig i forskningen eller av alla sina kollegor.

Bortsett från att korna har rätt till och mår bra av att beta är det också rena dumheter att driva försämringar av djurskyddet samtidigt som vi konsumenter lägger allt mer vikt vid det. Majoriteten av svenskarna vill köpa svenska mjölkprodukter. Och vi vill att mjölken ska komma från en ko som får vara ute och beta. Vad blir motiveringen för konsumenterna att köpa svensk mjölk om vi slopar betesrätten? Detta har ICA, Coop, Axfood med flera insett och höjt rösten i debatten mot en försämring av kornas betesrätt.

Vid SNF:s seminarium lyftes flera, bättre, förslag fram för att stödja de svenska mjölkbönderna:

  • Att Arla, som ägs av bönder i sju länder, börjar betala de svenska bönderna för de merkostnader de har på grund av betesrätten.
  • Att livsmedelstillverkarna och handeln blir bättre på att märka och marknadsföra svenska mejeriprodukter så att vi konsumenter hittar dem i hyllorna.
  • Att mer ost börjar tillverkas i Sverige eftersom det är det konsumenterna nu efterfrågar. Idag är varannan ostskiva tillverkad utomlands.

Och som sagt – självklart krävs det att politiken agerar. I morse debatterade jag betesrätten med kristdemokraten Magnus Oscarsson, som också sitter i miljö- och jordbruksutskottet. Kristdemokraterna driver tillsammans med Centerpartiet en förändring av beteslagstiftningen. Jag tycker de är ute och cyklar. De borde istället driva andra politiska förslag för att stödja de svenska mjölkbönderna.

Om tre val – inställda, hedrande och viktiga

MPVärmland2015

Igår skulle det varit val. Kändes väldigt bra att få vara ute och knata i  Bodaskogen istället för att dela ut valsedlar…

I lördags gjordes det dock många val  på Miljöpartiets årsmöte i Skoghalls Folkets Hus. Mycket hedrande att återigen bli omvald som språkrör tillsammans med Jesper Johansson. Vi kommer nu att få nöjet att arbeta tillsammans med Aleese Rydlund som valdes till ny ordförande. Vi växer stadigt i regionen och jag tror att vi slog rekord på deltagande i årsmötet. Extra roligt var det att så många från Grön Ungdom var på årsmötet med många bra debattinlägg.

Regeringen gjorde för en tid sedan det viktiga valet att säga upp avtalet med Saudi-arabien. Det har blivit stor uppståndelse i kölvattnet av det och efter Margot Wallströms modiga uttalanden om att det faktiskt inte är ok att prygla oppositionella bloggare och förtrycka kvinnor. Det handlar om Mänskliga rättigheter, inte om ett lands inre angelägenheter.

Stolt är jag över både henne och regeringens val. Sedan må Bildt och näringslivstoppar gnälla bäst de vill.

MPVärmlandmånga

I vargens spår

IMG_5161

Politiken när den är som bäst… Under två dagar har jag, tillsammans med mina MP-kollegor Emma Nohrén och Akko Karlsson, fått vara med och spåra varg i Dalaskogarna.

Första dagen fick vi följa med Mats Rapp, naturbevakare på länsstyrelsen i Dalarna, in i ett revir där det bor ett föräldrapar med 2-3 valpar.

Vi hittade snabbt de första spåren av en av valparna. När vi stod och studerade dem och Mats noterade koordinater mm kom en av områdets jägare åkande och berättade att vargen hade fått sig ett ofrivilligt morgondopp i en bäck lite längre fram. Och mycket riktigt när vi följt spåren en bit kunde vi med egna ögon se spåren av bäckplurret.

IMG_5166

IMG_5168

 

 

Vi skidade sedan i timmar och följde i vargarnas spår. Hittade hår, kiss och bajs som Mats samlade in för att skicka DNA-analys till Grimsö forskningsstation. På så sätt håller man reda på vilka vargar vi har i Sverige, hur de är släkt med varandra och hur de flyttar på sig.  Emma, som är biolog, kunde också berätta för oss vad vargen hade ätit.IMG_5197

Vuxna vargarna stannar helst kvar i sitt revir livet ut. Med samma partner. Det är valparna som lämnar reviret när de blivit könsmogna för att söka sig ett eget revir eller en partner som blivit ensam i sitt revir.

Och det är många vargar som blir ensamma.

– Tjuvjakten är utbredd, berättar Mats. Men om en tik blir ensam behöver det inte dröja längre förrän det kommer en ny hane in i reviret. Hanar som blir ensamma har en större benägenhet att ge sig ut på vandring. Det är tikarna som bildar reviren.

I varje revir finns det bara plats för ett föräldrapar och årets och förra årets valpar. Valparna blir könsmogna vid två års ålder och då ger de sig ut på vandring. Men bara en fjärdedel av dem överlever så länge så att de själva hinner bli föräldrar. Jakt, olyckor och sjukdomar tar de andra.

Att se om spåren, löporna, tillhörde någon av föräldrarna eller valparna visade sig inte vara så svårt.

– Föräldraparet går nästan alltid tillsammans, valparna går gärna för sig själva. Föräldrarna revirmarkerar med jämna mellanrum. Aldrig valparna, berättar Mats.

Men leklystna kan de bli allihop. Det visade spåren och groparna när vi kom ut på öppna ytor och Mats berättade om de, sällsynta, tillfällena han som vargspårare fått se vargar. Och hur de ibland rasat runt och lekt som de hundar är.

Det var också fascinerande att se hur de med millimeterprecision går i varandras fotspår på rad för att spara energi i den djupa snön. Och hur spåret av två par tassar i en löpa helt plötsligt delade upp sig i fler löpor.

IMG_5177

 

I Sverige finns det idag ca 400 vargar som allihop är släkt med varandra.

-De är mer släkt än syskon, berättar Mats.

Förklaringar är att de alla härstammar från fem vargar, en tik och fyra hanar som i olika omgångar lyckats ta sig in i Sverige från Finland och Ryssland sedan 80-talet.

Det första vargparet bosatte sig i Värmland i början av 80-talet. Och de är alltså från den vargtiken alla andra vargar nu stammar från. Att det behövs mer invandring är tydligt….

Vargforskarna sätter nu sitt hopp till det par som för tre år sedan lyckades ta sig in i Norrbotten och flyttades till Tiveden. Ingen av deras första kull med valpar har överlevt skyddsjakt och trafik, men det har nu enligt uppgift från Naturvårdsverket hittats spår av en ny kull valpar.

Dag två tog vi oss, med hjälp av Björn Lindgren, ideell vargspårare och aktiv inom Rovdjursföreningen in ett annat revir. Där hade Mats några dagar tidigare hittat ett kadaver från ett rådjur. När vi kom fram till ”mordplatsen” var det inte mycket kvar av ”offret”, bara lite päls och delar av vommen (som vargarna ratar). Spåret av en ”pipblödning” visade oss att rådjuren dött en ögonblicklig död efter ett bett i halspulsådern och de många andra tass- och klospåren att det var andra djur som fått sig ett skrovmål tack vare vargens jaktlycka.

 

IMG_5204

 

Vi fick inte se någon varg – men alla spåren gav i alla fall mig många bilder på vargar på näthinnan. Lufsande, drickande, plurrande, lekande, jagande och ätande vargar. Fascinerande!

 

 

 gruppbild (2)

 

 

 

Nu blir det enklare att cykla

Igår var det extra roligt att trycka på Jaknappen i kammaren. Då röstade vi nämligen för en motion om cykling som jag har skrivit. Det föranledde mig att gå upp säga följande ord när betänkandet behandlades i onsdags:

Fru Talman

Det är inte varje dag man som riksdagsledamot får bifall på sina motioner. Men det här är en sådan dag. Jag vill därför passa på att tacka trafikutskottet för att dom, liksom jag, anser att det är hög tid att börja cykla från ord till handling i cykelpolitiken.

Sedan jag kom in i riksdagen 2010 har jag och andra riksdagsledamöter fått se våra cykelfrämjande förslag hamna i regeringens papperskorg.

Men nu ser jag fram emot att vår samarbetsregering tar fram en cykelstrategi för att göra cyklingen enklare och säkrare i vårt land och öka cyklingens andel av persontransporterna.

Dagens två tillkännagivande är ett steg i rätt riktning för att Sverige ska få en cykelpolitik värd namnet. Men det finns många steg kvar att ta för att Sverige ska kunna bli ett cykelland i klass med Danmark eller Holland.

Utskottet har sina tillkännagivande yrkat bifall till två av mina och Lise Nordins motionsyrkandena. Två viktiga yrkande. Att bygga mer cykelvägar är den i särklass viktigaste åtgärden för att öka cyklingen. Och att få cykla på vägen även om det finns en cykelbana om man vill komma fram snabbt är en viktig regeländring.

Men, vi har fler förslag i vår motion som också måste komma med i regeringens cykelstrategi. Näst efter fler, och bättre underhållna, cykelvägar är det sänkta hastighetsgränser som är den viktigaste faktorn för att flera ska börja cykla i våra städer och tätorter. Många vågar helt enkelt inte ge sig ut i trafiken på cykel – larmrapporterna om allt fler allvarligt skadade cyklister avskräcker.

Risken för att en cyklist som blir påkörd av en bil dör är mycket hög vid 50 km/h, men liten vid hastigheter under 30. Det har varit känt bland trafikplanerare sedan 90-talet.

En bilist som kör i trettio kan samspela med de som cyklar och går på ett helt annat sätt än den som kör i femtio. Bilisterna väjer spontant för cyklisterna och kör i ett jämnare tempo. Det finns flera anledningar till att sänka bashastighet i tätorten ska sänkas från 50 till 30. Att öka cyklingen är en av dem

Det är viktigt att bygga nya cykelvägar, men det är också viktigt att inte bygga bort möjligheten att cykla. När man bygger om landsbygdens vägar till två-plus-ett-vägar med mittseparering, försvinner ofta vägrenen där man tidigare har kunnat cykla. Vid 33 procent av dessa vägar saknas nu helt möjlighet att gå eller cykla längs vägen. Och även om det låter bra, som det står i betänkandet, att Trafikverket har fått i uppdrag att säkerställa att trafiksäkerheten och tillgängligheten för cyklisterna INTE försämras vid mittseparering så vet vi cyklister som bor på landet att det fortfarande är alltför vanligt att det i verkligheten blir tvärtom.

Avslutningsvis det måste också vara lätt att ta med cykeln på tåg och buss. Vissa länstrafikbolag,(t ex Västtrafik, Värmlandstrafik och Skånetrafiken) har infört möjligheten att ta med cykeln på tåget. Men det statliga SJ har gjort tvärtom – de har helt tagit bort den möjligheten. Detta i en tid då det pratas allt mer om att se ” till hela resan. För att främja cyklingen och den klimatsmarta resan måste det vara enkelt att kombinera de klimatsmarta trafikslagen.

Detta är några ytterligaresaker som jag hoppas kommer med i regeringens cykelstrategi. Jag ser fram emot den och vill än en gång tacka för bifallet till mina motionsyrkanden.

Tack för ordet ”

Här hittar du motionen ”Enklare att cykla” som vi lämnade in i höstas.

Tredubbel miljönytta med biogas

Lisetankar

 

Har ägnat dagen åt två intressanta studiebesök på temat biogas tillsammans med kollegan Lise Nordin och Helen Persgren, vice ordförande i miljönämnden i Västra Götaland (MP).

Efter att ha tankat Helens biogasbil i Vårgårda åkte vi till stället där gasen producerats; VH Biogas. Mjölkbonden och delägaren Tobias Kullingsjö visade runt på anläggningen som ägs och drivs av 20 av kommunens gårdar och producerar 20 GWh gas per år, vilket omräknat till diesel motsvarar ca 2 miljoner liter.

-Tillräckligt för att t ex driva 2 000 bilar som kör 1 500 mil/år, förklarade Tobias.

Anläggningen invigdes av statsminister Stefan Löfven förra året och har kostat 77 miljoner att bygga. Både rötning och uppgraderingen till fordonsgas sker på samma ställe och en lastbil kör 9 timmar alla vardagar runt för att samla upp gödsel från kommunens gårdar.

– Både från delägarna och från andra gårdar, berättade Tobias vidare.

Brålanda

I Brålanda, där Anders Broberg, Tomas Sylvesson och Karin Stenlund berättade och visade runt, har man valt en annan lösning. Här har man byggt flera rötningsanläggningar ute vid gårdarna. Även slakteriavfall och restprodukter från godistillverkning används som råvara.

Rågasen fraktas sedan i rör till den gemensamma uppgraderingsanläggningen.

Jag förstår nu att vi får inte bara en dubbel, utan en 3-dubbel miljönytta när vi tankar våra bilar med fordonsgas  gjord av djurgödsel. Vi reducerar metanutsläppen från gödslet, vi ersätter fossila drivmedel och vi får en restprodukt som är lättare och bättre att sprida på åkrarna än ren gödsel vilket leder till mindre kväveläckage.

Att det är nödvändigt med en god samverkan mellan privata och offentliga aktörer är också tydligt. Samverkan och investeringsstöd. Och ett stort mått av engagemang och entusiasm från alla inblandade.

 

 

Jag – en terrorist?

Mycket har jag blivit kallad under mina år som miljöpartist. Men terrorist var nytt. Känns lite märkligt med tanke på vad som händer ute i världen. Terrorister skjuter journalister, avrättar gisslan och dödar civila.

Men att tillsätta utredningar är inte något terrorister gör. Det gör politiker.

Det borde även polisens presstalesman veta. Liksom han bör veta vad som är ok att skriva på sociala medier.

Nog om detta. Det är bra att media uppmärksammat fadäsen. Att sedan NWT:s ledarskribent inte tycker det är ngt att hetsa upp sig över för stå för honom.

Det är däremot tydligen helt ok att hetsa upp sig över att regeringen försöker reda upp i den förra regeringens snedskär i rovdjurspolitiken. Enligt samma logik som att medan resten av världen grät över terroristdådet i Paris, grät de vuxna männen i Värmland över att vargjakten stoppades. Enligt jägarförbundets Gunnar Glöersen

Det är skönt att det finns mer sansade debattörer i rovdjurspolitiken. Hanne Kjöller skriver i Dagens Nyheter om nödvändigheten att förändra rovdjurspolitiken. Och hålla sig till argument som stämmer med verkligheten….

 

Senaste inläggen.
Bloggat på nwt.se.
TV! 21 May
Desktop