Stina Bergström (MP)

Äntligen i Lubecks skogar

 

image

Det svenska kalhyggesbruket har sedan mitten av förra seklet varit den dominerande skogsbruksmetoden i Sverige. Vi har huggit ned den naturligt växande skogen, vänt upp och den på jordlagren och planterat träd vi tror att konsumenterna/skogsindustrin kommer att efterfråga i framtiden. En skogsbruksmetod som är svår att förena med bibehållet biologiskt mångfald och vårt behov av att vandra i levande skogar.

I Tyskland ligger man steget före oss i utvecklingen. Man har övergivit granplantagen, har en lagstiftning som förbjuder stora kalhyggen och en FSC-certifiering som helt förbjuder trakthyggesbruk.

Jag har länge velat åka till Tyskland. Och i söndags fick jag äntligen sätta mig på tåget ned till Lubeck. Detta för att delta i två studiedagar om ekosystembaserat skogsbruk arrangerat av Silvaskog och European Forest Institute, EFI.

Vi var ett 30-tal deltagare i en spännande mix. Privata skogsägare, skogsentreprenörer,  anställda på Skogsstyrelsen, Sveaskog, Skogssällskapet, Södra skogsägarna, Nybro och Avesta kommun, miljöintresserade, studenter, lärare, forskare och politiker. De sistnämnde var jag och min utskottskollega Johan Hultberg (M).

Lubeck var tidigt ute med att bruka sina  4,250 Ha skog med ett kontinuitetsskogsbruk. Den s k Lubeck-metoden har sedan början av 90-talet fungerat som förebild för ett hållbart skogsbruk i Tyskland och ligger till grund för den tyska FSC-märkningen. Den börjar också sprida sig till Sverige.

Under dagarna två fick vi en ordentligt genomgång av Knut Sturm, skogschef i Lubeck,  i utvecklingen av metoden. Och hur man, med stora orörda referensytor, hela tiden utvecklat metoden både för att få en mer naturlik produktionsskog men också bättre och värdefullare timmer att sälja. Allt med tysk systematisk noggranhet dokumenterat. Kommunen har egna skogsarbetare, driver egen vedförsäljning och sågverk. Och är noga med att hålla viltstammarna nere så att de inte går för hårt åt nästa generations träd.

Träden plockas när de uppnått rätt måldiameter eller senare. Vart sjunde år gås varje område igenom och det bestäms om några träd ska tas ned. Man är noga med att lämna träd som är extra viktiga för djur och växtlivet i skogen. Lubeck kan bl a skryta med att ha 180 häckande par av mellanspetten – en hackspett som nu är helt utrotad i Sverige och som även i Lubeck höll på att försvinna.

Vi besökte underbara ädellövskogar, som är de naturliga skogarna för Lubeckområdet.  Men också planterade barrskogar som nu håller på att omvandlas till lövskogar. Det blev många intressanta diskussioner om hur vi i Sverige kan använda oss av samma tankesätt som i Lubeck. Få till mer blandning av trädslag i våra skogar. Låta de träd som trivs på platsen växa. Slippa kostsamma åtgärder som markberedning, plantering, röjning och gallring.  Och, när träden är stora nog att avverkas, göra det genom att göra så lite ingrepp i skogen som möjligt. Kort sagt kombinera levande naturliga skogar med skogsbruk.

När de gamla betesmarkerna återbeskogas naturligt blev här bok och ek de dominerande trädslagen.

När de gamla betesmarkerna återbeskogas naturligt blev här bok och ek de dominerande trädslagen.

På 60-talets högs bokskogen ned på ett skifte och ersattes med gran. Med mindre lyckat resultat konstaterade Johan Hultberg

På 60-talets höggs bokskogen ned på ett skifte och ersattes med gran. Med mindre lyckat resultat konstaterade Johan Hultberg

image

Knut Storm och Mikael Karlsson (SIlvaskog)

Knut Sturm och Mikael Karlsson (SIlvaskog)

image

 

Om handhälsningar och ministeravgångar

Det har varit omtumlade dagar… I måndags avgick  bostadsminister Mehmet Kaplan. Mehmet var min kollega i riksdagsgruppen förra mandatperioden och vår gruppledare. Jag känner honom som en varm och tydlig människa och blev chockad av beskedet. Men förstår samtidigt att det var helt rätt beslut. Som minister har man  höga krav på sig att vara tydlig med att ta avstånd från odemokratiska våldsbejakande organisationer och partier. Är inte detta tydligt för alla kan man inte göra det jobb man är satt att sköta, i Mehmets fall bostads- och IT-politiken.

I tisdags kväll hade TV4 ett inslag om en Yasri Kahn, en miljöpartist från Upplands Väsby som kandiderar till vår partistyrelse. En man som tycker det är ok att behandla män och kvinnor olika bland annat genom att vägra hälsa på en kvinna genom att ta henne en hand. Fullständigt oacceptabelt. Det var också det beskedet jag gav till alla de media, SVT, Tv4, Aftonbladet, Ekot mm som hörde av sig till mig under torsdagen. Jag har inga synpunkter på hur man hälsar, men att göra skillnad på könen är inte ok. Vi är ett feministiskt parti, det är inte ok att behandla kvinnor och män olika. Punkt!

Protesterna inifrån partiet mot valberedningens förslag att föreslå Yasri blev också så starka att han redan torsdag förmiddag drog tillbaka sin kandidatur och valberedningens ordförande Joakim Larsson gick ut och bad om ursäkt. Det var bra. Så ska det gå till. Felaktiga beslut ska snabbt ändras.

 

Grönt landsmöte i Oslo

 

Miljöpartiet har många systerpartier runt om i världen. Det är en tillgång att kunna träffa partikamrater från olika länder och diskutera politik. Förra helgen var jag MDG, de norska grönas, landsmöte (kongress) i Oslo. Jag fick sitta på honörsplats och följa debatter, arbetet med partiprogrammet och dramatiken kring de olika valen, på nära håll. Mycket känns igen från våra kongresser. Annat är olika. I Norge är t ex diskussionen om den norska oljan stor, kärnkraften (som inte finns i Norge) en ickefråga. De norska gröna fick sin första stortingsledamot, Rasmus Hansson, först 2012. Sitt stora genombrott fick partiet i höstens kommun- och fylkeval där antalet förtroendevalda mer än tio-dubblades.

Mer än 200 av dessa förtroendevalda deltog i kongressen och jag hade många roliga och givande samtal i pauserna. Jag hade också flera inbokade samtal med diskussioner om hur våra kan driva gemensamma frågor. Om allt ifrån Klimatlag till vargjakt. På lördag kvällens festmiddag höll jag ett tal. Sammanfattning av helgen; kul, lärorik, festligt och många nya bra kontakter.

 

 

 

image

Vi åkte elbuss från stationen till landsmötet. Extra kul för mig som värmlänning att bussen var monterad i Säffle (och går i trafik i Göteborg)

Vi åkte elbuss från stationen till landsmötet. Extra kul för mig som värmlänning att bussen ssssvar monterad i Säffle (och går i trafik i Göteborg)

 

John S Jannesson var min och Agnetha Boströms guide under landsmötet. John bor i Oslo, men kommer från början från Göteborg

John S Jannesson var min och Agnetha Boströms guide under landsmötet. John bor i Oslo, men kommer från början från Göteborg

image

Oslos gröna byråd Hanne E Marcussen och Lan Marie Nguyen hälsar välkomna. MDG är med och styr Oslo sedan höstens val. Hanne har ansvar för miljö- och kollektivtrafik och Lans för stadsutveckling. Imponerande!

Oslos gröna byråd Hanne E Marcussen och Lan Marie Nguyen hälsar välkomna. MDG är med och styr Oslo sedan höstens val. Hanne har ansvar för miljö- och kollektivtrafik och Lans för stadsutveckling. Imponerande!

Pratar klimatlag med Knut och Daniel som arbetar tillsammans med Rasmus på Stortinget. Rasmus har lyckats få majoritet i Stortinget för att även Norge ska instifta en klimatlag

Rasmus Hansson håller språkrörstal.

Rasmus Hansson håller språkrörstal.

Vårbudget

Igår presenterades vårbudgeten. Själv satt jag på möte med miljömålsberedningen hela dagen och hade inte möjlighet att vara hemma i Värmland och presentera regeringens förslag på satsningar för nästa år. Det var synd, jag har gjort det flera gånger förut tillsammans med min S- kollega Lars Mejern Larsson. Men det kommer nya chanser.

För att bara nämna tre saker som jag är stolt över i den här budgeten:

1. Satsningarna på bättre mottagande och etablering av de som flyr till Sverige. Regeringen vill anslå mer pengar till Migrationsverket och till kommunerna och presenterade nio förslag för bättre etablering.

2. Välfärdsmiljarderna. De 10 miljarderna som regeringen sköt till redan i årets budget föreslås finnas även kommande år.

3. Sex satsningar på att göra det lättare och billigare att vara miljövän. Redan i augusti kommer det att bli billigare att tanka etanol. RUT utvidgas till att gälla reparationer av vitvaror hemma. Det kommer att bli billigare och enklare att sälja el från dina solceller, billigare att klimatkompensera för företag och skatten på farliga kemikalier höjs.

 

På miljöpartiets hemsida kan du läsa mer om vårbudgeten

Om terror, Bryssel, fred och ickevåld

Gårdagens terrorattentat i  Bryssel följde mig in i sömnen. Jag drömde hela natten om våldsamma män, om att vara gisslan, rädd och utsatt. Men idag är jag mest förbannad. Förbannad över dessa människor som tar sig rätten att sprida hat och död. Tar sig rätten att tränga in i våra liv och drömmar.

Igår kändes det meningslöst att ägna dagen åt utskottsmöten, prata om livsmedelsstrategi och fossilfri fordonsflotta. Idag känns det än mer meningsfullt. Att fortsätta att ägna min uppmärksamhet och kraft åt helt andra saker än terrorister ska bli mitt svar på terrorattacker. Att  fortsätta arbeta för en levande demokrati och en hållbar värld mitt fokus.

Men först stundar påsken. Då ska vi hedra han som spred sitt budskap med fredliga metoder och vägrade möta våld med våld. För det blev han ju känd och älskad över hela världen och hågkommen i tusentals år.

GLAD PÅSK!

Skogspolitisk debatt i riksdagen

Igår debatterade vi skogspolitik i riksdagen. Det blev en intressant debatt där det också blev väldigt tydligt att vi har väldigt olika syn på dagens skogsbruk.

Hela debatten kommer inom kort att läggas ut på riksdagens hemsida. Detta sa jag i mitt inledningsanförande:

 

”Har du nån skog i din himmel, du Gud

till att gå i en finer kväll

En tocken där gammel skog, du vet

med smörsopp å kantarell.”

Så lyder inledningen på den värmländska poeten Gunnar Ehnes dikt ”Kvällsböna” som ofta kan läsas i dödsannonserna i våra tidningarna. Att de raderna så ofta finns med när vi tar avsked av våra nära och kära är för mig ett tecken på hur viktig skogen är för många. En sådan där gammal skog att gå i, med olika träd i olika åldrar. Med stigar, svampställen, ridvägar, gläntor och porlande bäckar. Ja, det som så många av oss uppskattar och mår så gott av att vistas i. Som vi hoppas det också ska finnas i Guds himmel.

HERR TALMAN

I fredags debatterade jag skog i P4 Värmland. Vi pratade om skogslagstiftning och skogens betydelse för rekreation och friluftsliv. Utgångspunkten för debatten var att det nu är fyra år sedan de boende i samhället Storfors i östra Värmland blev av med sin skog och sina kantarellställen. Det var också kampen om den tätortsnära skogen i Storfors som blev avstampet för DN-journalisten Zarembas artikelserie ” Skogen vi ärvde” som våren 2012 satte fart på skogsdebatten i Sverige. För Storforsborna blev det en dyrköpt erfarenhet av att det som står i skogsvårdslagen om att ”sociala världen ska värnas” bara är tomma ord. I likhet med det som står i branschens egenstyrda miljöcertifiering FSC och PEFC. I verkligheten behöver inte skogsbolagen ens tala om för de som använder skogen att den ska bort. Att stigarna, bäckarna, svampställena nästa vecka kommer att förvandlas till ett kalhygge.

HERR TALMAN

När de boende i Storfors inte kunde förmå den miljöcertifierade ägaren Bergviks skog att spara skogen försökte de få dem att göra en hyggesfri avverkning. Inte heller det ville Bergvik göra. För Bergvik, och många andra skogsägare, var inte hyggesfritt skogsbruk något alternativ.

Men glädjande nog har det ändå, vad gäller skogsbruksmetoder, hänt en del sedan 2012. När Skogsstyrelsen nyligen skickade ut en enkät till landets kommuner om hur de brukar de kommunägda skogarna visade det sig att 40 procent brukade eller vill börja bruka sina skogar hyggesfritt. Ett exempel är Göteborgs kommun som brukar alla sina 5 000 Ha med hyggesfria metoder.

Även bland privata skogsägare växer intresset för modernare, hållbara, skogsbruksmetoder. När Skogsstyrelsen i Värmland ordnade en studiedag om hyggesfritt ute i fält för några månader kunde de inte ta emot alla skogsägare som var intresserade.

Det är bra att skogsstyrelsens alla distrikt har fått ett speciellt uppdrag att informera om alternativa brukningsmetoder. Det är tydligt att det behövs mer resurser för att möta efterfrågan. Jag anser att det också vore bra att införa ett ekonomiskt stöd till intresserade skogsägare. Precis som det tidigare har funnits plantstöd till skogsägare som planterar igen sina åkrar med granplantor.

Det behövs också mer riktade insatser mot skogsentreprenörerna. För idag är det bara 9 procent att skogsägarna som själva gör avverkningar i sin skog. Vi andra Och jag, och många med mig, vet hur svårt det är att få tag i en entreprenör som kan göra något annat än kalhygga.

HERR TALMAN

Att använda andra skogsbruksmetoder är en viktig del för att öka miljöhänsynen i skogen. Det finns mycket annat som också måste göras. Naturvårdsverkets skriver i sin fördjupade utvärdering av miljömålen som kom i höstas att det finns stora brister i dagens skogsbruk. Naturvårdsverket skriver, jag citerar, ”Skogar med höga naturvärden, exempelvis nyckelbiotoper och andra värdekärnor, avverkas eller riskerar avverkas. Hänsynskrävande biotoper och vattendrag skadas i alltför hög utsträckning i samband med avverkningar och skadenivåerna på forn- och kulturlämningar är fortsatt höga.

Det råder brist på arealer gammal skog med bibehållen skogskontinuitet, liksom på flerskiktade skogen, och tillgång på död ved av olika kvaliteter och i olika miljöer. ”

Politiska styrmedel som styr med sikte på miljömålet Levande skogar, bättre miljöhänsyn vid avverkningar, ökad tillämpning av hyggesfria brukningsmetoder och ett långsiktigt och kostnadseffektivt skydd av skog är saker som Naturvårdsverket föreslår. Det är bra att regeringen lyssnar på vår myndighet och gör just detta. Det borde också den borgerliga oppositionen och sverigedemokraterna göra.

HERR TALMAN

Klimatfrågan har börjat användas som argument för att vi måste ha ett än mer intensivt skogsbruk. Med gödsling och kraftigare markberedningen. Och ett högre uttag. Även de, för många arter så viktiga, rötter och stubbar ska ut ur skogen. För det är allt fler avverkningar, av allt yngre träd, som ska rädda oss från klimatförändringarna. I alla fall oss i Sverige. Hur resten av världen, länder där det inte finns någon skog, ska göra kan man fråga sig. Men här i Sverige har ett av våra miljömål, målet om begränsad klimatpåverkan, börjat användas som ett argument för att andra miljömålen, till exempel våra mål om Levande skogar, Ett rikt- växt- och djurliv och myllrande våtmarker inte längre är lika viktiga. Men det håller inte. Det håller inte försöka lösa ett problem genom att skapa nya. Det är viktigt att komma ihåg det som också ingår i definition av vårt klimatmål som ju grundar sig på FN:s klimatkonvention.

”Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras… Det är viktig att komma ihåg.

HERR TALMAN

Vårt intensiva skogsbruk har redan orsakat mycket problem. Förstörda skogsmarker, våtmarker och sumpskogar, införande av Contortatallen och hormoslyr är bara några exempel. Jag är glad över att vi nu har en regering som vill skydda våra sista gammelskogar, vill öka miljöhänsynen i skogsbruket och främja alternativa skogsbruksmetoder.

Jag och Miljöpartiet välkomnar också arbetet i det nationella skogsprogrammet. Vi ser fram emot att representanter från skogsägarna, miljöorganisationer, friluftslivet med flera tar ett gemensamt grepp för att utforma en mer varierad skogsskötsel med större naturhänsyn.

Det är också bra att det nu görs en rättslig översyn av skogsvårdslagen. Hovrättslagman Charlotta Riberdahl har fått i uppdrag att föreslå förtydligande av lagstiftningen på tre punkter; det handlar om vem eller vilka som är ansvariga för en avverkning, vem som ska kunna överklaga en avverkning och om det ska vara straffbart att lämna oriktiga uppgifter. Tre för mig, helt naturliga, saker att bringa ordning och reda i.

Avslutningsvis, HERR TALMAN, Skogsfrågor och skogspolitik är något som ständigt måste vara under diskussion och förändring. Det finns alltid ämnen som bör diskuteras mer och sakskäl som talar för en förändring av skogens skötsel. Diskussionens fokus har skiftat genom tiderna och påverkat skogspolitik och lag. Dagens diskussion om skogen handlar om klimat, sociala värden, alternativ till kalhyggesbruket och om att klara svenska och internationella miljömål. Politiken behöver anpassas till dessa utmaningar.

Tack för ordet.

 

 

 

 

 

 

Debatt om biologisk mångfald i riksdagen.

Igår debatterade vi biologisk mångfald, naturvård och områdesskydd i riksdagen. Man kunde tro att det också var det som de borgerliga och sverigedemokraternas ledamöter skulle ägna sina anförande och repliker på. Men de ägnade sig istället mer  åt att prata om sina förslag om att göra det lättare att skjuta utrotningshotade djur, urholka strandskyddet, minska miljöhänsynen och göra det svåra att skydda värdefulla natur. Jag är glad över att vi har en rödgrön regeringen som tar miljöfrågorna på allvar och försöker styra mot miljömålen. Det sa jag också i mitt anförande som du kan läsa här nedan. Vill du se debatten kan du göra det på riksdagens hemsida.

”FRU TALMAN
Idag debatterar vi två betänkanden inom två viktiga och besläktande områden ”Biologiskt mångfald” och ”Naturvård och områdsskydd”. Jag vill börja med att yrka bifall till båda dessa betänkanden och avslag på samtliga motioner.

Biologiskt mångfald är en grundförutsättning för ekosystemens möjlighet att leverera allt det som vi människor måste ha för att leva här på jorden. Mat, vatten, material, energi, pollinering, hälsa, naturupplevelser är exempel på s k ekosystemtjänster som vi är beroende av. Även kommande generationer måste få tillgång till alla dessa nödvändiga ekosystemtjänster. I Sverige har vi formulerat det gemensamt i generationsmålet som lyder ” Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sverige gränser”. Det är ett ansvarsfullt uppdrag vi har som politiker. Hur vi når generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmål riksdagen har beslutat ska nås senast år 2020 borde ha varit fokus i den här debatten. Istället har det varit mycket prat om att skjuta djur och minska miljöhänsynen.

FRU TALMAN
I höstas presenterade Naturvårdsverket sin fördjupade utvärdering av våra 16 miljökvalitetsmål. De kallar utvärderingen ”Styr mot miljömålen”

Och svarar på frågorna: Hur långt har vi kommit? Vilka mål har vi möjlighet att uppnå till 2020 med de åtgärder som idag är beslutade? I vilka delar går utvecklingen åt helt fel håll? Och, vad rekommenderar Naturvårdsverket, att vi politiker gör för att utvecklingen ska gå åt rätt håll?

Naturvårdsverkets utvärdering är en intressant och viktig läsning. Att vi med dagens takt bara har chans att nå två av målen – skyddande ozonskikt och säker strålmiljö – till 2020 borde vara en väckarklocka för alla politiker. Att att det för flera av målen går åt helt fel håll, likaså. Det gäller bland annat de mål som vi borde diskutera mer i dagens debatt. Målet om ”Ett rikt växt- och djurliv” ”Myllrande våtmarker” , ”Levande skogar”, ”Levande sjöar och vattendrag”.

FRU TALMAN
Det verkar inte som att alla deltagare i den här debatten har läst Naturvårdsverkets utvärdering. Jag tänker att det kan vara på sin plats att ta några citat. Naturvårdsverket skriver bland annat

Miljötillståndet för naturtyper och arter är generellt dåligt och utvecklas i många fall negativt. I Sverige har tre fjärdedelar av naturtyperna och hälften av arterna som ingår i habitatdirektivet inte gynnsam bevarandestatus. Situationen är allvarligast för våra ängar och hagar samt naturtyper i skog och hav.

Odlingslandskapets värdefulla gräsmarker sköts inte och växer igen. I skogen avverkas nyckelbiotoper och det råder brist på skog med lång kontinuitet och naturliga störningar som översvämning och bränder. Marina naturtyper påverkas av övergödning och kommersiellt fiske.”

Så långt Naturvårdsverket.

Men vad spelar det för roll om lite växter, svampar och djur försvinner? Ja problemet är att det kan leda till att hela ekosystem kollapsar, och det drabbar också våra egna möjligheter att överleva i förlängningen.

FRU TALMAN
Globalt har en del gjorts för att hejda utrotningen. Till exempel har FN-länderna enats om att skydda 17 procent av alla land- och sötvattensområden. EU:s art- och habitatdirektiv och fågeldirektiv har också varit en framgång för naturvården över hela Europa.

Men vi har långt kvar. Även i Sverige. Enligt SCB:s statistik för 2014 har till exempel endast 3,7 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige långsiktigt skyddad. Vi har med andra ord en bit kvar till 17 procent. I Sverige gjorde den tidigare regeringen också sitt bästa för att kringgå EU-lagstiftningen som förbjuder jakt på hotade djurarter. Soppan med vargjakten är nu något vår regering försöker reda upp. Jag ser fram emot en framtid när vargstammen vuxit sig stark och frisk i Sverige. Dvs när invandrade vargar lätt kan ta sig in och bilda familj. Och när vi kan ha en ordnad jakt på varg som finns på platser där de inte ska vara.

FRU TALMAN
Anslaget till skydd av värdefulla naturområden urholkades under de åtta åren av borgerligt styre. Med Miljöpartiet i regeringen görs en betydligt större satsning. I år finns 1,3 Miljard till skydd av värdefull natur och drygt 1 Miljard för skötsel av våra naturreservat och nationalparker. Sedan vår rödgröna regering kom till makten har de här anslagen höjts med över 60procent. En historisk, nödvändig och efterlängtad satsning på biologiskt mångfald.

För Sverige har som sagt en lång väg kvar att gå när det gäller naturskydd och biologisk mångfald. Vi ska vara stolta över att vi är duktiga på miljöarbete. Enligt en global miljörankning av länder som Universitetet i Yale och World Economic Forum står bakom låg Sverige på nionde plats år 2014. Men vad gäller naturskydd och biologisk mångfald är det sämre ställt, där ligger vi bara på plats 89 av 177. Jag ser ingen anledning till att ett rikt land som Sverige ska vara så svagt. Det är, återigen, glädjande att vi har en regering som gör en historiskt satsning på att skydda värdefull natur på land och vatten.

FRU TALMAN
Sverige är ett skogsrikt land. Men för att gynna den biologiska mångfalden i våra skogar räcker det inte med att skydda skog. Det är också viktigt att öka miljöhänsynen i den brukade skogen. Vi behöver en modernisering av skogsvårdslagen och mer stöd till hyggesfria skogsbruksmetoder. Att bruka skogen utan kalhyggen gynnar inte bara biologiskt mångfald. Det gynnar också friluftslivet, turismen och en levande landsbygd.

För två veckor sedan arrangerade jag, från Miljöpartiet och Lars Tysklind, från Liberalerna ett seminarium här i riksdagen om skogsbruk utan hyggen. Det blev diskussioner mellan de medverkande från Ekoturismföreningen, Naturskyddsföreningen, bolaget Silvaskog som förespråkar hyggesfri metoder och det statliga skogsbolaget Sveaskog som inte gör det.

Kommunalrådet och kommunchefen i Laxå kommun hade satt sig på tåget och åkt upp till Stockholm enkom för att vara med på seminariet. Varför det? Jo, därför att de är oroliga för hur Sveaskogs kalhygges- och plantagebruk hotar kommunens största attraktion – Tivedens Nationalpark. Det är kring Tivedens nationalpark den enda inflyttningen sker i denna utflyttningskommun. Det är också där de nya företagen startar. Kommunchefen tog tillfället i akt att återigen rikta en vädjan till Sveaskog om att kring nationalparken bruka de sista resterna av naturskogarna med hyggesfria metoder.

Traktens företagare har gett livfulla beskrivningar av besökarnas kommentarer om skogsbruket runt nationalparken. Turister från Centraleuropa, där kalhyggen är ovanliga, är både oförstående och upprörda, och jämför svenskt skogsbruk med rena krigshandlingar. En grupp studenter från Borneo undrade om Sverige var så fattigt att vi var tvungna att skövla våra skogar.

Med hyggesfria metoder i skogen gynnar vi inte bara biologiskt mångfald utan även friluftslivet, turismen och en levande landsbygd.

FRU TALMAN
Ett mycket kostnadseffektivt sätt att gynna biologiskt mångfald är att värna djurens och växternas barnkammare – stränderna. Strandskyddet och allemansrätten är två svenska uppfinningar som jag är extra stolt över. Det handlar – återigen – både om att gynna biologiskt mångfald och värna friluftsliv, turism och levande landsbygd.

Avslutningsvis, FRU TALMAN

Jag är tacksam över att vi idag har en regering som försöker styra mot miljömålen. Och oroad över att den borgerliga oppositionen och sverigedemokraterna vill styra åt ett helt motsatt håll.”

 

Skogsbesök i norr och i riksdagen

I fredags var det återigen dags för mig att sätta mig på tåget för ett besök i mitt fadderlän;  Västernorrland. Det blev en dag i skogens tecken. Birgitta Skoglund och Birger Hjörleifsson från MP Sundsvall hade tillsammans med Oskar Forsberg och Niklas Åberg från Skogsstyrelsen arrangerat ett spännande program. Dagen började med en träff med  Hans Asplund, kommunens skogsförvaltare. Hans berättade om kommunens arbete med att förvalta de tätortsnära naturreservaten och försöken med att bedriva ett hyggesfritt skogsbruk på delar av kommunens marker.

På eftermiddagen träffade vi ut till Birgitta Velander, engagerad skogsägare, som visade oss runt i skogen kring sin släktgård utanför Sundsvall. Birgitta har skött skogen sedan 80-talet och det var spännande att höra hennes tankar kring sitt skogsbruk. Hur hon planerar kommande skötselåtgärder och noga tänker igenom hur de olika skiftena ska brukas och vad som helt ska lämnas. Bland annat besökte vi ett område där Birgítta röjt bort granen för att få en tallskog som hon planerar att sköta med en form av kontinutetsbruk.

20160226_151700iskogen

20160226_163940hossbirgitta

20160226_154657skog

 

 

 

 

 

 

I onsdags arrangerade jag och Lars Tysklind(L) ett välbesökt seminarium om kontinuitetsskogsbruk i riksdagen. Medverkade gjorde Malin Sahlin från Naturskyddsföreningen, Mikael Karlsson från Silvaskog, Leif Öster från Ekoturismföreningen och Herman Sundkvist från Sveaskog.

Seminariet filmades och du kan se det här: http://youtu.be/AGtBIJMPnpw 

 

image

Politisk enighet om klimatlag

Igår var en stor dag. Då presenterade vi ledamöter i Miljömålsberedningen vårt förslag på en klimatlag och ett långsiktigt klimatmål. Vi kom överens om de sista bitarna i vårt delbetänkande, som ska lämnas inom kort till miljöminister Åsa Romson, i måndags.

Vi är överens om att föreslå regeringen om att införa ett klimatpolitiskt ramverk för att styra upp och skärpa den svenska klimatpolitiken. Vi föreslår också att delar av detta ska lagstiftas i en klimatlag. Det är viktigt för att klimatarbetet ska tuffa på framöver oavsett regering. En klimatlag har MP drivit sedan 2012 när vi motionerade om det i riksdagen första gången. Det har under beredningens gång varit viktig för mig med en lag. Jag är nu väldigt stolt och glad över att fler partier har anslutit oss till miljöpartiets förslag

Vi föreslår också en precisering och skärpning av alliansens vision av nettonollutsläpp till 2050. Vi föreslår, efter mycket förhandlande, att målet tidigareläggs till senast 2045 och att minst 85 procent ska ske genom minskade utsläpp och att kvarvarande utsläpp med gällande internationella regler, t ex förstärkt upptag av växthusgaser i jord och skog. Självklart har jag som miljöpartist drivit tuffare mål i beredningen. Men jag tycker det är bra att vi har enats om ett mål. Jag är också övertygad om att det kommer att vara möjligt att minska utsläppen fortare. Vi ser att vi historiskt har lyckats med att minska de nationella utsläppen fortare än vad vi gjort när satte målet.

Men ska vi hejda klimatförändringarna måste vi också ha åtgärder och strategier för att minska utsläpp som hamnar i andra länder på grund av vår konsumtion. De utsläppen ökar nu stadigt, samtidig som våra nationella utsläpp minskar. Det gäller inte minst vårt ökande flygresande som redan idag har lika stor klimatpåverkan som vårt bilåkande.

Hur vi ska minska klimatutsläppen, vilka politiska styrmedel och åtgärder som behövs för att minska både nationella- och konsumtionsutsläpp, det ska beredningen nu arbeta med fram till i juni då vi ska lämna vårt slutbetänkande. Det kommer nog att bli ett tufft arbete. Men spännande och viktigt.

Här kan du läsa gårdagens debattartikeln i DN.

Här kan du läsa om uppgörelsen på Miljöpartiets webb.

Miljödebatt i riksdagen

Igår debatterade vi utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård i riksdagen. Det var i år roligt att debattera eftersom det här är den första budget som är rödgrön. Anslaget har ökat med över 2 Miljarder, över 40 procent jämfört med den alliansbudget som klubbades igenom för ett år sedan (med stöd av SD).  Det blev en lång debatt som kom att handla om allt ifrån klimatavtalen till gammelskogar. Du hittar hela debatten här

Detta sa jag i mitt inledningsanförande:

”Ni kommer att vara stolta över att stå inför era barn och barnbarn och säga: jag var med i Paris den 12 december 2015.”

Så sa den franska president Holland i lördags när han tackade alla som bidragit till att ett klimatavtal äntligen klubbades.

Jag tror att även jag kommer att vara lite stolt när jag berättar för barnbarnen att jag faktiskt satt med där i Paris och såg klubban slå och deltog i jublet och kramkalaset.

Klimatavtalet i Paris är, trots sina brister, en milstolpe. Det är det första klimatavtal som omfattar så gott som alla världens länder. Det första klimatavtal som innehåller formuleringar om att det inte är 2 utan 1,5 grads uppvärmning av jordens medeltemperatur som är den kritiska gränsen. Ett avtal som säger att ländernas nationella löften om utsläppsminskningar ska uppdateras vart femte år.

Men det är inte ett dokument i Paris som minskar utsläppen. Det sker på helt andra sätt.

Så vad jag vet att jag med stolthet kommer att berättaför mina barnbarn det är berättelserna om det aktiva miljö- och klimatarbete som alla Miljöpartister genomför och har genomfört i kommuner, landsting, regioner, riksdag och regering.

Den budgetproposition som nu debatteras i den här kammaren har tydliga gröna avtryck på många områden. Regeringens klimatsatsning är historisk – det handlar bland annat om mer pengar till järnvägsunderhåll, mer stöd till husägare som vill sätta upp solceller på taken, till jordbrukare som vill göra biogas, till cykelsatsningar, elbussar m m mm

I det utgiftsområde vi nu debatterar finns bland annat 600 miljoner nästa år till Klimatinvesteringar. Efterlängtat av många företag, kommuner, landsting, regioner och organisationer.  Aktörer som nu får stöd till energieffektiviseringar, biogasanläggningar, laddstolpar, tankstationer och anläggningar för att minska utläpp av lustgas och metan. För att bara nämna några av alla de ansökningar som redan kommit in och beviljats del av de 125 miljoner som anslogs i tilläggsbudgeten redan i våras.

Men om vi ska bromsa klimatförändringarna vid 1,5 grader då måste vi lägga in en ännu högre växel. Då måste vi här i Sveriges riksdag och regering höja våra klimatmål, vässa våra styrmedel och satsa mer pengar på olika åtgärder. Det är Miljöpartiet beredd att göra. Jag hoppas att även andra partier i riksdagen är beredda att göra det. Jag har förstås sett att de partier som inte stöder klimatsatsningarna i den här budgeten i alla fall inte före Paris var beredda att lägga i en högre växel. Jag kan bara hoppas att ni tänker om. (Det skulle vara intressant att höra hur ni resonerar nu.

SKOG

Jag kommer att vara stolt när jag får visa mina barnbarn Värmlands bevarade gammelskogar. I den här budgeten finns en historisk, nödvändig och efterlängtad miljardsatsning på biologiskt mångfald. Nästa år kommer det att finnas 1,3 Miljard till skydd av värdefull natur och drygt 1 Miljard för skötsel av våra naturreservat och nationalparker. Sedan vår rödgröna regering kom till makten har de här anslagen höjts med över 60 procent. Till glädje inte minst för alla de markägare som idag står på kö för att få ersättning för sina skyddade marker. Och för kommande generationer som kommer att kunna få vandra i riktiga kontinuitetsskogar. De små rester som idag finns kvar efter årtionden av storskaligt hyggesskogsbruk.

Skogen är också viktig för en omställning till ett fossilfritt samhälle. Med ett hänsynsfullt skogsbruk kan vi kombinera ett hållbart uttag med hänsyn till biologiskt mångfald och friluftslivet. Med mer hyggesfria metoder minskar vi utsläppen av växthusgaser från avverkningarna samtidigt som skogen fortfarande går att bruka för jakt, rekreation och turism.

För en ökad hänsyn i skogsbruket är det viktigt att öka medel till naturvårdsavtal och biotopskydd vilket vår regering också gjort med 100 miljoner i utgiftsområde UO 23. Det är också glädjande att en översyn av skogsvårdslagen har påbörjats med en rättslig översyn.

GIFTFRI MILJÖ

På vår resa runt om i Värmland kommer jag också att visa barnbarnen de fina bostadsområdena som ligger där det nu finns rester av sågverk, tvätterier och bensinstationer.

Idag finns det många förorenade områden i vårt land. Tickande miljöbomber. Från en del av dem har gifter och kemikalier redan börjat sprida sig längst vattenvägar. Principen att förorenare betalar är här, precis som på alla miljöområden, grunden. Men det finns också många förorenade områden i vårt land där det inte går att hitta någon ansvarig

Här behövs det mer statliga pengar för att landets kommuner ska mäkta med att sanera för att förhindra hot mot människors hälsa och miljön. Regeringen dubblerar därför anslaget till detta viktiga arbete.

Ytterligare medel anslås också i den här budgeten till Naturvårdsverket, till miljöövervakning, kemikalieinspektionen, klimatanpassning, åtgärder för havs- och vattenmiljö, havs- och vattenmyndigheten, elbusspremie mm

Så avslutningsvis det här är en miljöbudget som är ett lyft för miljö- och klimatarbetet. Jag yrkar bifall till betänkandet och avslag på reservationerna.

 

 

 

 

 

 

 

Senaste inläggen.
Vårbudget 14 Apr
Desktop