Stina Bergström (MP)

Politisk enighet om klimatlag

Igår var en stor dag. Då presenterade vi ledamöter i Miljömålsberedningen vårt förslag på en klimatlag och ett långsiktigt klimatmål. Vi kom överens om de sista bitarna i vårt delbetänkande, som ska lämnas inom kort till miljöminister Åsa Romson, i måndags.

Vi är överens om att föreslå regeringen om att införa ett klimatpolitiskt ramverk för att styra upp och skärpa den svenska klimatpolitiken. Vi föreslår också att delar av detta ska lagstiftas i en klimatlag. Det är viktigt för att klimatarbetet ska tuffa på framöver oavsett regering. En klimatlag har MP drivit sedan 2012 när vi motionerade om det i riksdagen första gången. Det har under beredningens gång varit viktig för mig med en lag. Jag är nu väldigt stolt och glad över att fler partier har anslutit oss till miljöpartiets förslag

Vi föreslår också en precisering och skärpning av alliansens vision av nettonollutsläpp till 2050. Vi föreslår, efter mycket förhandlande, att målet tidigareläggs till senast 2045 och att minst 85 procent ska ske genom minskade utsläpp och att kvarvarande utsläpp med gällande internationella regler, t ex förstärkt upptag av växthusgaser i jord och skog. Självklart har jag som miljöpartist drivit tuffare mål i beredningen. Men jag tycker det är bra att vi har enats om ett mål. Jag är också övertygad om att det kommer att vara möjligt att minska utsläppen fortare. Vi ser att vi historiskt har lyckats med att minska de nationella utsläppen fortare än vad vi gjort när satte målet.

Men ska vi hejda klimatförändringarna måste vi också ha åtgärder och strategier för att minska utsläpp som hamnar i andra länder på grund av vår konsumtion. De utsläppen ökar nu stadigt, samtidig som våra nationella utsläpp minskar. Det gäller inte minst vårt ökande flygresande som redan idag har lika stor klimatpåverkan som vårt bilåkande.

Hur vi ska minska klimatutsläppen, vilka politiska styrmedel och åtgärder som behövs för att minska både nationella- och konsumtionsutsläpp, det ska beredningen nu arbeta med fram till i juni då vi ska lämna vårt slutbetänkande. Det kommer nog att bli ett tufft arbete. Men spännande och viktigt.

Här kan du läsa gårdagens debattartikeln i DN.

Här kan du läsa om uppgörelsen på Miljöpartiets webb.

Miljödebatt i riksdagen

Igår debatterade vi utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård i riksdagen. Det var i år roligt att debattera eftersom det här är den första budget som är rödgrön. Anslaget har ökat med över 2 Miljarder, över 40 procent jämfört med den alliansbudget som klubbades igenom för ett år sedan (med stöd av SD).  Det blev en lång debatt som kom att handla om allt ifrån klimatavtalen till gammelskogar. Du hittar hela debatten här

Detta sa jag i mitt inledningsanförande:

”Ni kommer att vara stolta över att stå inför era barn och barnbarn och säga: jag var med i Paris den 12 december 2015.”

Så sa den franska president Holland i lördags när han tackade alla som bidragit till att ett klimatavtal äntligen klubbades.

Jag tror att även jag kommer att vara lite stolt när jag berättar för barnbarnen att jag faktiskt satt med där i Paris och såg klubban slå och deltog i jublet och kramkalaset.

Klimatavtalet i Paris är, trots sina brister, en milstolpe. Det är det första klimatavtal som omfattar så gott som alla världens länder. Det första klimatavtal som innehåller formuleringar om att det inte är 2 utan 1,5 grads uppvärmning av jordens medeltemperatur som är den kritiska gränsen. Ett avtal som säger att ländernas nationella löften om utsläppsminskningar ska uppdateras vart femte år.

Men det är inte ett dokument i Paris som minskar utsläppen. Det sker på helt andra sätt.

Så vad jag vet att jag med stolthet kommer att berättaför mina barnbarn det är berättelserna om det aktiva miljö- och klimatarbete som alla Miljöpartister genomför och har genomfört i kommuner, landsting, regioner, riksdag och regering.

Den budgetproposition som nu debatteras i den här kammaren har tydliga gröna avtryck på många områden. Regeringens klimatsatsning är historisk – det handlar bland annat om mer pengar till järnvägsunderhåll, mer stöd till husägare som vill sätta upp solceller på taken, till jordbrukare som vill göra biogas, till cykelsatsningar, elbussar m m mm

I det utgiftsområde vi nu debatterar finns bland annat 600 miljoner nästa år till Klimatinvesteringar. Efterlängtat av många företag, kommuner, landsting, regioner och organisationer.  Aktörer som nu får stöd till energieffektiviseringar, biogasanläggningar, laddstolpar, tankstationer och anläggningar för att minska utläpp av lustgas och metan. För att bara nämna några av alla de ansökningar som redan kommit in och beviljats del av de 125 miljoner som anslogs i tilläggsbudgeten redan i våras.

Men om vi ska bromsa klimatförändringarna vid 1,5 grader då måste vi lägga in en ännu högre växel. Då måste vi här i Sveriges riksdag och regering höja våra klimatmål, vässa våra styrmedel och satsa mer pengar på olika åtgärder. Det är Miljöpartiet beredd att göra. Jag hoppas att även andra partier i riksdagen är beredda att göra det. Jag har förstås sett att de partier som inte stöder klimatsatsningarna i den här budgeten i alla fall inte före Paris var beredda att lägga i en högre växel. Jag kan bara hoppas att ni tänker om. (Det skulle vara intressant att höra hur ni resonerar nu.

SKOG

Jag kommer att vara stolt när jag får visa mina barnbarn Värmlands bevarade gammelskogar. I den här budgeten finns en historisk, nödvändig och efterlängtad miljardsatsning på biologiskt mångfald. Nästa år kommer det att finnas 1,3 Miljard till skydd av värdefull natur och drygt 1 Miljard för skötsel av våra naturreservat och nationalparker. Sedan vår rödgröna regering kom till makten har de här anslagen höjts med över 60 procent. Till glädje inte minst för alla de markägare som idag står på kö för att få ersättning för sina skyddade marker. Och för kommande generationer som kommer att kunna få vandra i riktiga kontinuitetsskogar. De små rester som idag finns kvar efter årtionden av storskaligt hyggesskogsbruk.

Skogen är också viktig för en omställning till ett fossilfritt samhälle. Med ett hänsynsfullt skogsbruk kan vi kombinera ett hållbart uttag med hänsyn till biologiskt mångfald och friluftslivet. Med mer hyggesfria metoder minskar vi utsläppen av växthusgaser från avverkningarna samtidigt som skogen fortfarande går att bruka för jakt, rekreation och turism.

För en ökad hänsyn i skogsbruket är det viktigt att öka medel till naturvårdsavtal och biotopskydd vilket vår regering också gjort med 100 miljoner i utgiftsområde UO 23. Det är också glädjande att en översyn av skogsvårdslagen har påbörjats med en rättslig översyn.

GIFTFRI MILJÖ

På vår resa runt om i Värmland kommer jag också att visa barnbarnen de fina bostadsområdena som ligger där det nu finns rester av sågverk, tvätterier och bensinstationer.

Idag finns det många förorenade områden i vårt land. Tickande miljöbomber. Från en del av dem har gifter och kemikalier redan börjat sprida sig längst vattenvägar. Principen att förorenare betalar är här, precis som på alla miljöområden, grunden. Men det finns också många förorenade områden i vårt land där det inte går att hitta någon ansvarig

Här behövs det mer statliga pengar för att landets kommuner ska mäkta med att sanera för att förhindra hot mot människors hälsa och miljön. Regeringen dubblerar därför anslaget till detta viktiga arbete.

Ytterligare medel anslås också i den här budgeten till Naturvårdsverket, till miljöövervakning, kemikalieinspektionen, klimatanpassning, åtgärder för havs- och vattenmiljö, havs- och vattenmyndigheten, elbusspremie mm

Så avslutningsvis det här är en miljöbudget som är ett lyft för miljö- och klimatarbetet. Jag yrkar bifall till betänkandet och avslag på reservationerna.

 

 

 

 

 

 

 

Klimatavtalet klubbat!

”I use to say We must, We can, sometimes We will. today I say: We did! Igår var FN: klimatchef Christiana Figueres strålande lycklig.

För igår kväll gjorde världens länder äntligen det. Ordförande Laurent Fabius fällde klubban och klimatavtalet var på plats. Det gick så fort att vi i observatörssalen knappt hängde med. Vi hade suttit och väntat länge på att det sista ”stormötet” skulle börja. Och trott på ytterligare nattmanglingar.

Den ”finala” versionen av klimatavtalet presenterades vid lunchtid. Att både den franska presidenten Holland och FN: s generalsekreterare Ban-Ki-Moon var inkallade att hålla tal var både starkt och lite oroande. Att Hollands uppmaning till parterna att nu skriva under detta så länge förhandlande, kompromissade avtal för att ”ni har möjligheten att förändra världen” riktade sig speciellt till vissa länder som obstruerat under natten var inte svårt att gissa.

Och de lyssnade. Avtalet gick igenom med några mindre språkliga och ”tekniska”  ändringar. Väl så viktiga för vissa länder….

Att formuleringar om att skärpa målet från 2-grader till 1,5 graders uppvärmning skulle finnas med i avtalet trodde jag inte när jag kom till Paris. Det är riktigt bra. Att ländernas nationella åtaganden i dag snarare pekar på 3 grader är förstås skrämmande. Men därmed ännu viktigare att den punkt vår miljöminister Åsa Romson och hela EU slagits hårt för, nämligen att åttagandena ska uppdateras och höjas vart 5 år,  finns med i avtalet.

Att det inte finns någon paragraf kring hur mycket utsläppen ska minska i världen till när, vilket EU oxå drivit,  är förstås dåligt. Men å andra sidan ; detta kan klimatforskarna räkna ut åt oss.

Skrivingarna kring klimatinvesteringar och ersättningar för förluster och skador till drabbade utvecklingsländer pga klimatförändringarna borde ha varit skarpare, men blev så bra de kunde bli när beslut ska fattas med konsensus. Mycket tack vare Åsa Romson och hennes Bolivianska ministerkollegas arbete som förhandlingsledare för de frågorna.

Medan jag väntade på sista mötet igår hann jag delta i en av de demonstrationer som gick av stapeln i Paris under dagen. På Marsfältet vid Eiffeltornet var det tjockt med människor, många klädda i rött, som bildade mänskliga kedjor sjöng och skanderade. Jag träffade  partikamrater från England, fältbiologer från Sverige, Jorden vänner från latinamerika mm mm. Utan alla dessa klimataktivister över hela världen skulle aldrig världens ledare igår kväll kommit överens om att börja förändra världen. Det är viktigt att komma ihåg.

Nu är det bara att kavla upp ärmarna och göra verklighet av Parisavtalet. Klimatarbete görs inte i ett dokument. Det görs i företag, hushåll, kommuner, regioner och i riksdagen. För mig som klimatpolitisk talesperson för miljöpartiet kommer arbetet nu att bli roligare och lättare med avtalet i ryggen.

Och vi politiker som sitter i miljömålsberedningen, och ska ta fram klimatmål för Sverige, vi har fått ett tydligt tecken om att skärpa till det arbetet. Om vi ska hamna på 1,5 grader istället för 2.

 

 

 

Blir det något klimatavtal?

Igår kväll fick vi ett nytt utkast till klimatavtal. Med både positiva och negativa överraskningar. Positivt att en förflyttning från 2 gradersmålet till 1,5 grader görs. Mycket negativt att skrivningar om hur många procent utsläppsminskningar som måste göras globalt är strykna. Den fluffiga formuleringen om ”neutrala växthusgasutsläpp i andra delen av seklet” känns lite som alliansens ”nettonollutsläpp 2050″ för Sverige.

Oroväckande är oxå att flygets och sjöfartens utsläpp inte finns med. Hur ska vi nå 1,5 eller 2-graders målet om det inte börjar förhandlas om vem som ska se till att de  utsläppen minskar?

I nattens manglingar började också Kina och Indien plocka fram sina käppar och plocka in i förhandlingshjulen. Det var förståss väntat men oroande för förhandlingsresultatet.

Nästa version av texten väntas inte förrän i morgon så jag tänker ägna dagen åt ett besök på den alternativa delen av klimatmötet nere i Paris och träffa viktiga miljö- och solidaritetsorganisationer.

 

Rapport från klimatmötet

Sitter på ett cafe mitt i ett klimatmöte och skriver. Min första dag här har varit, minst sagt, fullmatad.

Lämnade hotellet redan vid 6.30 imorse för att ta mig till frukostmötet med  50 gröna politiker från hela världen. Åsa Romson hade oxå lyckats komma loss och fick förståss, som delegationsledare och en av undergruppernas förhandlingsledare många frågor.

Under dagen har jag representerat Sveriges riksdag i två möten. Med parlamentariker från Bangadesh och från Indonesien. Två länder som redan drabbats hårt av klimatförändringarna.

Har oxå hunnit med ett seminarium om köttätandets klimatpåverkan med bl a Johan Rockström och lärt mig att i EU står köttproduktionen för 12 procent av utsläppen. Trots att vi bara utgör 7 % av världens befolkning äter vi 16% av köttet. Dags att lyfta detta i klimatförhandlingarna tyckte talarna.

Vid tretiden i dag kom ett nytt utkast på klimatavtal. Nu nedbantat till 28 sidor. Jag är positivt överraskad över att skärpningar av målet, både vad gäller vilken temperaturhöjning som är acceptabelt ( under 1,5 grader istället för 2,0) och vad gäller hur snabbt utvecklingsländernas ska komma ned till nollutsläpp (i mitten av århundraden istället för i slutet) finns med som alternativ.

Klimatmötets ordförande Laurent Fabius nämnde tre knäckfrågor när han lämnade över texten till mötet; Ambitionsnivån, hur ansvaret ska delas upp och finansieringen. Sedan finns det andra frågor och skrivningar som är ”klamrade” där det finns olika åsikter historiskt om mänskliga rättigheter, jämställdhet och kvinnors rättigheter. Viktiga frågor som sällan lyfts upp när texterna diskuteras externt.

Åsa Romson har en viktig uppgift som förhandlingsledare i en av undergrupperna tillsammans med Rene Orellana, minister från Bolivia. Fram till åtta ikväll fick länderna på sig att komma med kommentarer på texten. Fortsättning följer…

Klimataktion i Karlstad

isbjörn

 

Igår arrangerade MP Karlstad en klimataktion på torget med anledning av klimatmötet i Paris. Vi hade med oss isblock till vår isbjörn och jag var en av talarna. Detta sa jag i mitt anförande:

” Klimatfrågan är vår tids största utmaning. Men den borde inte vara så svår att lösa för vi vet vad som behöver göras. Vi måste sluta släppa ut klimatgaser!

För öborna på Kiribata, för isbjörnarna, för alla som drabbas av klimatförändringarna idag och i framtiden måste vi göra det.

I slutet av detta århundrade måste världen ha nollutsläpp menar forskarna. Sveriges riksdag har bestämt att vi ska nå det målet redan 2050. Vår regering har bestämt att vi ska bli en av världens första fossilfria välfärdsländer. Det är bara att kavla upp ärmarna och börja jobba.

I Paris sitter nu förhandlare från 196 länder och försöker komma fram till hur långt de nationella löften om utsläppsminskningar som lämnats in ska kunna regleras och följas upp. I förhandlingsrummen sitter man och filar på förslag på meningar om hur mycket vi i den rika delen av världen ska betala för klimatinvesteringar och klimatanpassningar i fattiga länder.

Och om hur ambitionen på de nationella åtagandena ska kunna höjas över tid så att vi når målet om att hålla temperaturhöjningen under två grader.

Detta är klimatmötets knäckfrågor. Nästa vecka åker jag till Paris. Jag hoppas att få vara med om när världens miljöministrar gemensamt sätter sina namnteckningar på ett avtal. Ett avtal som jag inte tror kommer att vara tillräckligt långtgående för att hejda klimatförändringarna. Men som måste vara ett steg i rätt riktning. En början på en förändring.

Det är nu det gäller. Klockan är en minut i 12.

Vår miljö- och klimatminister Åsa Romson åker till Paris med hälsningar från de som tänker ta täten. Inför klimatmötet i Paris startar regeringen initiativet Fossilfritt Sverige. Det är ett initiativ som har väckt uppmärksamhet världen över. När Åsa Romson åker till Paris har hon med sig försäkringar från över 100 svenska företag, organisationer och kommuner som skrivit under deklarationen Fossilfritt Sverige. Aktörer som redan i dag har ett ambitiöst klimatarbete och har ambitionen att bli ännu bättre.

Jag utmanade Karlstad kommen att skriva under för några veckor sedan. Och i början av den här veckan tog kommunstyrelsen beslutet att ansluta sig till initiativet och har därmed blivit en, av många röster, i Paris som ropar på aktion!

Karlstad kommun nämner bland annat kommunens arbete med Tåg i tid och  klimatsmart mat i skolorna i sin anmälan till intiativet.

Det kan ni Karlstadbor vara stolta över! Ni ska vara stolta över er skolmat, er kollektivtrafik, era cykelbanor, era solceller, er biogas, sopsortering och allt det som gör att klimatutsläppen minskar. I verkligheten.

Men ni måste också sluta bygga externa köpcenter, gravaleder och mycket annat om ni ska bli fossilfria. Och, självklart, göra er av med era fossila kärnkraftsaktier.

Jag är som grön riksdagsledamot stolt över att vi har höjt koldioxidskatter, anslagit mer pengar till järnvägsunderhåll och börjat arbeta på en nationell cykelstrategi. Alla dessa saker som gör det enklare och billigare att resa klimatsmart.

Jag tänker fortsätta driva att Vattenfall ska stänga sina kolgruvor istället för att sälja dem. Att momsen ska sänkas på reperationstjänster och att köttkonsumtionen måste minska. Och att kärnkraften ska avvecklas.

Detta och mycket mer ska vi göra för att möta vår tids största utmaning – att hejda klimatförändringar. Detta sänder vi nu som ett rop till Paris.

Tack för ordet!”

Om aktionen i VF.

Om aktionen i NWT.

 

 

Alternativet hade varit värre.

Vissa beslut är tunga att ta. Regeringens förslag på försämringar i flyktingmottagandet är långt ifrån den politik som jag som riksdagsledamot var med och drev och beslutade om förra mandatperioden. Det är inte lätt att vara med och försvara sådana här beslut. Men det gör jag. Även om jag inte tycker om förslagen.

Syftet med regeringens tillfälliga försämringar är att minska antalet asylsökande till vårt land. Att skapa andrum för alla de som i månader nu slitit dag och natt för att ge alla nyanlända tak över huvudet, mat, sjukvård och chans till ett nytt liv i vårt land. På två månader har över 80 000 flyktingar kommit till Sverige. Över 10 000 i veckan, varav en fjärdedel ensamkommande barn. Det är en helt annan verklighet än för bara ett år sedan.

Människor flyr från kring, förtryck och fattigdom. Alla som har skyddsbehov har rätt att söka asyl i andra länder. Den s k asylrätten är ngt Sverige och alla andra EU-länder har skrivit under på. I Sverige har vi fram tills nu tolkat denna rätt så som jag tycker även andra EU-länder skulle tolka den. Flyktingar med asylskäl har fått permanenta uppehållstillstånd och rätt att förenas med sina familjer

Hade alla andra Eu-länder gjort samma sak som Sverige hade verkligheten sett annorlunda ut. Nu har vi istället hamnat i en situation där den Svenska regeringen ser sig tvingade att anpassa sig till Eu:s miniminivå vad gäller flyktingmottagande. Men tillfälliga uppehållstillstånd och ID-kontroller på bussar, tåg och båtar. Men sämre möjligheter för familjer att förenas. Men – och det är viktigt, – med en fortsatt respekt för asylrätten. De flyktingar som kommer hit har rätt att söka asyl, kommer att ha rätt att få skydd i Sverige.

Det är inte det här, mindre humana, Sverige jag vill leva i. Men ändå kan jag försvara att MP i regering har gått med på detta. Jag gör det för att alternativet hade varit värre. Det finns partier, t ex Moderaterna, som inte vill värna asylrätten.  Som tycker att vi ska ”stänga” gränsen. Partier som S fått välja att söka stöd hos om vi lämnat regeringen. Utan MP i regeringen hade situationen för människor på flykt blivit sämre.

I den överenskommelse som nu presenterats finns också flera bra beslut som kommer att underlätta och öka kapaciteten för mottagandet av flyktingar i Sverige. Det handlar både om mer statliga pengar till kommuner och organisationer och regelförenklingar. Har finns också ett löfte om en gräns för hur mycket pengar för flyktingmottagande som kommer att tas från biståndet och ytterligare 800 miljoner i år till UNHCR. Viktiga beslut för flyktingar i hela världen.

För alla de kommuner som behöver andrum och för alla de flyktingar som i och med detta kommer att få skydd i Sverige är jag med och stöder mitt parti och regeringens beslut. Även om det är med tungt hjärta.

I P4 Värmland i tisdags försökte jag förklara mina känslor. Vet inte om jag lyckades. Men du kan lyssna på det här.

 

 

 

 

Flyktingboende och -uppgörelse

Läser i Värmlandsmedia att hotell Selma Lagerlöf i Sunne nu blir asylboende. Det är glädjande, det behövs många platser nu för att ta emot alla de människor som flyr till vårt land.

Det var lite olika turer kring Selma i Värmlandsmedia förra veckan. Jag fick frågan från Värmlands Folkblad vad jag tyckte om kommunens planer att köpa hotellet. Sa, som det var, att jag inte såg något problem med att kommunen köpte hotellet och sedan i sin tur hyrde ut till migrationsverket.

Det uttalande vandrade sedan vidare till en av Stockholms lokaltidningar – Svenska Dagbladet – där man i ett ledarstick helt sonika strök andra delen av min kommentar och utnämnde mig och miljöpartiet till flyktingmotståndare. Så kan det gå när man har med oseriösa skribenter att göra.

I fredags presenterades den uppgörelse kring flyktingpolitiken som regeringen slutit med M, C, FP och KD. Jag tycker det är bra med en bred uppgörelse. Självklart innehåller den saker som inte är grön politik. Att det ska införas tillfälliga uppehållstillstånd är dumt. Det är något som försvårar integration och skapar osäkerhet hos de som flyr hit. Men jag är glad att vi fick igenom att ensamkommande flyktingbarn och barnfamiljer även i fortsättningen ska få permanenta uppehållstillstånd med en gång vid asylskäl. Det är viktigt.

 

Besök i Sundsvall

Värmland är ju mitt hemlän, min valkrets. Det är de gröna värmlänningarna jag representerar i riksdagen. Men det finns även en annan del av landet jag har ett speciellt förhållande till nämligen Västernorrland. Eftersom miljöpartisterna i Härnösand, Sundsvall och de andra västernorrländska kommunerna inte har en egen riksdagsledamot har jag fått uppdraget att vara stand-in eller fadder.

I måndags var jag i Sundsvall och satt i bibliotekets riksdagshörna och diskuterade politik med besökarna. Jan-Olov Tedebrand, som i 20 år var politisk sekreterare för MP, hade sedan planerat några  spännande studiebesök. Jag träffade SCA:s skogsekolog Tomas Rydkvist som berättade om bolagets arbete med naturvårdshänsyn. SCA har de senaste åren anställt sammanlagt 7 skogsekologer efter att 2010 fått kritik för bristande miljöhänsyn i sitt skogsbruk. Fick stifta bekantskap med en tall från 1300-talet och följa dess livshistoria berättade av årsringarna. En historia som bland annat innebar att utsättas för brand vart 40 år, berättade Tomas som är en stor anhängare av naturvårdsbränningar för att gynna biologiskt mångfald.

Vi fortsatte sedan till miljökontoret för intressanta dragningar och diskussioner kring bland annat framtagandet av ett frilufts- och naturvårdsprogram för kommunen. Spännande också  att höra om arbetet med att skydda havsstränderna och fiskarnas tillgång till älvarna.

Avslutade min Sundsvallsdag med ett medlemsmöte med soppa och budgetpresentation. Jag berättade om de gröna framgångarna i höstens budgetproposition. Alltid lika roligt att få berätta om hur miljöpartiet sätter avtryck i regering.

År 1328 var den här tallen en liten planta.

År 1328 var den här tallen en liten planta.

Lunch med några i MP-gänget.

Lunch med några i MP-gänget.

Politiska diskussioner i riksdagshörnan

Politiska diskussioner i riksdagshörnan

En budget och 13 motioner

Idag går motionstiden ut i riksdagen. Att skriva motioner är ju framförallt oppositionens verktyg för att föra fram förslag. Mycket av det jag motionerade om förra mandatperioden (Jag och vänsterpartiets Bengt Berg brukade ”tävla” om att skriva flest motioner på Värmlandsbänken) är ju nu regeringen politik.

Men det har i alla fall blivit 13 motioner. Några exempel: Förbud mot uranbrytning, Strategi för mer cyklingNya slussar i Trollhätte kanal, Inlandsbanan, Snabbare tåg Oslo-Karlstad-Örebro-Stockholm, Miljöanpassa skoterlagstifningen

Samtliga motioner hittar du på min sida på riksdagen.se

Den rödgröna budgeten

Sedan är det som sagt i regering vi driver den gröna politiken nu. Igår hade jag och får finanspolitiska talesperson Janine Alm Ericson en artikel i NWT där vi presenterade hur vi nu styr om Sverige i en grön riktning med satsningar på jobb, skola och klimat i höstbudgeten. Det är tydligt att MP sätter avtryck i regeringen – på det temat skrev jag en riksdagsröst i VF förra veckan som löd så här:

”Så var det höst igen. Det har, minst sagt, hänt mycket på ett år. Förra veckan presenterade vi den första rödgröna höstbudget som kommer att bli verklighet.

I och med decemberöverenskommelsen, som satte stopp för förra höstens kaos i riksdagen, har vi också fått bättre möjlighet för breda uppgörelser i riksdag i viktiga frågor. T ex flykting- och klimatfrågan. Jag sitter med i den beredning som diskuterar hur vi ska minska våra klimatutsläpp fram till nollutsläpp år 2050. Vi behöver komma överens om målnivåer och åtgärder om klimatfrågan inte ska förminskas till bensinskattehöjningens vara eller inte vara.

I riksdagen är det klimat- och miljöfrågorna som är mitt ansvarsområde. Frågan om Ojnareskogen, vid sjön Bäsketräsk på Gotland har jag arbetat med mycket under året.

Hela Ojnareområdet har av Naturvårdsverket pekats ut som ett mycket skyddsvärt område. Andra intressen vill bryta kalk i området. Det har varit en mer än 10-årig kamp mellan natur- och gruvintressen.

Så den sista augusti tog vår regering beslutet att området ska skyddas. En viktig miljöseger, inte bara för Gotland. Det är också en viktig signal för kommande beslut i gruvfrågor. Det handlar inte bara om dagens jobb och gruvföretagens vinster, framtidens jobb och miljö måste också vägas in i besluten.

Höstbudgeten innehåller en historisk satsning på klimat och miljö. Det kommer att innebära att mer värdefull natur i Värmland kan skyddas och att Värmland kommer att bli mer klimatsmart. Det är tydligt att miljöpartiet i regeringen sätter avtryck!

Men det är inte bara klimat och miljösatsningar i budgeten. Det är en budget som gynnar de som har det tuffast i samhället. Ett viktigt trendbrott, skriver några insiktsfulla ledarskribenter och journalister. En budget som drabbar männen! rasar mindre insiktsfulla dito. Och det är sant; årets höstbudget är inte en budget som bara gynnar de med hög inkomst. Det är en budget som gynnar de som har minst pengar att röra sig med. Pensionärer, långtidssjukskrivna, arbetslösa… Och ja, faktiskt, kvinnor.

En budget kan inte bara värderas utifrån hur mycket pengar regeringen satsar på villarenoveringar och hur lite man höjer klimatskatterna. Att pensionerna höjs, att den bortre gränsen i sjukförsäkringen försvinner och att regeringen gör miljardsatsningar på skolan och sjukvården måste också räknas med.

Det kommer att bli en händelserik höst. Jag ser fram emot ett fortsatt bra flyktingmottagande, en annan budgetdebatt och ett riktigt bra klimatavtal i Paris.”

 

 

 

Senaste inläggen.
Bloggat på nwt.se.
Desktop